Kål är en perfekt gröda att vinterså. Nästan alla former av kål klarar den behandlingen fint och ger superfina plantor framöver.
Har du tillgång till ett kallväxthus, odlingstunnel, en drivbänk, Pallkrage och en bit fiberduk, pallkrageväxthus, inglasad balkong eller en större plastlåda med lock? Då kan du vinterså dina grönsaker!
Vi har under de senaste åren vintersått en mycket stor del av alla de grönsaker vi odlar. Just kål är en tacksam vinterodlingsgröda. För vintersådd passar alla typer av kål, utom salladskål och kålrot. Dessa två har i alla fall inte vi lyckats särskilt bra med. De växer upp fint, men kommer igång med blomning tidigt på säsongen och ger på så sätt inte särskilt riklig skörd. Salladskål och kålrot sår vi framåt sommaren och skördar under hösten.
Vintersådd passar för: svartkål, grönkål, vitkål, rödkål, spetskål, savoykål, broccoli, cima de rapa, pak choi, tatsoi, komatsuna, brysselkål och rosettkål.
Vi har tre olika slags vintersådder. Sådder som ska ge fina plantor att plantera om och slutplantera på annan plats, sådder som ska ge snabb skörd tidigt på säsongen och direktsådder av rotfrukter på tjälad jord.
När det gäller kål är det främst den första typen av vintersådd som är aktuell, eftersom vi till största delen vill ha stora kålplantor att plantera om och slutplantera i våra olika odlingar.
Vi föredrar att göra iordning små byttor med våra vintersådder. Dessa ställer vi i vårt kallväxthus. Det går lika bra att ställa byttorna på någon annan skyddad plats, i typ en odlingstunnel, drivbänk, stor plastlåda med lock eller inglasad uteplats. Har man odlingsbäddar i sitt växthus kan det fungera bra att så i dem också.
Så här gör vi:
Någon gång i januari, februari eller början av mars förbereder vi våra vintersådder. Då fyller vi krukor eller lådor med planteringsjord, nästan upp till kanten. Därefter sprider vi ut kålfrön över jordytan. En kålsort för varje kruka/låda. Över fröna strör vi ett lager planteringsjord, ca 1 cm tjockt.
När fröbyttorna är preparerade med jord och frön kan man kicka igång dem direkt eller vänta ett tag. Vissa år står våra sådder klara i slutet av januari, men det kan också vara en hektiskt vinter för oss och då kanske vi inte gör iordning vintersådderna förrän i början av mars. Det spelar inte så stor roll vid vilken tidpunkt man fixar sina sådder, det avgörande är när man kickar igång dem. Det gör man genom att tillsätta vatten eller snö. Så länge man varken vattnat eller hävt på snö kommer inga frön att gro.
När vi finner att tiden är inne, i slutet av februari eller i början av mars, lägger vi ett tjockt lager med snö ovanpå sådden. Snön kommer sedan att kunna smälta ner och fukta jorden. Om det inte finns snö vattnar vi sådden ordentligt.
Startar vi för tidig som tex i januari kan det i värsta fall bli en mildperiod som lockar frön att gro. De små plantorna kan sedan duka under vid nästa köldknäpp. Bor man långt ner i landet är det en fördel att vänta till in i mars innan man vintersår och detsamma för er som odlar i de övre odlinszonerna. Speciellt i de högre odlingszonerna kan skillnaden i temperatur mellan natt och dag vara hiskeligt stor och för att jämna ut temperaturen rekommenderar vi att man använder ett växthus och kopplar in en kupévärmare på natten så att det inte blir för kallt. För oss i odlingszon 2 och 3 brukar kålplantor tåla att frysa några timmar på natten. Ner till – 8 grader några timmar brukar inte vara ett problem.
Det gäller att hålla koll på sådden när våren nalkas. Soliga och varma dagar skapar ett gynnsamt klimat för frön att börja gro och när den tiden är inne brukar det behövas vatten eller mer snö. Vi brukar ta för vana att titta till våra vintresådder ofta. Vintersår man i tex pallkrageväxthus, drivbänk eller stor transparant låda, behöver man vara noga med ventilationen så att det inte blir för varmt.
Kål som ska bli stora och frodiga plantor kan planteras om en gång innan de planteras på sin finala odlingsplats. För oss hamnar kål nästan alltid i pallkragar eller i ett friland. Vi har provat med krukodling och det går, men resultatet blir inte riktigt lika bra. Men om det bara är krukor som står till buds är det ett klart värt det.
Läs gärna vårt inlägg om kålodling i pallkragar. Där berättar vi hur vi lyckas få enorm skörd på liten yta genom att tex gödsla rikligt.
Theres Lundén & Johannes Wätterbäck
