Bonsaikål är vår vinterlyx

När all annan kål är skördad och uppäten kommer vi njuta av bonsaikålen. Det är ett välkommet inslag i vår odling sedan några år tillbaka. 

I den senaste poddinspelningen med Sara Bäckmo, berättade jag om min kålbonsaiodling som jag hållit på med i några år nu. Det uppdagades då att jag faktiskt inte skrivit något riktigt bra inlägg om detta fantastiska sätt att odla kål på. Här kommer nu en mer grundläggande beskrivning på hur jag går tillväga.

Bonsaikål är kål som fått begränsade möjligheter att växa och utvecklas fritt. Plantorna har under lång tid fått leva trångt i en liten kruka och fått minimal omtanke. Rotsystemet har anpassat sig till den lilla krukan och därmed hållit nere produktionen av blad. Dessa miniatyrer av kålplantor får nu under hösten ta plats i växthuset och kommer kunna ge oss läckra kålblad under hela vintern.

Karaktär? 

Jag har likt många odlare ganska svårt för att slänga plantor. Det är ganska påfrestande när det kombineras med att jag dessutom alltid sår för många växter ( jag tror några känner igen sig i detta). Men under flera år har detta överflöd av plantor faktiskt blivit till vår stora lycka, då ett par uppsättningar reservplantor räddat oss när angrepp av olika skadedjur hotat hela odlingars existens. Dessutom får jag genom min flexibla karaktär en hel del plantor som jag kan dela med mig av till vänner och medodlare.

Leva på undantag

Att låta några av dessa överblivna plantor få genomleva hela sommaren i sina små krukor var från början helt oplanerat. Första gången det hände hade jag glömt bort ett gäng rödkål och kålrabbiplantor i sina krukor bakom några tomater i växthuset. Rötterna från krukorna hade smitit ut och funnit spillvatten från tomatkrukorna och lyckats överleva. På hösten lät jag dessa stå kvar i växthuset fast flyttade upp dem på odlingsbänkarna så att de fick lite mer ljus. Jag vattnade dem med lite gödselvatten och de började spira och växa på sig.

Malätna kålplantor
Vi planterade aldrig om dem

I år var själva förfarandet lite mer planerat. Jag stoppade ned alla plantor i två backar i början av sommaren och ställde dem utanför växthuset i halvskugga. Jag vattnade plantorna lite då och då men jag måste erkänna att jag glömde bort dem ett par veckor. Tack och lov överlevde de min glömska! Ett par gånger fick de även en skvätt gödselvatten och när kålmalen och kålfjärilen härjade som mest sprutade jag med larvskydd för att skydda dem mot hungriga larver. Det är lätt hänt att man stjälper ner plantor med det här utseendet i komposten istället för att ge dem en andra chans Men man ska alltid ge plantor en andra chans om man har möjlighet, ofta kan både luggslitna och malätna plantor kicka igång och bli fantastiska. Det gäller alla plantor även de som inte misshandlats på det här sättet. Det är verkligen inte säkert att de är de vackraste plantorna som ger mest eller godast skörd i slutänden.

Kålplantor som fått livet åter
Förvandlingen

Ser ni förvandlingen? Jämför med bilden ovanför denna bild. Det enda som har hänt med dessa kvarglömda och ledsna plantor är att jag flyttat in plantorna i växthuset och gödselvattna dem 2 – 3 ggr samt att de fått jämn tillgång på vatten. Samtliga plantor skjuter nya friska blad och kommer göra det ända in i november. Blad som är underbart goda i en sallad, som tillbehör till en krämig äggröra eller stekta i ute rapsolja med hemtrampat örtsalt. Efter november stannar kålen av i sitt växande. Men eftersom plantorna tål kall väderlek kommer de stå klara sig bra hela vintern, om de inte blir skördade såklart.

Vi brukar göra bonsai-kål av spetskål, savoykål, rödkål broccoli, svartkål, kålrabbi och grönkål. Huvudkålen hinner inte knyta sig till hårda huvuden. Det är inte målet heller. Vi tycker det är gott nog att kunna skörda av goda delikata blad.

Johannes Wätterbäck

1 Comment

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

sju − 4 =

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta:
Farbror Grön

FREE
VIEW