Poddavsnitt om odlariver och gängliga plantor

Tänk att vårt premiäravsnitt fick vår podcast att hamna på iTunes topplista över de mest populära poddarna just nu. Nu är det dags för vårt andra avsnitt om vår odlariver som verkligen gör sig påmind nu i januari.

Ni som redan känner till Sara Bäckmo från Skillnadens Trädgård och Farbror Grön vet ju att vi i princip odlar jämt och ständigt. Men det är ändå något speciellt som händer när vi passerar nyårsafton och går in på ett nytt odlingsår, även för oss. Nu går vi mot ljusare dagar och för varje vecka vaknar det fler och fler odlingsentusiaster och trafiken i trädgårdsgrupperna på facebook intensifieras.

Fortfarande finns det en hel del skördar och kulturer i våra hem som vittnar om det gångna odlingsåret och innan vinägern är klar, alla lagrade rotfrukter och tomater är uppätna så sår vi nya frön. Vi som odlar vår egen mat lever konstant i ordspråket ”som man sår får man skörda” och skörda det vill vi göra mycket och länge och därför sår vi i både tid och otid. Följ med i vårt andra poddavsnitt bland jordsäckar i köket, om att utmana sin lathet och att inte känna sig ensam i det maniska odlandet. Flytta likt oss dina odlingsgränser både fram och tillbaka och öppnna dörren för ett lekfullt odlande som tar överhanden och berikar våra liv. Varmt välkoma att lyssna på ”Två odlare emellan” – odlariver i januari. Sponsorerna för detta avsnitt är Impecta fröhandel och Gjordnära tunnelväxthus

Alla våra avsnitt finns att ladda ner via plattformar och appar för podcasts, tex Acast, iTunes och Soundcloud. Sök på Två odlare emellan. Eller lyssna på tidigare avsnitt här.

I programmet talar vi också om hur man kan undvika problemet med höga och gängliga plantor. Råkar det nu vara så att du ändå får långa och svajiga plantor av tex tomat kan du dels plantera om dem så djupt du kan eftersom just tomat bildar rötter på sin stjälk ifall den kommer i jord och dels göra som i filmen nedan.

I nästa poddavsnitt kommer jag och Sara Bäckmo prata om vad vi skördar så här i början av året.

Johannes Wätterbäck