Helt plötsligt hamnade vi i en kris, något många av oss självhushållare och odlare ofta haft i bakhuvudet och hållit levande genom det vi sysslar med. Kanske som en mardrömsvision lång fram i tiden eller som en realistisk konsekvens av det vi gör.
2020 blev det stora krisåret! Vem kunde ana att ett virus skulle lamslå och stänga ner hela världen? Men på ett sätt var det inte nytt utan bara egentligen hur långtgående konsekvenserna blev den här gången. Under hela mitt liv har jag blivit matad med katastrofer och kriser. Försurning, fiskdöd, kärnvapenkrig, rysshot, ozonhål, stigande hav, antibiotikaresistens, akrylamid, klorerade kolväten, mjukgörare i plast, tungmetaller, växthuseffekt, extremväder, koldioxid mm. Man kan ju bli matt för mindre.
Jag minns så tydligt när HTLV3 kom på 80-talet, det vi idag kallar aids. Coronakrisen påminner ganska mycket om den händelsen, den där osäkerheten och att ingen riktigt vet hur man ska undvika smitta, hur man skyddar sig på bästa sätt samt om det finns något framtida botemedel.
Tänk att vi hela tiden matas med kriser och katastrofer och ändå mår så pass bra som vi gör! Att vi får världen och våra liv att fungera. Att förmågan till mening och kärlek hela tiden flödar. Det är ju fantastiskt! Vilken positiv livskraft det finns i oss människor ändå! Trots alla hot och rädslor det skapar.
Odla i kris
När coronakrisen blommade ut och lamslog kändes det overkligt, det fick mig att tänka att det är väl så det är. Att kriser kommer smygande utan någon specifik och definitiv gräns, att de kanske upplevs först i backspegeln som tydligt utmejslade. För att citera filosofen Kirgegaard: Vi lever vårt liv framlänges men förstår det baklänges”.
Inledningsvis, under mars – april hamstrades det livsmedel som aldrig förr i Sverige. Torrmjölken var slut i flera affärer i Västerås och i flera butiker var all pasta slut. Det var alltså det man skulle satsa på? Mjölk och pasta! Själv köpte jag på mig lite mer torrvaror och konserver och märkligt nog en hel jäkla drös med trepack av tacokryddor som landade i stugan, vi har fortfarande kvar ett gäng. Ja det blev en hel del torkade baljväxter, salt och en stor godisgömma också förutom extra mycket gödsel, sättpotatis och frön.
Förutom detta med eventuella brister var de ju även en hel del människor som blev sjuka och dog och fortfarande gör det. Många av oss har familjemedlemmar och vänner som drabbats och fortfarande drabbas. I vår familj har alla klarat sig med livet i behåll och ingen har än så länge blivit sjuk, inte ens pappa 94 år gammal som dessutom har KOL har drabbats, han är än så länge frisk.
För mig har denna kris både väckt gamla frågor, minnen och funderingar och skapat nya. Det handlar främst om hur jag ska kunna hålla mig och min familj mätta under lång tid. Jag har också blickat bakåt, historiskt, både odlingsmässigt men också i det stora för att ta reda på hur människor genomlevt kriser tidigare.
Läs mer: Odla för kris-tid Skörda laga lagra
Krisbagage
Det jag har med i mitt bagage kring kris är först och främst min uppväxt med en pappa född på 20-talet som ofta berättat det ena och det andra från beredskapstiden i Sverige samt att jag har ett stort intresse för historia. Jag fastnade för länge sedan för Jan Fridegårds böcker om vedermödorna för främst landsbyggdsbefolkningen under detta sekels ungdom, när Sverige fortfarande var fattigt och skitigt och folk fick betalt med mat och ved.
Väggen – en bok om kris
När det gäller böcker är det speciellt en bok berört ämnet kris på ett djupt och existentiellt plan för mig, och som jag hyllar som den främsta gällande kris-tid. Den heter Väggen och är skriven av Marlene Haushoffer. I korta drag handlar det om en kvinna som är ensam kvar på jorden i en alpstuga i Österrike. Med endast några frön, ett jaktvapen, några husdjur och en ko som snart ska kalva får man följa hennes kamp. Under mina tidiga odlarrår, då jag tillsammans med en vän, blev självförsörjande även på ägg och kött, läste jag Väggen en gång varje år och kastade mig mentalt in i detta smått läskiga och intressanta scenario. Vad hade jag gjort? Hur hade jag betett mig? Hade jag klarat mig?
Även om pappas minnesbilder och alla böcker kändes väldigt lång bort fick det mig ändå att på ett halvvaket sätt att stå med en fot i historien och bli mer medveten om att det liv vi lever idag, egentligen bara är en parentes i mänsklighetens historia, för att inte tala om planetens.
Filmer med min pappa: Vill ni stifta lite mer bekantskap med min pappa är ni välkomna att följa mig på instagram ”Farbror Grön” där jag lägger upp kortfilmer med min pappa där vi samtalar om livet. Filmerna är otroligt uppskattade och har mellan 10 000 – 20 000 visningar.
Vad ska man odla i osäkra tider?
Hade människan överlevt till idag om det inte hade varit för kål, rotfrukter lök och potatis? Tveksamt och jag anser att dessa grödor är i särklass de viktigaste grönsaksgrödorna för att hålla oss levande. Dels ger de mycket och näringsrik mat och så kan man ofta förvara dem under väldigt lång tid. På en del bilder från svåra år kan man även se att det var vanligt att odla olika sorters spannmål i liten skala intill grönsaksodlingar och i frukträdsodlingar. Något jag har testat i år med Ölandsvete, enkornsvete, dinkel och med svedjeråg, men med väldigt dåligt resultat. Svedjerågen gav skörd, men skörden var så ytters blygsam att den fick plats i en endast hand. Här måste jag skärpa till mig i framtiden för här vill jag verkligen lyckas.
Läs mer: Odla rosettkål – från sådd till skörd
Potatis – Min favoritgröda i kristid
Har du odlat potatis i din odling under föregående år? Grattis, då kan det vara så att du har en veritabel guldgruva som ligger och väntar på dig. Gräv inte där du tidigare odlat potatisen förrän det börjat komma upp plantor från de kvarglömda knölarna. Det brukar ske under maj i odlingszon 2 och 3. Du kan antingen välja att odla dem på samma ställe där de överlevt eller försiktigt flytta dem genom att gräva upp dem. De uppgrävda plantorna kan man odla varhelst man har plats för dem, även i stora lådor/hinkar med dräneringshål i botten. Glöm inte att gödsla och ta det försiktigt med kväverikt gödsel, kväve göder mest blasten.
Läs mer: Kvarglömda potatisar börjar gro i odlingen
Stjäla groddar
Pilla bort groddar från potatisknölar som börjat få groddar. Vissa utsädespotatisar som säljs i nät brukar alltid tappa groddar när man ska öppna nätet, använd de som lossnar. Du kan använda små groddar eller kraftiga groddar, det går lika bra med båda varianterna. Fyll en kruka/ behållare med planteringsjord och Lägg groddarna på ytan och täck med ett par millimeter jord. Ställ ekipaget under belysning eller i soligt fönster.
När groddarna är mellan 5 – 10 cm höga är det dags att plantera om dem i ny jord i större krukor, sätt dem lite djupare och avhärda dem, dvs vänj dem med ljus och kyla innan du planterar ut dem på friland, pallkrage eller i stora odlingskrukor. Skydda plantorna gärna med fiberduk de först veckorna och om du anar att det kan bli bistert väder. Potatisarna som är kvar och vars groddar du stulit, eller som ramlat av, fungerar fortfarande alldeles utmärkt som utsädespotatis. Tänker du också: ”En potatis = dubbel skörd?
Läs mer: Plantor av potatisgroddar
Delning
De potatisknölar som fått fler groddar kan man dela så att det blir två knölar av en knöl där varje del har ett gäng groddar på sig. Låt snittytan torka i ca 1 h innan du pillar ner de delade utsädespotäterna i jorden.
Läs mer: Fyra sätt att skapa potatisplantor
Så grönsaker i omgångar
För oss finns det ingen början eller slut när det gäller sådd och skörd även om vi sår och planterar mest på våren. Vi sår olika slags grönsaksfrön som tex sallat, bladkål, salladskål, fänkål, grönkål mm under sommaren vid flera tillfällen och planterar ut plantor varhelst det finns plats för en ny planta. På vissa platser där man tex skördat allt som med vitlök eller potatis. Kan man efter en ny gödsling plantera ut nya fina plantor och på det sättet skörda ytterligare en gröda under samma odlingssäsong på en ganska stor plats.
Läs mer: Serieodla på friland och pallkrage
Perenna grönsaker
Grönsaker som är fleråriga är guld värda i kristider. Det finns tre lökar som är otroligt tacksamma och som ger skörd under en stor del av året, luftlök, gräslök samt piplök. Genom att införskaffa eller ta hand om de man redan har med lite extra gödselvatten och omsorg, finns det chans till färsk lök mellan mars – december.
Läs mer: Odla perenna ätbara växter
Skydda dina grödor!
För att slippa stölder från två eller fyrbenta djur och insekter
- Stängsla in odlingen för att få ha den ifred. 220 cm anses vara höjden som krävs för att hålla hjortar och älgar borta.
- Köp på dig en förpackning larvskydd / Turex mot eventuella invasioner av larver från kålmal och kålfjäril. Skaffa även en pumpbar sprutflaska för ändamålet.
- Anar du att människor stjäl dina grönsaker. Sätt upp en inplastad skylt där det tex står ”Experimentodling med människourin som gödsel” Det kan alltid skrämma någon.
- Se till att vara i din odling så ofta du kan och observera vad som händer. Många gånger kan man stävja angrepp om man ser dem på ett tidigt stadie.
- Är du osäker på vem som gör åverkan på dina grödor? Skaffa en åtel/viltkamera.
Böcker, filmer och serier – inspiration
Här nedan följer några inspirationstips både för att vidga vyerna och samtidigt ge lindring och hopp i oroliga tider. Klicka på respektive alster så kan ni läsa eller titta på dem.
Våra tre odlingsböcker
Tre böcker att läsa i kristid
Tre filmer att titta på i kristid
- In to the wild
- Stekta gröna tomater, kan vara svår att finna.
- Amogst white clouds ( finns som engelsktextad på youtube)
Tre serier att titta på i kristid (obligatoriska)
Jag önskar oss alla en bra fortsättning på 2020 ett fantastiskt odlingsår 2021. Må livet vara så skonsamt mot oss som vi bara önskar och hoppas.
Johannes Wätterbäck
Lämna ett svar