Hela familjen jublar när vi skördat första omgången med störbönor (högväxande brytbönor) och serverar dem vitlöksmarinerade. Vi kan nästan äta hur mycket som helst. Här får du veta hur vi odlar dem.
Eftersom vi inte har särskilt stora odlingsytor har vi fastnat för högväxande ärt- och bönväxter. För oss innebär dessa växtsätt en platseffektivitet. Istället för att uppta flera kvadratmeter jordyta, blir de istället några kvadratdecimeter de tar i anspråk. Samtidigt skapar deras växande en intressant dynamik i vår odling. En ytterligare fördel med högväxande klätterväxter är att skördandet kan ske stående. Man kan ha en lite korg i armvecket medan man ståskördar önskad mängd. Superbra för långa odlare!
Äta dem direkt
När vi odlar brytbönor är det de platta bönbaljorna som vi helst vill kunna skörda och njuta av, lätt kokta. Mestadels äter vi upp dem direkt. Har vi odlat mycket kan vi också förvälla och frysa in. Vi plockar också eget frön från bönorna så att vi kan så nya bönor kommande år eller ge frön i gåva på våra kurser.
- Högväxande bönor kallas ofta störbönor eller stångbönor.
- Vår favoritböna är den purpurfärgade bönan Baluhilde, som vid kokning blir grön.
- Störbönor kan blir upp mot 3 meter höga.
- Störbönor ska liksom andra bönor inte ätas råa. Lektiner i bönorna kan ge jobbiga magbesvär.
Direktså eller förkultivera
Man kanske kan undra ifall det där med förkultivering är så nödvändigt när det gäller störbönor. Frågan är relevant. Störbönor växer ganska snabbt och av den anledningen kan man tänka att direktsådd borde fungera bra.
Det gör det också, men vi föredrar att förkultivera bönorna inomhus ändå. Varför? Jo, det beror på att störbönor behöver värme för att gro och växa. Ska man så utomhus behöver man därför invänta rätt temperatur. Om man istället sår inomhus några veckor tidigare, då har de vuxit och blivit resliga plantor när temperaturen utomhus är gynnsam. På så sätt har man alltså skyndat på det hela.
Om man hellre vill direktså och peta ner bönorna direkt i jorden på den finala odlingsplatsen, ska man ju göra det. Man behöver dock vara beredd på att hungriga fåglar kan knycka bönor som ligger i jorden. Se till att göra det när det verkligen blivit varmt, bönor klarar inte tidig sådd med minusgrader såsom ärtor klarar.
Den som vill ha mycket skörd och under en så lång tid som möjligt kan kombinera de två olika sätten, förkultivera och direktsådd. När de förkultiverade plantorna sätts i jorden när den sena våren är påväg in i sommaren, sår man samtidigt nya bönor direkt i jorden. De förkultiverade kommer kunna ge skörd lite tidigare och de direktsådda lite senare.
Förkultivering
Eftersom bönor är känsliga för låga temperaturer förkultiverar vi alltid inomhus i ett ljust fönster eller under växtbelysning. Vill man komma igång tidigt kan man förkultivera 3-6 bönor i en kruka med planteringsjord någon gång i mitten eller slutet av maj. Det är ingen idé att förså tidigare än i maj eftersom höga bönor (störbönor) växer i en rasande fart och lätt trasslar in sig i varandra. Kvällen före sådden brukar vi lägga bönorna i ett glas med vatten.
Efter sådden är det viktig att vattna ordentligt. Det gör vi oftast underifrån. Vi ställer då alla krukorna i ett odlingstråg och fyller trågets botten med vatten. Sedan får jorden i krukorna suga upp så mycket vatten att jorden blir mättad. Blir de mycket vatten kvar i tråget kan man hälla bort vattnet. När krukorna är lagom blöta och överflödigt vatten är borthällt placerar vi odlingsbrickan ovanpå en värmematta för odling och under växtbelysning eller i ett soligt fönster med många soltimmar. Värmemattan gör så att bönorna verkligen gror snabbt och hindrar att de ruttnar, vilket kan ske om sådderna står kallt. Har man ingen värmematta kan man lyckas bra med en varm fönsterbräda med element under. Att ställa sådden på golvvärme tills dess att bönorna grott brukar också fungera bra. Därefter behöver de så mycket ljus som möjligt.
När bönorna börjar gro brukar de trycka undan jorden ovanför. Det gör ingenting och man behöver inte trycka till jorden. Se till att vattna regelbundet så att inte bönorna torkar ut. Någon omplantering behövs inte.
