Har ni skördat kål så där skonsamt som vi brukar göra? Kapat plantorna vid markytan och lämnat kvar rötterna i jorden? I så fall har ni en hel del plantor, eller rötter till plantor kvar i era odlingar, som i denna skrivande stund ligger och sover. Vill de sig väl, vilket det ofta gör, kommer de börja spira framåt våren. Då kan du välja att skörda dem som vårprimörer eller låta dem gå upp i frö och ge dig eget utsäde, eller kanske både och? Men! Hur gör man då när det gäller växelbruk? För kål ska väl inte odlas två år i rad på samma ställe? Kan man flytta kålplantor till rabatterna och låta dem fortsätta leva där?
På bilden ovanför är det den Sibiriska bladkålen red russian som blommar. Den skördades, kapades vid markytan, under hösten 2015 och hade som tvååring bestämt sig för att gå upp i frö. Underbart, tänkte jag. Den här växten vill jag ha egna frön av. Jag har egentligen inga stora problem med att se mellan fingrarna när det gäller växelbruk och kål som ska gå upp i frö. Jag låter dem då och då stå kvar där de står. Men i det här specifika fallet handlade det om att de stod vägen för andra grödor. Där kålen stod, skulle jag plantera våra franska delikatesspotatisar och jag ville inte göra avkall på någon odlingsyta. Jag ville ha så många potatisar det bara gick. Så jag stod inför ett typiskt val i mitt odlarliv. Jag ville både ha kakan och äta upp den samtidigt, och jag tänkte inte ge mig.
Flytta kålplantor
Jag gick runt i tillsammansodlingen och funderade och funderade och plötsligt kom jag på den lysande och samtidigt vanskliga idén att flytta de blommande kålplantorna, dessutom mitt i blomningen. Jag var verkligen inte säker på att den här manövern var vattentät men så är det och har alltid varit i mitt odlande. Jag måste testa för att få veta helt säkert, det får bära eller brista. Jag hittade en plats i vår rabattdel och röjde undan eventuella växter som var i vägen och grävde fyra stora hål, där jag också la ner några skopor fukthållande planteringsjord och kogödsel.
Sedan begav jag mig till kålplantorna och grävde upp fyra av de allra finaste och ståtligaste plantorna och lastade dem i skottkärran och återvände snabbt till den nya växtplatsen. Som ni ser är det ganska blött på marken under och det beror på att jag vattnat rejält på den plats där kålen ska växa och att det runnit ut på marken. Allra mest har jag vattnat i hålen där jag ska plantera kålplantorna så att den omkringliggande jorden också blir blöt. Det gäller att det verkligen finns vatten för plantorna vid en sådan här kritisk förflyttning. Det måste vara jättefuktigt. Jag vattnade dessutom ett par gånger direkt på plantornas rötter när de låg i skottkärran. Det är av vikt att en sådan här operation går snabbt och det är förarbetet allt hänger på, så att man i princip gräver upp samt gräver ner plantorna inom en 15- minuters period.
Mycket vatten blev ett måste
När väl kålplantorna kom på plats såg det riktigt illa ut. Aldrig tidigare i mitt odlarliv har jag sett så ledsna plantor. Det kändes nästan som att de gjorde sig till, som att de på ett demonstrativt sätt var ledsna och nästan försökte straffa mig för att jag orsakat dem lidande. Men det gick så småningom över. Jag fortsatte att vattna då och då under eftermiddag och kväll, jag kan inte minnas att jag skämt bort vuxna plantor med så mycket vatten någon annan gång. Men det gav resultat! Tyvärr har jag ingen bild på hur de såg ut dagen efter, men jag berätta. Det såg ut som om de aldrig hade levt på någon annan plats, de stod ståtligt och vajade i vinden och blommorna fortsatte att slå ut.
Följande vecka vattnade jag precis vid deras rötter ett par gånger om dagen och resten av säsongen kastade jag ett extra öga på dem. Under sensommaren mognade fröna och jag kunde skörda mängder av mogna fröbaljor och det är just från den här fröskörden alla mina plantor från den här specifika kålen härstammar ifrån de senaste åren och jag hoppas att fröna håller sig fina i ytterligare flera år.
Under julen 2017 hittade jag ytterligare en hel kasse med skördade fröbaljor från dessa plantor i odlingskällaren, nu har jag tröskat dem för hand och känner mig riktigt rik!. Att odla frön är verkligen att odla framtidens mat.
Johannes Wätterbäck
