Vi sår spenaten kallt den 4 januari – är du med?

Under några år har vi sått spenaten kallt i pallkragar och direkt på friland under januari och februari. Många artiklar vi har handlar om hur vi vintersår i kalla ouppvärmda växthus, men den här tekniken är enklare än så då den sker utomhus utan något skydd. Har du is i magen och vill ha en tidig och riklig skörd av spenat rekommenderar vi verkligen denna teknik. Du behöver bara frön och någonstans att stoppa dem. ( 2023 sådde Johannes i kavaj i – 11 grader, film längst ner i artikeln. )

Det här inlägget gör vi tillsammans med Impecta Fröhandel. Impecta fyller 50 år i år och under 30 av dessa år har jag, Johannes varit en av deras kunder. Vill du kika in på Impecta Fröhandels spenatfrön Kika här och glöm inte att spana in deras Frönyheter. Lägger du din beställning av frö innan den 1 januari är det fri frakt som gäller! Och du, glöm inte spenaten.

Vi odlar helst kallt!

Under årens lopp har vi experimenterat med att så en hel del växters frön direkt på dess odlingsplats som tex morötter, svartrot, dill, persilja, ärtor och spenat. Att vinterså spenat har kommit att bli en tradition hos oss och två till tre pallkragar med spenat tillfredställer vårt behov av spenat under lång tid. Med färsk spenat lagar vi soppor, pajer, har i sallader och som smörgåspålägg. Men framförallt njuter vi av den lyxiga spenatsalladen med balsamico, rostade solrosfrön och hyvlad parmesan. Kanske är det den salladen som är barnens favorit. Vi fryser även in en hel del spenat.

Är det en Stockholmsvinter, alltså plusgrader och avsaknad vitt puder, eller en Sundsvallsvinter med tjäle och mycket snö, det spelar egentligen ingen roll. Det fungerar lika bra var du än bor att så spenaten kallt! Fördelen med milda vintrar är att man kan krafsa ner fröna lätt i jorden, nackdelen med kalla är att man kan behöva planera för sådden ett par dagar innan och se till att man tinat lite jord. Tinad jord är bra att ha när man sår på tjälad jord, då man kan behöva toppa fröna med ett par cm jord så att de inte blåser bort.

Två påsar i en pallkrage

Två påsar i en pallkrage eller liknande storlek på friland rekommenderar vi . Man kan också så i krukor och andra slags behållare, både på friland eller i växthus. Utomhus sköter väderleken vattningen fram till våren, i ett växthus kan du behöva skyffla på lite snö eller vattna när det ser torrt ut. Oavsett temperatur såp är det vattnet som startat fröets liv.

Om du söker i sökrutan på den här sidan farbrorgron.se, tex odla kallt, serieodla eller vintersådd, så kan du finna otroligt många inlägg om vår kyliga odlingsteknik. Vill du gå djupare in i teknikerna är våra böcker Odla kallt och Serieodla perfekta kunskapsbanker.

Fakta om spenat

Spenat går ofta upp i blom under skandinaviska vår- och sommarförhållanden, även de sorter som är trögblommande, vare sig de är F1 hybrider eller inte. Det är ljuset som ställer till det, att vi har så ljusa dygn under denna tid. Ljuset får spenaten att börja blomma och satsa på dess egen fröförökning istället för att producera mängder av mörkgröna blad och det är ju bladen vi vill åt. Därför passar det allra bäst att så spenat mellan december och mars eller under i juli – augusti för skörd under nästkommande år, alltså att övervintra spenaten på dess plats. Så att man undviker de allra ljusaste dygnen/ veckorna

Det här tillvägagångssättet att så spenat, som beskrivs här nedanför, kan man praktisera mellan december och slutet av mars eller under juli – augusti. Det är lättast att få en stor skörd av blad om man väljer en trögblommande sort eller en F1 hybrid.

Sorterna på bilden ovanför har vi sått ett par år men förra året sådde vi både Bazaoret och Samos med riktigt bra resultat, vi tyckte att båda gav väldigt fina och rikliga skördar.

Direktsådd i pallkragar eller på friland

Det ända man behöver för att vinterså spenat direkt i pallkrage eller på friland är egentligen bara en plats och frön. Jag brukar börja med att ta bort synligt ogräs och grufsa i jorden med fingrarna eller med ett litet handredskap. Ibland slänger jag på ett par deciliter pelleterat hönsgödsel och ibland struntar jag i det. När jag struntat i hönsgödslet brukar jag gödselvattna under våren när plantorna tittat upp om jag vet med mig att jag gödslat mediokert under föregående år ( tex om jag odlat rotfrukter).

Det är mycket vanligt förekommande att fritidsodlare gödslar allt för sparsamt. Tillhör du en av dem, rekommenderar jag att du tar det gödsel du har hemma och slänger på några deciliter, överdosera gärna. Vill du istället gödselvattna när spenaten tittar upp, skriv då gärna en skylt och sätt ner där du sått spenaten med en påminnelse så att du inte glömmer detta.

Det bästa gödslet gör man ju själv: Guldvatten

Gillar du också frodiga pallkragar som ger mycket skörd rekommenderar vi dig att verkligen så tätt, strunta i rekommenderade rad och plantavstånd på påsarna.

