Den som väntar på något gott får vänta ganska länge, åtminstone när man odlar brysselkål. Men när väl brysselkålen är skördeklar kan den ge skörd i fler månader om man skördar sparsamt. Här berättar vi om hur vi odlar brysselkål.
Brysselkål är nog den allra sötaste kålen, inte i smak utan i utseende. I smak kan den ibland te sig lite besk. Men får man till kokningen och inte låter brysselkålen koka för länge kan den bli otroligt god. Att dela de små minihuvudena och fräsa dem från färsk till nästintill knaperstekt gör dem nära på ännu godare. I rått och picklat tillstånd är brysselkål något man nästan inte kan sluta äta. Att brysselkål är väldigt gott om man gör på rätt sätt är lätt att förstå, men att de små söta huvudena växer längs en kraftig stjälk hade vi ingen aning om innan vi odlade brysselkål för första gången.
Brysselkål har en härlig växtkraft och blir gärna till en enorm planta om man ger den goda förutsättningar som rikligt med näring, sol och vatten. De små huvudena som växer ut precis ovanför varje blad längs stjälken, tar dock lite tid på sig att växa fram och bilda hårt slutna huvuden. Till en början skönjer man mest bara minibladrosetter, men med tiden blir förhoppningsvis dessa rosetter mer som huvuden.
Den bästa tiden att skörda tycker vi är från sen höst, genom hela vintern och vidare under tidig vår. En riktig vintergrönsak skulle man kunna säga. Skördar man endast det man behöver för stunden och låter resten sitta kvar på plantan kan man få en väldigt lång skördetid.
Fröna kan sås under vintern och hela våren och det händer nästa varje år att vi sår frön vid samma tidpunkt som vi kan skörda från en stor planta. Det är ganska häftigt, eller hur?
Förkultivera för att få en bra start
Det är ganska vanligt att ohyra ger sig på kålplantor i deras tidiga ungdom och därför tycker vi att det är en stor fördel att förkultivera all kål. En förkultiverad planta som blivit omplanterad en gång och växer till sig i en egen kruka tål lite angrepp ganska bra, medan en direktsådd stackare kan bli uppäten av tex jordloppor innan den ens hunnit blir några centimeter.
Oftast petar vi ner fröna i slutet av februari eller början av mars. Då går de under begreppet vintersådd. Men det händer också att vi sår senare under våren och då blir det kall vårsådd i stället. Oavsett när vi sår, hamnar sådden i behållare utomhus i våra kallväxthus.
Läs mer: När ska man börja med sina vintersådder.
Jorden vi använder vid sådden är planteringsjord. Vid såtillfället fyller vi en odlingsbehållare av något slag (med hål i botten) med jord och därefter sprider vi ut flera frön i samma kruka eller odlingslåda. Över fröna strör vi en tunt lager med jord, bara någon millimeter. Vid det här lagt är själva sådden klar. Sådden placerar vi i vårt kallväxthus. Det går också bra på en balkong eller på en skyddad plats någonstans. Viktig är att det finns god tillgång på ljus. En skuggig plats är inte att rekommendera för utomhussådder (kallsådder).
För att fröna ska börjar gro behöver man någon typ utav vatten. Är det vinter kan man ösa över ett tjockt lager snö, är det vår behöver man vattna på vanligt sätt.
När plantorna tittar upp behövs vatten
När man börjar se några pyttesmå blad är det viktigt att hålla jorden lagom fuktig. De små plantorna får inte torka ut, men heller inte drunkna i en översvämning. Rötter behöver både luft och vatten om vart annat. Därför brukar vi använda odlingstråg där vi ställer våra krukor med sådder. Oavsett om vi vattnar ovanifrån så att överblivet vatten kan rinna ut eller direkt i tråget, kan jorden och plantorna suga upp vatten i sin takt. När det är helt tomt på vatten i trågen vattnar vi igen.
Omplantering
När plantorna är ungefär en decimeter höga sätter vi ner varje enskild planta i en egen kruka med ny planteringsjord. Det kan kännas lite läskigt när de är små, man vill ju inte förstöra några plantor. Av erfarenhet vet vi dock att rötter är ganska okänsliga. Om någon liten rot går av brukar det inte innebära någon större negativ påverkan på plantan. Innan vi vänder upp och ner på sådden, förbereder vi de nya krukorna med någon centimeter jord.
Antingen försöker vi klämma ut hela innehållet, dvs jord och plantor, ur behållaren eller så pillar vi loss några plantor i taget med tex en bordskniv. Varje planta placeras i ny kruka och får jord runt omkring rötterna och lite av stjälken. De färdiga krukorna får därefter ta plats i odlingstråget igen. Efter några omplanteringar av diverse växter brukar det behövas fler tråg och större plats. Vattningen sker på samma sätt som vid sådden, antingen ovanifrån eller direkt i tråget.
Tips!
Om man inte har tid eller ork att plantera om brysselkålsplantorna kan man hoppa över det momentet och istället vattna med någon typ av näringslösning. På så sätt fortsätter de att växa trots att man inte bytt ut jorden. Är behållaren proppfull med plantor så att de står väldigt trångt, är omplantering att föredra.
Förbereda inför utplantering
I slutet av april kan det hända att våra brysselkålsplantor får komma ut på sin finala odlingsplats. Men det kan lika gärna bli någon gång i maj eller juni lite beroende på när vi sått dem, hur stora de är och vad vi hinner med. Friland och pallkragar brukar bli bra platser, såvida det är soligt.
Att plantera ut kräver att odlingsplatsen är redo att ta emot nya små plantor. Man behöver ha rensat bort allt eventuellt ogräs och gödslat jorden väl. Just kål är nämligen ganska krävande växter och växer inte särskilt bra på ogödslad jord. Här gäller det alltså att ta i i överkant. I våra jordar där kål får växa blandar vi ofta först i rikligt med kompostjord för att få jorden lucker och fuktbehållande. Några hinkar kompost brukar bli lagom. Därefter gödslar vi oftast med pelleterat hönsgödsel och grönsaksgödsel som vi myllar ner i det översta tio centimetrarna av jorden. Ungefär en liter av vardera gödsel i en dubbel pallkrage på 400 liter eller på liknande plats/område på friland.
Läs gärna: Gödslar du också för lite.
Läs gärna: Göra eget ogräsgödsel och ensilage.
Se upp!
Flera KRAV-märkta gödselpreparat, både flytande och fasta, har visat sig innehålla ett ämne som kan skapa missväxt hos våra växter. Välj därför något oekologisk eller något som inte är KRAV-märkt eller kolla upp innehållet noga med producenten av den krav-märkta eller ekologiska produkten. Finns det vinass, där giftet klopyralid visat sig, bör man välja bort det gödslet om inte producenten kan garantera att den är till 100% fri från klopyralid. Det finns även en viss risk att ämnet kan finnas i tex häst eller kogödsel om djuren stått på halm som härstammar från spannmål som besprutats med ogräsmedel som innehåller klopyralid. Vi har fått ett sådan mail från en av våra följare.
Slutplanteringen
När odlingsplatsen är förberedd och klar är det dags att plantera de förkultiverade brysselkålsplantorna. Varje planta kan bli ganska stor i omkrets och därför behöver avståndet mellan en planta till en annan vara ungefär 50 centimeter. Vi brukar lägga ut plantorna, med krukorna kvar, ovanpå jorden för att måtta lite innan vi gräver hålen för planteringen. Ett tips är att blanda lite olika kålväxter i samma odling tex sallat eller vackra blommor. Det brukar bli jättefint. Skulle vi tex bara odla brysselkål i en dubbelpallkrage skulle vi plantera upp till 5 plantor i samma pallkrage. Jo, vi vet att det är ganska tätt men det är så svårt att låta bli.