Vänja plantorna vid solljuset innan utplantering
I början av juni brukar det vara dags att plantera ut bönplantorna, det viktiga är att risken för frost är förbi. En vecka innan utplanteringen behöver de inomhussådda plantorna vänja sig med solljuset, dvs avhärdas. Det spelar ingen roll om de växt i ett extremt soligt fönster eller stått under växtbelysning, solljuset utomhus är alltid starkare. Hoppar man över avhärdningen kan plantor chockas och dö. En liknelse skulle vara om du åker till Spanien under sommaren och slänger dig på en solsäng på playan direkt och struntar i att smörja in dig med solskyddskräm, det kommer göra ont!
När vi avhärdar bär vi ut alla krukor i vårt kallväxthus, men det går lika bra med en vindskyddad plats i trädgården. Över plantorna skapar vi ett tält av fiberduk. Duken skyddar plantorna och låter plantorna på ett behagligt sätt vänja sig med utomhuslivet i solsken. Efter en vecka under tältet är plantorna beredda att flytta från tältet och planteras ut.
Utplantering och växtstöd
Eftersom höga brytbönor blir ganska höga och slingriga behöver de något att slingra och växa mot. Vi använder nästan uteslutande hässjestörar, ni vet sådana som man hade till att hässja hö med förr i tiden eller som en del använder när de bygger gärdesgårdar. En gång hade vi en gammaldags gärdesgård vid skogsträdgården som var byggd av dessa störar, men som sedan blev allt för ranglig så vi var tvungna att bort den och lyckligtvis kunde vi ta vara på ganska många störar.
När vi vill använda en stör till växtstöd klär vi in den i kycklingnät. Man behöver klippa en remsa, 15-20 bred och nästan lika lång som stören, och så klämmer man nätet runt stören. Vill man fästa nätet kan man spika fast det med mälor.
Innan vi planterar ut våra bönplantor trycker vi en en nätförsedd stör på en plats i vår odling. Efter det planterar vi plantorna runt stören, ganska nära inpå. Det kan bli upp mot 10-20 plantor runt en och samma stör.
Lästips: Klätterstörar – våra vackraste och bästa växtstöd
Direktsådd
Vill man så direkt på plats kan man peta ner bönorna ett par centimeter i jorden i början av juni. Vill man få bönorna att komma igång extra snabbt kan man lägga dem i ett glas med vatten över natten.
Bönor brukar inte behöva särskilt mycket gödsel, men vet man med sig att jorden är väldigt näringsfattig är det bra att näringsberika jorden innan sådd. I likhet med utplantering av förkultiverade plantor sätter vi ner ett växtstöd i jorden där vi tänker att bönorna ska klättra. Sedan sår vi bönor invid eller runt om stödet, så alltid fler bönor än vad du tänkt dig. Läs ovan hur vi gör våra klätterstörar.
Efter sådden är det viktigt att vattna rejält. Råkar man vattna bort jorden ovanpå bönorna, kan man strö över lite jord. Hamnar bönorna för ytligt kan fåglar sno bönorna. Vet man med sig att fåglarna är ena riktigt böntjuvar kan man försvåra för dem genom att lägga kycklingnät över sådden.
Under säsongen
När höga brytbönor börjat växa kan det gå ganska fort. Det är inte alltid som bönorna självmant hittar till växtstödet med sina långa och slingrande stjälkar. Men något brukar de ändå finna att slingra sig runt. Hänger man inte med och styr rankorna rätt, kan det bli ett fasligt trassel med något annat. Förra året hade vi varit lite lata och när sensommaren kom och bönorna började bli skördeklara var det bönrankor och baljor överallt; i potatisblast, runt solrosor, i quinoan och zinnior. Så kan det bli, särskilt om man som vi samodlar allt möjligt i samma odling. Men hur trassligt det än blev, blev det en fantastisk skörd. Det räckte både till mängder av middagar och till eget framtida utsäde.
Som alla andra växter önskar sig störbönor regelbunden vattning under hela sommaren. Någon gång i juli brukar bönplantorna börja blomma. Störbönan Balu hilde blommar med vackra lila blommor. Ingen särskild behandling behöver göras för att det ska bli bönbaljor. Pollineringen sköter plantorna av sig själva.
Skörda ofta, så får du mer skörd
Brytbönsväxten gör som många av sina baljväxtsläktningar och är ihärdiga på att yngla av sig. Tar man bort en balja ordnar plantan snart en ny. Det betyder att om man skördar flitigt så produceras fler bönor.
Framåt sensommaren brukar våra höga brytbönor kunna ge mängder med baljor. En liten böna är lika god som en större, så man behöver inte vänta in en särskild storlek. I takt med att bönorna inuti baljorna börja svälla brukar sidorna på baljorna utveckla en hårdare tråd. Smaken på baljor med bönor inuti är det inget fel på, men de där trådarna bör man avlägsna innan man äter dem. Det är urtrist att få dem mellan tänderna.
Lästips: Skörda trädgårdsbönor – om tidpunkt, storlek och olika typer av trädgårdsbönor
Ta egna frön till nästa års odling
De bönor som börjar få ganska stora bönor inuti baljorna låter vi bli att skörda tills de är helt torra eller näst intill. Det är nämligen så man ska göra om man vill ta eget frö. Baljorna tar vi in i rumstemperatur precis innan det blivit frost utomhus. Inne får de baljorna eftertorka. Sedan öppnar vi baljorna och plockar ut de stenhårda bönorna. Dessa ska förvaras torrt. vi har provat att blötlägga bönorna och göra hummus av dem och har tänkt att göra egna bönor i tomatsås men det har inte riktigt blivit av. Man kan också koka de torra och först blötlagda bönorna precis som man gör med köpebönor. Så antingen kan man alltså äta upp de torkade bönorna eller spara dem som utsäde.
Lästips: Vi gör hummus på egenodlade bönor
Mattips och lagring
Höga brytbönor och även andra trädgårdsbönor bör inte ätas råa. De innehåller lektiner som brukar orsaka illamående, magont och diarée. Kokar man bönorna förstörs lektinerna och de blir ofarliga.
Det vi allra helst gör med våra bönskördar är att koka bönorna lätt och äta dem med flingsalt och pressad citron eller dränka in de lättkokta bönorna i en vitlöksvinägrett. De lite större baljorna som börjat utveckla bönor inuti, gör vi ibland soppa av. Då tar vi först bort de hemska trådarna längs baljornas sidor innan vi kokar bönor och baljor tillsammans med andra ingredienser.
Oljefrästa baljor är också gott och kan göras efter att bönorna förvälts, dvs kokat en minut. Lägger man förvälda baljor på en plåt med bakplåtspapper, ringlar över lite olja, strör salt över och sedan tillagar i ugnen på 225 grader blir det bönpommes. De är klara när de verkar knapriga, men inte brända.
Lästips: Läckra brytbönor med vitlöksvinägrett, Bönsoppa med brytbönor, zucchini och tomat
Lagra bönor till senare måltider
Vill man frysa in bönbaljor behöver man först koka upp saltat vatten och därefter lägga ner baljorna i en minut. Därefter brukar vi lägga dem att torka på en kökshandduk. Man kan styckfrysa baljorna på en bricka i frysen om man önskar, men vi tycker det går bra att lägga ett gäng bönor (räknade för en middag) i en plastpåse och frysa in.
Vill man torka bönor låter man först bönorna utvecklas så länge som möjligt i baljorna på plantan. När baljorna är torra tar man in baljorna i rumstemperatur och låter dem eftertorka. Vissa år kan det hända att det blir frost innan baljorna är torra, då kan man plocka in alla baljor och torka dem inomhus. Sedan pillar man ur bönorna och förvarar torrt. Torkade bönor kan man sedan blötlägga och använda som vilka bönor som helst. Vi har mest gjort hummus på dem.
Lästips: Frysa vaxbönor och brytbönor, Vi gör hummus på egenodlade bönor,
Brytbönornas fiender och eventuella problem
Av alla de växter vi odlar framstår brytbönor som ganska enkla att ha att göra med. De växer fort och ger en ganska stor skörd. Deras känslighet för kyla kan göra att man inte kan odla dem utomhus tidigt på våren och inte heller sent på hösten. Ärtor brukar vara mycket mer tåliga. Endast en gång har vi träffat på ett skadedjur. Då direktsåddes låga bönor på ett friland. Till en början växte plantorna bra och allt verkade i sin ordning men sedan stannade de upp i sitt växande och när de började kapsejsa undersökte vi dem noga. I stjälkarna på alla plantor hade larver ätit rent, det var bara att så nya bönor. Efter den erfarenheten brukar vi aldrig förlita oss helt på direktsådd, utan förkultiverar alltid. Med färdiga plantor att plantera ut har vi aldrig stött på bönstjälksflugan och dess larver. Direktsådd ser vi mer som ett komplement och som en plan B och metod för att få stora skördar som sprids ut över tid.
Theres Lundén & Johannes Wätterbäck
Lämna ett svar