Sprida ut fröna

Jag brukar hälla alla frön i handen och med ögonmåttets hjälp skapa en inre bild om hur jag ska fördela fröna på ett så jämt lager över hela ytan som möjligt. Blir det för glest brukar jag öppna ytterligare en påse eller försöker sprida ut fröna på så jämt avstånd som det bara går. Hellre för tätt än för glest är mitt måtto. Jag slänger egentligen bara ut fröna över ytan, att hålla på att pilla ner hundratals frön i små hål eller små fördjupningar tar alldeles för lång tid.

Jord

Antingen kan man krafsa ner fröna med sina händer eller med ett verktyg, om jorden är redbar, eller så tar man jord som finns tillgänglig tex från en pallkrage bredvid eller en jordsäck man har stående. Cirka 1 cm tjockt lager brukar vara lagom att lägga ovanpå på de utspridda fröna. Det där med att ha jordsäckar inomhus/ frostfritt är riktigt bra om man sår spenaten när marken är frusen. Då kan man strö ut fröna direkt på den frysta jorden och sedan täcka med jorden man har tinadDet brukar ta ett par dagar att tina en säck planteringsjord inomhus, befinner du dig i en köldperiod när du ska vinterså spenat är det en god idé att planera för sådd ett par dagar innan.

Markera tydligt

En viktig del när det gäller odling är att markera och skriva ner när man sår eller planterar om. Det är snudd på omöjligt att komma ihåg allt utantill och det är jättetråkigt att råka gräva bort en sådd av misstag, vilket har hänt mig ett flertal gånger. För säkerhetsskull markerar jag på två sätt, dels genom att jag skriver med en permanent tuschpenna på en stor märkpinne. Jag gör också hål i fröpåsens nederkant och trycker ner märkpinnen genom påsen till fröna. Genom att fota av sådderna med fröpåsarna i fokus finns också bilderna i min telefons bildgalleri ifall pinnar och påsar skulle komma bort eller bli otydliga. Underbart när man kan söka på sig själv.

Törnrosasömn

När fspenatröna väl är i jorden ligger de och sover, jag vattnar aldrig sådderna förrän de tittar upp under senare delen av våren. Blir det vinter med snö lägger sig snön som ett täcke över fröna och smälter om vartannat, i alla fall i odlingszon 1 – 3. Blir det en varmare vinter blöts sådderna ner av regnet. Hur som haver så kommer fröna att så småningom vakna till liv.

En av fördelarna när man vintersår spenat, ja alla växter man sår så här naturligt, är att de verkligen följer den rytm just detta odlingsår har och även rytmen den odlingszon man odlar i har. Och ärligt talat, är det inte bättre att spenatfröna ligger ute i ens odling och väntar på att gro än att de ligger i en frölåda och väntar på att man själv ska ha lust att så dem?

Magin med kallsådder

För många är det där med vintersådder, ja kallsådder överlag, lite av magi och kan kännas för bra för att vara sant. Vanligtvis bökar och stökar man med växterna inomhus och man planterar om gängliga plantor som ska avhärdas och det kan bli ganska mycket arbete från frö till skörd. Det är verkligen inte fel att hålla på så, jag älskar själv detta arbete. Men att så kallt har förenklat mitt, vårt och ja tusentals andra odlares arbete skulle jag vilja påstå.

Från och med i mars börjar ljuset bli så pass rikligt och starkt för att ge energi till de pyttesmå spenatplantorna samtidigt som kylan bromsar växtkraften och det går långsamt för de kallsådda växterna. När sedan värmen kommer är de små plantorna med dess utvecklade rotsystem redo att växa sig stora på väldigt kort tid. Utifrån ljusrytmen är en optimal rytm med ca 12 timmar mörkt och 12 timmar ljus det allra bästa, om det är dess blad man vill skörda.

Som den första bilden här ovan visar är spenaten vi vintersår redan uppe redan den 14 mars men ibland ser vi groddarna redan kring den 25 februari. Ofta har vi lite snö kvar i norrläge i våra odlingar samtidigt som det nya livet spirar vid den tiden på året. Jag tycker att det är fantastisk och häpnar varje år av att de där pyttesmå plantorna klarar det bistra vädret med ibland flera minusgrader på nätterna. Samtidigt känns det ju hur naturligt som helst.

Riklig skörd genom att vinterså spenat

Under hela maj och en bit in i juni kan vi skörda spenatblad. Ofta klipper vi av bladen och topparna men ser till att inte skada underliggande planta, alltså vi rycker inte upp dem. En planta som man skördat varsamt ifrån kan fortsätta att producera smakliga blad under en längre tid. Spenatbladen håller i flera dagar i kylen om man förvarar dem i en tät plastpåse eller glasburk med lock och sköljer dem lite då. Vi försöker även att förvälla en hel del spenat och fryser in i portionsförpackningar. Det är ju så lyxigt att ta fram under sen höst och vinter och minnas det gröna överflödet.

Det är svårt att säga vad vi gillar mest med spenat men den där salladen med balsamico, rostade solrosfrön och parmesan går åt som smör i solsksken hos oss och passar som tillbehör till många av de rätter vi lagar.

Du hittar våra recept här: Receptgalleri

Vill du klicka dig till våra respektive spenatrecept klickar du på den gröna texten i bilden så kommer du direkt till receptet. Önskar dig lycka till med att vinterså spenat.

Johannes Wätterbäck & Theres Lundén