När alla plantorna är i jorden får man inte glömma att vattna rejält, gärna flera liter vid varje planta.
Läs gärna: Vattna vid utplantering.
Vidare under säsongen
I bryssekålsodlingen behöver man vattna rikligt några gånger per vecka. Med rikligt menar vi 20 – 40 liter per kvadratmeter per gång. Om man har gräsklipp, ensilage eller annat växtmaterial kan man lägga det ovanpå jorden mellan plantorna, dvs täckodla. Då behålls fukten bättre i jorden och växterna får extra näring från täckodlingen. Någon gång under sommaren brukar vi ge brysselkålen lite flytande tilläggsnäring tex nässelvatten.
Det är inte förrän ganska sent på sommaren eller under hösten som man kan se att de små huvudena växer fram. Det är precis ovanför bladen som de små huvudena växer längs den grova stjälken. Vårt första år med brysselkål fick vi inga minihuvuden. Endast några lösa bladrosetter kunde vi se. Troligtvis handlade misslyckandet om för en kombination av för lite näring och för dåligt med vatten.
Skörda under lång tid
Framåt senhösten och vintern kan vissa små brysselkålshuvuden vara klara att skörda. När vi skördar bryter vi av de små huvudena med fingrarna. Det viktiga är att inte känna sig stressad med skördandet. Brysselkålen står sig fin över hela vintern och man kan helt enkelt skörda när man känner sig sugen på brysselkål och låta resten vara kvar på plantan.
Både blad och stjälk är ätbara. Bladen är goda att koka eller fräsa i lite olja. Smakar som ”vanlig” kål ungefär. TV-kocken Paul Svensson menar att på vissa håll i världen är det endast stjälken man vill åt. Då ugnsbakar man stjälken så gott som hel och därefter delar man den på längden och äter inkråmet/märgen lite som en bakad potatis. Vi har aldrig prövat detta, men visst låter det fantastiskt gott?! Även rosettkålens stammar ska fungera att njuta på detta sätt.
Recept: Brysselkålsallad med apelsinlingon och ädelost.
Lagra på pantan
Man kan lagra brysselkål på flera sätt, men allra bästa är det att låta de små kålhuvudena som man inte ska använda, sitta kvar på plantan. Där kan de sitta över vintern och ända till våren och plockas precis innan man vill kunna njuta av dem i någon rätt. Har man älg, rådjur och hjortar kan det vara en bra idé att stängsla in plantorna.
Har man skördat kan man låta dem ligga i en papperspåse i kylskåpet eller på annan sval plats. Som förvällda går de bra att frysa och så kan de klara sig en lägre tid som picklade.
Varför sår vi inte brysselkålen inomhus?
Självklart går det att så brysselkål inomhus. Eftersom den blir som allra bäst utomhus på sval plats, ser vi ingen anledning att låta brysselkålsplantorna trängas inomhus med växter som måste sås inomhus.
Om du inte har så bra utomhusmöjligheter för plantuppdragning, fungerar inomhusmiljön ofta ganska bra också. Kruxet kan vara att plantorna får för lite ljus inomhus, även om de får stå i ett soligt fönster. Resultatet blir då mycket gängliga plantor. Har man växtbelysning är situationen märkbart annorlunda. Så tipset för en inomhuskultiverare av brysselkål, ja för alla sorters grönsaker, är att införskaffa sig växtbelysning. Det ger kompakta och fina plantor som man sedan kan plantera ut.
Inomhussådda plantor måste alltid avhärdas innan de är redo att planteras ut. När vi avhärdar, dvs vänjer plantorna med utomhusklimatet och framför allt solljuset, gör vi ett litet tält av fiberduk som vi placerar över plantorna utomhus eller i växthuset. Efter en vecka har de anpassat sig och är redo för ett liv utan fiberduk.
Läs gärna: Växtbelysning det här använder vi.
Läs gärna: Avhärda med fiberduk.
Theres Lundén & Johannes Wätterbäck
Lämna ett svar