Många odlare säger att grödor och jord inte mår bra av att odlas på samma plats år ut och år in. Man hävdar att växtsjukdomar lättare får fäste i jorden om en växt alltid växer på samma ställe. Värst är klumprotssjuka, har vi hört. Den angriper kålens rötter och skapar missbildningar. Om ens jord får klumprots-sjuka så tar det många år att bli av med den. Ett annat skäl till att låta grönsaker växa på olika områden i köksträdgården varje år, är att jorden kan utarmas på näring. Man menar då att en viss gröda drar i sig viss typ av näring och att jorden med tiden töms på just den näringen.
Växtskiften
Här nedan presenterar vi en ordningsföljd som vi använt oss av och som man kan ha i bakhuvudet när man planerar sina odlingar utifrån tanken om växelbruk.
Grupp 1
I ett område av odlingen planteras och sås sådant som kräver mycket näring
tex gurka , kål , majs , purjolök , rotselleri, vitlök, zucchini, vintersquash, pumpa. Vi brukar förse jorden med rejäla laddningar bokashikompost några veckor innan utplantering och gödsla extra med gödselvatten under sommaren. Innan sådd blandar vi pelleterat grönsaksgödsel och hönsgödsel i jorden, såvida att vi inte har häst- eller kogödsel. Efter utplantering får jordytan täckodling av löv, ensilage eller något annat.
Grupp 2
I ett annat område av odlingen har vi sådant som är i behov av näring, men av måttlig karaktär tex kryddväxter som basilika, persilja, dill, timjan mm, men också , betor , lök , morot , palsternacka , svartrot, rucola och sallat. Jorden innan utplanteringen prepareras med pelleterat grönsaksgödsel och hönsgödsel i jorden eller häst- eller kogödsel. Som kronan på verket gör täckodling att växterna trivs lite extra.
Grupp 3
I det tredje området finns de växter som bara behöver lite näringstillskotts tex jordgubbar, jordärtskockor och potatis. Potatisen brukar vi ge lite grönsaksgödsel, men annars så räcker det med att täcka dessa grödor med tex ensilage så brukar de växa fint.
Grupp 4
I grupp fyra behövs i princip bara organiskt material tillsättas i jorden så att maskar trivs och ordnar till jorden på bästa sätt. Här har vi bondbönor, sockerärt och störbönor. Baljväxter har förmågan att själva binda kväve i jorden.
Det brukliga är att nästkommande år så odlas grödorna i grupp 1 där baljväxterna odlats (grupp 4), grödorna i grupp 2 flyttas till platsen där de näringskrävande växterna odlades året innan. Potatis odlas på den plats där kryddväxter, betor och andra ätliga rötter växte innan och baljväxterna får leva på den plats där potatis vuxit tidigare. Varje år flyttar man runt sina grödor efter detta system, såvida man inte tänker serieodla…
Lämna ett svar