Odlar du på friland, i pallkragar eller i andra typer av stora lådor? I så fall behöver din jord kontinuerligt förbättras för att den ska hålla för många odlingssäsonger. En jord behöver tas om hand för att kunna leverera.
Den bästa jorden att odla i är både näringsrik och lucker, det är den jorden man brukar kalla mullrik och det är den jord som alla odlare eftersträvar. En mullrik jord blir till, när maskar och mikroorganismer förvandlar organiskt material till jord. Den mullrika jorden skapar man i en kompost eller på plats direkt i odlingen genom att kontinuerligt tillsätta olika typer av organiskt material, man matar maskarna och mikrolivet. En bra jord är en levande jord där maskar hela tiden har något att arbeta med.
Lyckliga är de som har gräsmatta där de kan få gräsklipp eller en äng där man kan lia eller klippa. Gräsklippet ger helt klart den bästa effekten på sikt. Framgångsrika odlare som regelbundet tillför gräsklipp i sina odlingar behöver nästan aldrig gödsla. Gräsklippet tillför också en stor mängd näringsämnen till jorden.
Har man en näringsfattig jord, ingen kompostjord och inte så mycket gräsklipp, kan man tigga häst eller kogödsel av någon som har djur eller använda kogödsel på säck och blanda ner i jorden och därefter fylla på med gräsklipp efter varje gräsklippning. Vi har tyvärr ingen tillgång på gräsklipp, varken vid vår stuga eller i stadsodlingarna i Västerås, men vi använder traditionell kompost vid vår stuga och bokashikompost i stads-odlingarna. Sedan tillför vi alltid pelleterad hönsgödsel eller något grönsaksgödsel inför sådd. Några gånger under sommaren gödselvattnar vi våra plantor. Varje höst krattar vi ihop alla nerfallna löv. En del myllar vi ner direkt i våra odlingar och en del sparar vi i lövhögar och sparar till kommande vår och sommar. Efter utplantering av våra förkultiverade plantor lägger vi löven från lövhögarna mellan plantorna (täckodling).
Tillvägagångssättet att tillsätta organsikt material passar för alla typer av jordar. För vissa jordar tar det kort tid att få ordning på den, medan tex tunga lerjordar kräver år av bearbetning. I vissa fall då lerjord är så pass oregerlig att den näst intill är stenhård kan det vara läge att lägga ett tjockt lager anläggningsjord ovanpå och låta bli att försöka grufsa runt i leran för mycket. Med lera som grund i en odling kan man lyckas riktigt bra eftersom leran tillför en hel del viktiga mineraler till jorden och dessutom håller fukten väldigt bra.
Alla ovannämda sätt förutsätter att din jord är ett friland eller att jorden i odlingslådan har kontakt med marken. Det är då organismer från marken kan ta sig upp och börja arbeta med jorden. Har du ett ”golv”, en barriär mellan jord och mark kommer organiskt material ta mycket lång tid att brytas ner. Maskar mm trivs nämligen inte i lådor med botten eller krukor.
På vår odling på takterassen har vi pallkragar på pallar och jorden kommer således aldrig i kontakt med någon mark. Vi har provat att ympa in microliv från myllrande kompostjordar, men resultatet kan aldrig efterlikna en frilandsjord. Istället har vi tillsatt biokol för att få en luftig och näringsrik jord. Biokolets egenskaper gör att den skapar en mängd hålrum i jorden där luft och rötter lätt kan ta sig fram. Dessutom kan kolet bidra med näring under en lång tid. Den behöver dock laddas upp först, likt ett batteri. Så det första året måste man överdosera med annat. Biokol kan köpas på säck och är då blandat med hönsgödsel, men man kan också göra eget kol.
I ett av våra korta avsnitt pratar jag och Sara Bäckmo om jord. Vår podcast heter Två odlare emellan.
Kika in på filmen varför vi förkultivera de flesta av våra växter och besök vår massiva pallkrageodling i skogsträdgården. Välkomna.
Johannes Wätterbäck & Theres Lundén
Lämna ett svar