Fyra sätt att skapa potatisplantor

Varför bara odla potatis på ett sätt, när det finns minst fyra sätt att skapa potatisplantor? Här berättar vi om våra olika sätt.

Potatis är en basgröda och något som verkligen brukar vara uppskattat att ha i sin odling. Ett tag tänkte vi att det var onödigt att odla egen potatis när matbutikens potatis ändå brukar vara ganska billig. Dessutom har vi aldrig haft särskilt stort friland att anlägga potatisodling på, så då har det känns mer värt att odla mer av andra grönsaker. Efter några år med delikatesspotatis i våra odlingar har vi dock tänkt om. Självklart vill vi odla egen potatis. En riktigt god potatis kan vara så lyxig. Nu försöker vi varje år utöka vår potatisodling så när som ett par pallkragar åt gången.

Innan man kör igång med en potatisodling bör man utgå från certifierat utsäde. Det betyder att man köper eller på annat sätt får tag på särskilda sättpotatisar. Dessa potatisar har odlats fram för att tåla sjukdomar och undkomma en del andra problem och är / ska vara, garanterat fria från olika smittor. När man får egen skörd kan man sedan låta en viss del av skörden bli till sättpotatis nästkommande vår, ja så länge den ser frisk och fin ut.

Förgrodda potatisen

Det är inget måste att låta sina potatisar får groddar innan de sätts i jorden utomhus. I vårt potatisodlande och experimenterande har det dock blivit en viktig del. Genom att grodda potatisen i förväg kan det få ett försprång och komma igång snabbare.

För att grodda potatisen lägger vi knölarna på en bricka eller liknande. I ett fönster eller i ett växthus blir en bra plats. Även i kylskåpet kan groddar växa fram, men dessa brukar bli väldigt långa och oregerliga. Bättre att försöka få groddarna kompakta. I kylskåpet blir groddarna vitaktiga och i solljus blir groddarna grönaktiga och lite lila i vissa fall.

Vill man få sina potatisar att riktigt komma igång, kan man lägga jord i ett tråg och därefter potatisarna som man vill grodd. Då kommer potatisen både utveckla rötter och blast och man har på så sätt tjuvstartat dem ytterligare. Vi har nu i början av april en del potatisar i fönstren för groddning, medan den allra största delen sättpotatisar fortfarande ligger i sina nät. Lagom för oss är att börja grodda i slutet av mars eller i början av april.

Fyra sätt att skapa potatisplantor

Hel sättpotatis

Det traditionella sättet att odla egen potatis är att ordna med ett utsäde, kan köpas eller tas från egen skörd. Det är viktigt att den potatisen du har är anpassad för odling. Det går inte att bara ta en potatis från matbutiken. Dessa kan i värsta fall sprida sjukdomar i din odling.

Av sina egna potatisar som man skördat säsongen innan, går det bra att ta små, stora och även gröna potatisar. 

Under våren, någon gång i april kan man gräva ner sina sättpotatisar en bit ifrån varandra ( ca 40 cm även om vi odlar tätare, vi har så svårt för avstånd). i pallkragar brukar vi sätta minst 9 potatisar och det har hänt att fler råkat komma med. Har man satt en tidig potatis kan man kanske förvänta sig sin första skörd under högsommaren och har man sen potatis tar det längre tid.

Delar av sättpotatis

En potatis får alltid flera groddsutväxter runtom knölen. Vill man få en extra stor skörd kan man vid planterandet i april dela sin potatis i mindre delar. Se till att varje del har minst en grodd eller en inbuktning som en grodd kan utvecklas ifrån, gärna fler. Ramlar grodden av i förfarandet gör det inget. Det kommer snart växa ut en ny vid inbuktningen. Den lösa grodden kan man spara och använda, läs mer om det nedan.

Varje potatisdel, med eller med tappad grodd, lägger man i jorden med jämna mellanrum ( ca 40 cm). Varje del kommer att utvecklas till en stor potatisplanta. Det är kanske svårt att tro, men potatis har en fenomenal växtkraft.

Potatisgroddar

När man håller på med groddad potatis brukar ett gäng groddar ramla bort. Det är ofrånkomligt, inte minst från nätet sättpotatisen brukar ligga i. Visst kan man bli lite ledsen, eftersom man tänkt att just groddarna ska påskynda potatisen att utvecklas till en planta. Men även groddarna kan användas. Här går inget till spillo i jakten på stor potatisskörd. 

Groddar som lossnat brukar vi lägga ovanpå lite fuktig jord i en låda / kruka med några millimeter jord ovanpå och efter en tid har de små groddarna fått rötter som strävar neråt i jorden. Antingen kan man hälla på lite mer jord eller så kan man efter en tid försiktigt plantera om de små groddplantorna i varsina krukor.

Groddplantorna planterar man sedan ut i krukor, pallkragar eller på friland.

Potatisfrö

Vissa år, på vissa sorter eller om det handlar om vissa enskilda plantor, kan man se att potatisblommorna frambringat frukter. De ser ut som gröna tomater. Då är det lätt att se att potatis och tomat är nära släkt med varandra. Potatisens frukter anses giftiga, men fröna inuti kan användas för att göra egna potatisplantor.

Kan de inte vara korspollinerade? Jo, det kan de och det tycker vi är spännande, då vet man inte vad det bir för sort. Vi har testat flera gånger att så potatisfrön och det har inte blivit så mycket mer konstigheter än att knölarna blivit ganska små första året. Vi har tänkt att man i första skedet, med frösådd, mest är ute efter att skapa egen sättpotatis. Så den ynka skörden man får från potatisfrön sparar vi alltså till nästkommande säsong och då får de tjäna som sättpotatis. I år blir det första gången vi sätter egen sättpotatis framtagna från frön. Det ska bli så spännande!

Det är roligt att experimentera. Det gör att man kommer framåt i sitt odlande. Än så länge vet vi inte om just fröodling av potatis är något att satsa på i längden, men det är ändå roligt att testa sig fram.

Läs mer om hur man går tillväga för att så potatisfrön och göra egna plantor.

Utplantering

Potatis är ganska tålig för kall jord och vi ska därför, lite tidigare än tidigare år, sätta en del av potatisen nu under denna vecka (v 15). Det är hela sättpotatisar vi ska testa att sätta i några pallkragar. Delade potatisar väntar vi med ett tag. Det borde väl inte vara mindre tåliga, men vi tänker ändå vänta. De plantor som vi framställt från groddar eller frön brukar vi plantera om i större krukor i växthuset om någon vecka eller två. Under sommaren får dessa krukor vara utomhus. I växthuset brukar det bli på tok för varmt.

Vattning

Under växtsäsongen behöver inte potatis vattnas särskilt ofta. Har man satt potatisen i ett friland där det alltid är fuktigt nere i jorden, där potatisens rötter finns, kan det räcka med sommarens regn. Odlar man potatisen i hink, odlingslådor eller pallkragar kan man viss vattning behövas. Det är nog bra att känna efter. Hellre ett par extra vattningar än att låta bli.

Theres Lundén & Johannes Wätterbäck

– ANNONS –

I vår nya bok finns en mängd tips på hur man skördar, lagrar och tillagar över 70 olika grönsaker. Beställ boken på Bokus.se.