Det här med växelbruk | Farbror Grön

Många odlare säger att grödor och jord inte mår bra av att odlas på samma plats år ut och år in. Man hävdar att växtsjukdomar lättare får fäste i jorden om en växt alltid växer på samma ställe. Värst är klumprotssjuka, har vi hört. Den angriper kålens rötter och skapar missbildningar. Om ens jord får klumprots-sjuka så tar det många år att bli av med den. Ett annat skäl till att låta grönsaker växa på olika områden i köksträdgården varje år, är att jorden kan utarmas på näring. Man menar då att en viss gröda drar i sig viss typ av näring och att jorden med tiden töms på just den näringen.

John Seymur och flera andra med honom har utarbetat system för att kunna undvika jordburna växtsjukdomar och näringsbrist i jorden. De talar om skiften och menar att man kan dela upp sin odling i 4 områden, det brukar finnas anvisningar om vad som ska odlas i vart och ett av de fyra områdena. Nästkommande år sår man sina grönsaker på ett annat område och efter tre säsonger är man tillbaka till ursprungsplatsen. På detta vis blir det samma grödor var fjärde år i stället för varje.

Odlingsplan Farbror Grön — Vår odlarvän Börje har samlat sina odlingsplaner för varje år i en pärm. Här är hans plan för 2016.

Växtskiften

Här nedan presenterar vi en ordningsföljd som vi använt oss av och som man kan ha i bakhuvudet när man planerar sina odlingar utifrån tanken om växelbruk.

Grupp 1
I ett område av odlingen planteras och sås sådant som kräver mycket näring
tex gurka , kål , majs , purjolök , rotselleri, vitlök, zucchini, vintersquash, pumpa. Vi brukar förse jorden med rejäla laddningar bokashikompost några veckor innan utplantering och gödsla extra med gödselvatten under sommaren. Innan sådd blandar vi pelleterat grönsaksgödsel och hönsgödsel i jorden, såvida att vi inte har häst- eller kogödsel. Efter utplantering får jordytan täckodling av löv, ensilage eller något annat.

Grupp 2
I ett annat område av odlingen har vi sådant som är i behov av näring, men av måttlig karaktär tex kryddväxter som basilika, persilja, dill, timjan mm, men också , betor , lök , morot , palsternacka , svartrot, rucola och sallat. Jorden innan utplanteringen prepareras med pelleterat grönsaksgödsel och hönsgödsel i jorden eller häst- eller kogödsel. Som kronan på verket gör täckodling att växterna trivs lite extra.

Grupp 3
I det tredje området finns de växter som bara behöver lite näringstillskotts tex jordgubbar, jordärtskockor och potatis. Potatisen brukar vi ge lite grönsaksgödsel, men annars så räcker det med att täcka dessa grödor med tex ensilage så brukar de växa fint.

Grupp 4
I grupp fyra behövs i princip bara organiskt material tillsättas i jorden så att maskar trivs och ordnar till jorden på bästa sätt. Här har vi bondbönor, sockerärt och störbönor. Baljväxter har förmågan att själva binda kväve i jorden.

Det brukliga är att nästkommande år så odlas grödorna i grupp 1 där baljväxterna odlats (grupp 4), grödorna i grupp 2 flyttas till platsen där de näringskrävande växterna odlades året innan. Potatis odlas på den plats där kryddväxter, betor och andra ätliga rötter växte innan och baljväxterna får leva på den plats där potatis vuxit tidigare. Varje år flyttar man runt sina grödor efter detta system, såvida man inte tänker serieodla…

Serieodling och växelbruk?

Vi brukar också vara noga med att flytta runt växter och inte låta dem växa på samma ställe år efter år. Anledningen är kanske mest för att vi är rädda för den där mytomspunna klumprotssjukan. Men även andra typer av växtsjukdomar vill vi undvika.

Men det där med näring bryr vi oss inte så mycket om. Eller jo, det är klart att vi ger näring till våra växter. Det vi menar är att vi alltid tilläggsgödslar inför varje sådd eller plantering. Med vetskap om varje grödas enskilda näringsbehov gödslar vi därefter så att de ska trivas och ge oss den skörd vi önskar. För enkelhetens skull brukar vi försöka sätta växter med stort näringsbehov ihop, men ibland finns inte plats och då hamnar växter lite huller om buller i odlingarna. Dessutom så brukar vi driva upp nya plantor fortlöpande och dessa behöver ju plats i odlingarna och då får de ta den plats som finns för tillfället.

Under ett poddavsnitt av Två odlare emellan som vi har ihop med Sara Bäckmo, kom vi in på detta med växelbruk och serieodling. Vi la märke till att vi tänkte på två skilda sätt. Eftersom vi tycker det är hemskt viktigt att byta grödor kontinuerligt, planterar vi alltid nya slags grödor efter varandra. Där något har skördats, finns plats åt något annat. Det kan bli i stort sätt vad som helst, men vi planterar aldrig ut ny kål där vi nyss skördat kål, trots att det är under samma säsong. Sara tänkte att hennes kålkvarter får producera flera kålplantor efter varandra under samma säsong. Att kålen har en säsong på sig att växa på samma växtplats. Ingen av oss har fått klumprotssjukan ännu och våra växter mår bra och får den näring de önskar. Vad som är rätt eller fel är således svårt att avgöra. Man får helt enkelt prova sig fram… och akta sig för kålen.

Johannes Wätterbäck & Theres Lundén

1 Comment

Joan Andersson skriver:

juni 14, 2018 kl. 12:29 e m

Jag har också under alla år haft någon form av växelodling och delvis serieodling, har också fått höra sedan unga dagar om klumprotesjuka och annat fördärv som hjälper mig att konstant flytta runt växternas platser. Men nu undrar jag om någon av er har testat av det på riktigt? Jag tänker lite att detta med att sjukdomarna kommer kanske till stor del beror på just hur man odlar, om man utarmar jorden – bara tillför enstaka näringsämnen och så. Kan inte låta bli att undra om det verkligen skulle vara så när man tar hand om jorden och all bakterieflora på ett bättre sätt. Jag tänker skapa en ruta inför nästa odlingssäsong som ligger lite off (läs som jag är villig att offra) för att där prova sätta samma saker varje år, men ändå såklart ta hand om på bästa sätt. Har ni provat detta redan?

Svara

1 Comment

Leave a Comment Avbryt svar