Det sista jag gjorde igår kväll var att kicka igång en syrningskultur av chilisås. I upp till 20 dagar tar det för syrningen att bli klar.
En del kollar på TV på kvällarna men jag står oftast i köket med förkläde och arbetar. Ibland är det jättekul och ibland är jag trött och tycker att det är trist. Men, en odlare lever lite som en bonde. Man väljer inte när man ska arbeta det gör grödorna, årstiden och väderleken. Dessutom behöver jag en levande syrningskultur eftersom jag ska göra såsen ”Dubbelrök” i veckan och ympa in lite av den här kulturen för att säkerhetsställa en perfekt process.På bilden är det såsen Tre extrema som ligger i saltlagen: Dorsetnaga, Bhutjolokia och Carolina reaper.
När jag syrar chili delar jag alla frukter på längden. Dels för att det ska bli så stora bitar som möjligt, små bitar flyter oftast upp till ytan och gör det krångligt med att de möglar på ytan, men också för att varje frukt fröhus behöver kontrolleras. På 1-2 frukter av 100 är fröhuset dåliga och alldeles svarta, liksom mögliga eller ruttna på något sätt. Svarta fröhus är vanligast på de superheta sorterna inom
C. chinensesläktet och minst vanliga på C.annum
En annan viktig aspekt med att dela dem är att skapa en större kontaktyta på frukterna så att syrningskulturen kan arbeta lättare.
Kicka HÄR så kommer ni till vårt bästa chilisyrningsrecept. Håll ögonen på bloggen nästa vecka då jag ska berätta om att röka chili och att ympa in syrningskultur.
Lyssna gärna på vårt poddavsnitt som handlar om chiliodling. Fler avsnitt finns på tvaodlareemellan.se.
Lycka till
Johannes Wätterbäck
Lämna ett svar