Rosettkål – vårskörd och mattips

Det är få kålsorter som är som rosettkålen och kan leverera så mycket mat och under så lång tid. Det här är snudd på världens bästa kål tycker vi.

Vi älskar all form av kål. Bladkålens små mjälla blad, rödkålens kompakta huvuden, broccolins späda rosetter, savojkålens knaggliga blad och grönkålens krusbladiga buskliknande plantor. Ett odlingsliv utan kål är inte möjligt för oss, det skulle saknas så mycket! Men vi har fått en relativt ny favorit som nästan slår alla andra kålsorter på fingrarna och det är rosettkål. Vi älskar grödor som kan stå kvar under vintern i vårt klimat och gå i dvala så att man kan skörda dess läckra delar i isande kyla. Det ger oss mat under en mycket längre tid än vad man vanligtvis kan tänka sig och vi slipper arbetet med att förvara grödan som skördad.

Rosettkål har en fantastisk växtkraft

De sorters kål som sovit under hela vintern och som på våren även vaknar till liv och fortsätter att växa, är ju bara så generösa! Både grönkålen och brysselkålen klarar detta men rosettkålen är mycket mer rikgivande och ger spädare, sötare och saftigare skott som är lika goda färska som tillagade. Vi odlar rosettkål lite här och var och samplanterar dem tillsammans med andra grönsaker och blommor. Uppe på Takfarmen får de stå helt utan att fyrbenta snyltgäster äter av dem. Även i andra odlingar har vi märkt att djur ger sig på den sist av alla kålsorter, gäller även kålfjäriar och kålmalar. I en välgödslad dubbelpallkrage växer rosettkålen över huvudet på våra barn redan på sommaren och under den sena våren även över mig.

Vill du läsa mer odla Rosettkål kan du läsa mer i inlägget ”Odla rosettkål – från sådd till skörd”

Rosettkål hos Farbror Grön

Det knoppas på våren

Under vintern är bladrosetterna, som sitter likt brysselkålshuvuden längs stammen, ganska små och otroligt delikata. Vartefter ljuset och värmen kommer tillbaka sträcker de på sig och vill blomma. Vårskörd av rosettkål ger betydligt mer i vikt än vinterskörd. Mellan mars – slutet av maj, ja en bit in i juni kan man skörda skott från dem. En del skott kan bli uppåt 40 cm höga om man missar att skörda och är ofta riktigt goda trots sin storlek. Man äter hela skottet, blad, stängel och blomknoppar. Även om knopparna slår ut och det blir blommor smakar även de riktigt gott. Den som skördar regelbundet kommer ha mer att skörda i framtiden. Låter du skotten gå upp i blom så tänker växten att den gjort sitt. Så om du hela tiden stör rosettkålen genom att skörda från plantan så fortsätter den att sträva mot blomning och för att föröka sig.

Späda skott

När det gäller kålsorter som skjuter blomstänglar man ska skörda, vill de allra flesta ha späda skott utan trådar och alltför segt tuggmotstånd. Blomsterkålen bildar ofta väldigt fina och mjälla skott, även när skotten är långa och stora. Ibland under senare delen av våren och försommaren, speciellt om de slagit ut och börjat blomma, kan skotten dock bli lite mer träiga.

Rosettkål hos Farbror Grön

Skörda genom att bryta

Genom att bryta av skotten, endast med hjälp av tummen och pekfingret och att känna sig fram på varje blomskott, kan man finna brytpunkten där de fortfarande är mjälla. Med sax eller kniv är det inte lika enkelt. Blomskottet ska, med fingrarnas hjälp, gå av så att det liksom knäpper av på första försöket. Viker sig blomskottet eller endast går av till hälften behöver du flytta ditt grepp lite längre upp på plantan, upp mot blomknopparna eller blommorna för att kunna snäppa av det. Efter ett par gånger kommer du veta hur det ska kännas.

Rosettkål hos Farbror Grön

Stödja eller inte

Vi har faktiskt aldrig varit med om att några rosettkålplantor knäckts av genom vind eller av sin egen vikt, vare sig vi stöttar dem eller ej. Men vi brukar ta för vana att stötta dem under säsongens början då de är lite lägre, spensligare och inte lika breda och kraftiga som på vårkanten. Pinnarna vi stödjer dem med brukar ofta ramla bort till hösten. Är det så att man anar att just ett visst exemplar kommer att kapsejsa och att det finns risk att plantan böjs och knäcks är det att rekommendera att stötta dem under hela säsongen. Rosettkålsplatorna på Takfarmen är de mest stabila plantorna av alla rosettkålsplantor vi har i våra odlingar. Kombinationen bra med sol och gödsel samt vind som får dem att bygga upp stabilitet torde vara några av faktorena för detta.

Liggande plantor på friland

De rosettkålsplantor vi odlar på friland brukar ofta lägga sig ner på marken. Rent skördemässig brukar det vara ganska smidigt då blomskotten kan växa rakt upp från stammen, så att inte att alla skott tävlar med toppen. Det går smidigt att skörda. Se bara till att skölja dessa skott lite extra då de kan få på sig lite mer jord än de uppväxande skotten.

Förvaring av skadade skott

Vi förvarar de avklippta skotten i 3 – 5 liters plastpåsar med lite vatten i (ett par matskedar). Efter att vi lagt i skotten och hällt på vattnet försluter vi påsen med en gummisnodd eller en påsförslutare. Påsarna förvaras i kylskåpet och håller sig fina i över en vecka.

Tillagning av skott

När jag skördar brukar jag äta en hel del skott färska så som de är. Färsk rosettkål är härligt saftig och söt och inte alls lika sträv som sina släktingar är i färskt tillstånd. Som tillagade äter vi skotten antingen hastigt kokade eller allra oftast som hackade i centimeterstora bitar och frästa med lite olja. Antingen bara med lite örtsalt eller tillsammans med lite hackad vitlök. Det är gott att knäcka ner ett par ägg när kålen ser ut att vara klar ( då är den lite glansig och har minskat i volym). En hackad tomat som får steka med på slutet ihop med lite hackad vitlök är jättegott.

Gillar du nudelsoppa kan du låta denna kål koka med som finhackad och förgylla denna ofta skymfade rätt. I vietnamesiska vårrullar passar finhackade späda rosettkålsstjälkar och vill man få in mer stuns i en tomatsås ger fräst rosettkål ytterligare en dimension. Rosettkål tillsammans med ädelost är riktigt gott. Läs gärna ”Rosettkål med Saint Agur” om du vill testades två smaker ihop.

Ta egna frön

Tyvärr är denna kålsort en F1 hybrid vilket i väldigt korta ordalag innebär att frön som denna växt eventuellt producerar inte kommer ge plantor som liknar den plantan den kommer ifrån. Den här växten är så att säga sprungen ur en hemlig mamma och pappa vars barn ger identiska och fantastiska plantor. Men deras barn i sin tur blir inte en kopia av sina föräldrar. Det kan ju givetvis vara kul att ta frön från sådana plantor ifall man gillar överraskningar, men bara så att man vet att det inte blir samma sort.

Johannes Wätterbäck


– ANNONS –

Boken Skörda, lagra, laga av Johannes Wätterbäck och Theres Lundén

I vår nya bok finns en mängd tips på hur man skördar, lagrar och tillagar över 70 olika grönsaker. Beställ boken på Bokus.se.


Fyll i din mailadress och få en mailnotis varje gång i publicerar en ny artikel.


Våra senaste inlägg

Våra kommande evenemang 24/25

Augusti

September

Oktober

November

December

Våren 2025 (uppdateras löpande)

  • 26/1 Stockholm (Hälsans hus) – endagskurs (info i webbshoppen inom snar framtid)
  • 15 – 16/2 Skinnskatteberg (Färna Herrgård) – Odlingshelg (info webbshoppen inom snar framtid)
  • 23/2 Stockholm (Hälsans hus) – endagskurs (info i webbshoppen inom snar framtid)
  • 8/3 Jakobstad Finland, mer info framöver.

Mer info om evenemangen finns på varje arrangörs sida eller i inlägget:

Föreläsningar och Kurser 2024 – Trädgårdsturné med Johannes Wätterbäck


Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *