Ljusets inverkan på odlande inomhus och utomhus

Det här inlägget, ljusets inverkan, handlar om hur ljuset på flera olika sätt påverkar våra växter vi odlar. Kunskapen bygger på mitt eget odlande och slutsatser genom min erfarenhet. Allt började i stugan i skogsträdgården där jag för länge sedan började odla och där fönsterna och ljuset inte riktigt räckte till. Man kan ju lätt tro att vi i Skandinavien har brist på ljus, men det handlar lika mycket om hur växterna påveras ett överflöd av ljus. Om solens strålar blir som en plus meny på McDonalds, hur påverkar det våra växter.

Under mina första 20 år förodlade jag alla växter helt utan växtbelysning. Att det ens fungerade kan jag tänka idag, samtidigt som jag småskrattar. Men det gjorde det. I de små fönstrena i den dragiga timmerstugan, med inte alls många timmars sol per dygn, har allsköns växter sett dagens ljus. Förutsättningen för att det skulle fungera var inte bara att livet i sig självt vill vara levande, utan att jag hade ett växthus som kunde bli till en mellanlandningsstation. Alla plantor jag odlade inomhus fick senare komma till växthuset och växa på sig innan de skulle planteras ut. Senare fick de även starta där men det är en annan historia Odla kallt.

Läs mer: Odla kallt

Ljuset är det centrala för växter och allt liv på jorden. Växterna omvandlar ljusets strålande energi och tillsammans med vatten och mineraler blir det till materia, till fast form. Varde ljus och det blev ljust kan låta som en klyscha. Men titta ut genom ditt fönster ,vilken årstid det än är, alla växter där ute har en sak gemensamt! De tankar energi från solens strålar och alla växter strävar mot ljuset. Denna process kallas för fotosyntes. Är det inte fantastiskt?

Är du ringrostig gällande fotosyntes? Titta gärna på denna video på knappt 3 minuter: Fotosyntes

Läs gärna: Odla utan växtbelysning med goda resultat.

Ta vara på det naturliga ljuset

Vartefter åren gick började jag mer och mer att experimentera med kallsådder av blommor och perenner ute i växthuset. Många av dessa ville härligt nog eller hade som krav att starta ljust och kallt. Jag upptäckte dessa växter genom en felnavigering när jag skulle cykla till Sveriges första och största pallkrageodlare. Jag cyklade fel och hamnade i en helt annan trädgård. Det var i maj månad någon gång under 1990 – talet och trädgården jag upptäckte var helt fullsmockad av blåa bollvivor. Jag blev förälskad direkt.

Läs mer: Primula – tidig vårfägring i våra trädgårdar

Tyvärr var inte odlarna hemma, men jag lyckades ta reda på, med hjälp av Trädgårdamatörerna att det var en slags bollviva/ primula. denticulata. Och att denna bollviva behövde köldbehandling för att gro. Jag fick även, genom ovan nämnda förening, tag på primulafrön och förutom Primula denticulata även ett gäng släktingar t ex P. japonica, P. secundiflora, P. glomerata, P. rosea P.vialii. Jag startade alla primulor i kallväxthuset och tätt inpå följde sådd av campanulor, olika klockor och andra perenna växter så som brun fingerborgsblomma Digitalis. ferruginea och Kinesisk klockviva, Cortusa. mattiholi mm.

Att växter kunde starta kallt blev mer eller mindre ett krav för att få äran att växa i min trädgård, det var ju så mycket enklare med kallsådder. Jag vågade mig också på att tänja på gränserna med växter man normalt sätt inte sår kallt, så som olika kryddor, tex timjan, kyndel, mejram, salvia, basilika mm. Jag blev modigare för varje år och testade även att så olika slags grönsaker kallt, rödbetor, kål, bondbönor och ärter mm. Hela det där arbetsamma momentet med att avhärda plantor, skydda dem från ljusets starka strålar försvann. För att inte tala om alla gängliga plantor som tidigare lidit av konstant ljusbrist.

I kallväxthuset blev plantorna redan från början vana vid det kraftiga ljuset och det fick det där som alla växter vill ha, rejält med ljus! Den period jag först trodde att växthuset skulle vara som mest uppskattad i, under sommaren, byttes ut mot sen vinter, tidig och sen vår. Växthuset blev till en ljus barnkammare där jag kunde producera tusentals plantor genom åren! Det blev min räddning i uppbyggnaden av trädgården i skogsträdgården. Vid det här laget hade jag aldrig läst eller hört om vinterodling av grönsaker.

Läs gärna vår bok: Odla kallt

_________________________________________

Fortsättningen på denna artikel kan läsas av dig som är Premium-läsare.

  Logga in Mer om prenumerationer

Hälsningar Johannes Wätterbäck & Theres Lundén

__________________ _________________

 

MISSA INTE NÄR VI PUBLICERAR NYA INLÄGG!

Fyll i din mailadress så skickar vi en mailnotis när nya inlägg publicerats.


Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *