Odla i kris – fem grödor för överlevnad

Vad ska man satsa på för grödor att odla under kristid, grödor som får oss att överleva så länge som möjligt? Grödor som ger mycket och som är enkla att lagra! När jag satt mig ner och klurade på vilka grödor som verkligen höll måttet och som kunde leverera, inte kunde jag då tro att grödor från Sydamerika skulle dominera.

För en självhushållare och odlare är inte bara höga matpriser, en märklig elmarknad och en instabil värld av ondo. Nu märker vi att även andra ”vanliga” människor vaknar upp och börjar att fundera. Vi är plötsligt inte lika mycket freaks och ”tossiga” nördar. Det vi håller på med har blivit viktigt för hela samhället, vilket vi i och för sig fattat för länge sedan. Många vill lära sig mer om både odling, förvaring av grödor och självhushåll. I vår postindustriella tid med ett överflöd av både det ena och andra, företagsflytt till låglöneländer och en allmänt ganska glassig livstil med (förlåt) en hel del arbeten som inte behövs, har jord under naglarna blivit något viktigt och fint. Det är ju därifrån vi härstammar och till sist hamnar!

Att odla så att man är självförsörjande under tex ett helt ett år för en hel familj är inte en enkel match. Det kräver förutom en hel del kunskap både mark, frön, näring och tillgång på vatten. Det går åt väldigt mycket mat för att hålla en familj vid liv! Trots att vi är duktiga på att odla och gjort det under många år är inte vi där än och vi skulle behöva dryga ut med vilt och fiske i den mån vi klarar av det. Att odla för överlevnad kräver planering men det är väl lyxen att planera man ofta saknar vid kriser eftersom de ofta kommer oväntat och på ett annat sätt än vad man först trodde. Men låt oss önsketänka och låt oss säga att vi har minst ett år på oss innan vi behöver bli helt självförsörjande.

Själv är bästa dräng

När samhället i stort varken sett till att vi har ett försvar att räkna med, tillräckligt mycket sjukvårdsmateriel (minns ni pandemin) eller mat för extraordinära situationer, behöver vi ta tag i det själva. Vi har äntligen börjat att förstå att vi behöver ordna med vår överlevnad på individnivå och att det då inte bara handlar om att hamstra toapapper. Trots folkhem, välfärd, mängder av byråkrater och en av världens högsta skatter blev ”själv är bästa dräng” åter aktuellt. Och det är inte så fel när man tänker efter, klart vi som individer ska ha koll på vår egen tillvaro i både vått och torrt. Hur tänkte vi? Hur kunde vi bli så förslappade?

Vi får hoppas att samhället kan möta upp oss på åtminstone halva vägen, vad jag förstått så görs det mycket just nu och sedan ett par år tillbaka. Jag håller verkligen tummarna för att våra styrande, vilka de än är, nu eller i framtiden och vilken färg eller falang de än tillhör, får ordning på det lilla högmodiga landet i norr i sinom tid. Den som lever får se, och den som har grödor att äta överlever och får bevittna framtiden!