Larver – hur vi vinner kampen

Det är oundvikligt att man förr eller senare få besök av olika larver. De vanligaste besökarna hos oss, och som gör störst skada är kålfjäril, kålmal och grönsaksfly. Det bästa man kan göra är att upptäcka äggen innan larverna kläcks och förgöra dem där och då, men ofta är det när de börjar gnaga man ser att man fått besök. Den här artikeln är ett samarbete med nyttodjur.se som säljer biologiska motmedel mot skadedjur. Medlet vi använder heter Larvskydd och det fungerar mot alla möjliga och omöjliga slags larver på köksväxter, buskar och träd.

Det vi gör när larver har upptäckts är att både klämma dem och deras äggsamlingar och om det är många, även spruta med larvskydd. Att få besök av skadedjur är oundvikligt, det sker förr eller senare för de flesta odlare. För att klara av kampen mot skadedjur handlar det till syvende och sist om att bli mer medveten, vara kreativ och att inte ge upp.

Beställ larvskydd här: Larvskydd

Tre larver som gör skada hos oss

Mitt första äventyr med larver var i växthuset i Skogsträdgården och på tomaterna. Helt plötsligt såg jag att någon hade tagit tuggor lite här och där på de gröna tomaterna. Ytterst oschysst tyckte jag, varför inte gnaga på en och samma tomat och göra det bra istället för att ta en tugga lite här och där och förstöra. Jag hade först ingen aning om vad det var som förstörde mina tomater, jag upptäckte bara tuggorna och massor med små brunsvarta bajskorvar. Det var först när jag skakade på plantorna och det ramlade ner massa larver som jag upptäckte vilka besökarna var, larver av nattfjärilen grönsaksfly.

Tre larver, tre olika karaktärer: Grönsakfly är en kamoflerad smyggnagare som kan göra ganska stor ska innan man upptäcker dem, den kan äta på allt och inte sällan tomater. Kålmalen är en långsam filur och väldigt liten till en början, men låter man den vara och de är många i antal, så äter de ofta upp rubbet. Kålfjärilens larver är snabbast, när de går loss på allvar på dina växter har du inte mycket kvar av växterna om du inte stoppar larvernas framfart.

Läs mer: Grönsaksfly – nattfjärilens glupska larv, och vårt första inlägg med nyttodjur.se om kålfjäril och kålmal Hur vi bekämpar Kålfjäril och kålmal

Vi sprutar med larvskydd när vi upptäcker larver i stora mängder, ett par behandlingar per år brukar räcka.

Vi älskar kål

Under senare år har vi drabbats av fler angrepp av larver då vi för varje år ökat på med kålplantor i våra odlingar. Men det kan skifta väldigt mycket i antal, år från år, och det är svårt att förutsäga attackerna.

Vi älskar kål av alla de slag och kan inte leva utan denna grönsak. Det är mer eller mindre garanterat att man får besök av både kålmalens och kålfjärilens larver när man odlar kål. En del medodlare blir så bestörta när det händer att de antingen ger upp kålodlandet eller försöker täcka plantorna.

Kläm och spruta

Vi har varken gett upp kålodlandet eller börjat använda nät trots återkommande besök av kålmarodörer, istället utökar vi kålodlingen varje år. På ett eller annat vis behöver vi som odlar lära oss att leva med våra fiender och försöka hantera dem. Ibland kan det bli knas även hos oss men ganska sällan nu för tiden, vi tycker att vi fått det att fungera.

Det vi i huvudsak gör sedan 10 år tillbaka är att regelbundet genomsöka våra kålplantor efter äggsamlingar och larver. Särskilt viktigt är det att titta på undersidan av bladen. Ser vi ägg klämmer vi sönder dem och hittar vi larver sprutar med Larvskydd. Att täcka plantorna kan man givetvis göra men det ser inte så snyggt ut och det är svårt att se hur de mår och att garantera att det inte smiter in några kålfjäril- eller kålmalsmammor och pappor och lever rövare där under.

Var i din odling

Genom att vara medveten och närvarande i odlingarna kan man på ett tidigt stadie lära sig se när faran är i annalkande. Det första att lägga märke till är att se om det flyger omkring malar eller fjärilar i dina odlingar. De kan se oskyldiga ut när de flaxar och suger nektar ur blommorna, men de har ofta en dold plan. De ska para sig och lägga ägg på dina plantor. Det du odlar är tänkt att bli mat till deras barn.

Larvskydd – så här fungerar det

Det du behöver är först och främst en påse Larvskydd och sedan en tryckspruta, en sådan där man pumpar upp för hand och som rymmer 1 – 2 liter vatten ( det går också bra med en vanlig blomspruta om du orkar) Häll i vatten i trycksprutan upp till maxgränsen, häll därefter i ca en tsk pulver av larvskydd och skaka runt ( står exakt hur många gram i förpackningen och där finns det ett mått) .

Till sist tillsätter du en droppe diskmedel för att minska ytspänningen, så att lösningen fäster bättre på larver och blad. Spraya på under- och översidan av alla blad och ner i mitten där buketter, nya blad och huvuden bildas. Efter ca 24 – 36 h brukar alla larver döda. Vänta några dagar innan du skördar och skölj av noga innan så att du inte får smak av diskmedlet eller lösningen. Har du fortfarande angrepp av larver behöver du upprepa behandlingen och glöm inte att klämma äggsamlingar.

Beställ larvskydd här: Larvskydd

Tips1: Vi brukar skörda kål tex broccolibuketter precis innan vi behandlar med larvskydd så slipper vi riskera att få smaken av larvskydd och eller diskmedel.

Tips2: Det är lätt att tro att man har blivit förskonad eller eliminerat speciellt kålfjärilen i mitten av sommaren. Men den brukar komma tillbaka under augusti och ge sig på växterna en sista gång innan hösten. Så odlar du på distans, ta för vana att titta till din odling en gång extra någon dag så slipper du komma tillbaka till en försvunnen odling.

Tips3: Om man har en kålodling som nästintill blivit helt uppäten kan man med enkla medel (sekatör eller kniv) starta om sina plantor. Klipp av plantorna 2-3 dm ovanför ordytan så kan du åtminstone förvänta dig lite nya kålblad framöver. Lästips: Hjälp, är min kålodling helt förstörd?

Den här artikeln är ett samarbete med nyttodjur.se som säljer biologiska motmedel mot skadedjur. Medlet vi använder heter Larvskydd och fungerar mot alla möjliga och omöjliga slags larver på köksväxter, buskar och träd.

Lycka till Johannes Wätterbäck


MISSA INTE NÄR VI PUBLICERAR NYA INLÄGG!

Fyll i din mailadress så skickar vi en mailnotis när nya inlägg publicerats.


Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *