Vårstädning är på gång och då gäller det våra perenna växer i skogsträdgården. Vissa ska klippas ner och andra inte. Så här tänker jag.
Det är häftigt att den här årstiden gå runt i en trädgård och upptäcka hur det börjar spira i rabatterna. I våra trädgårdar syns det på flera håll att växter har fått ny fart och verkar pigga på att komma upp.
I våra rabatter och i många andras återfinns ett flertal perenna växter. Dessa växter är planterade en gång i tiden och lever sedan vidare på samma plats år ut och år in.
I bokhyllan i vår stuga hittade jag en dag min svärmor Solveigs gamla biologibok Växternas liv – Ärftlighetslära från 1955. Där låg ett rött sidenband vid kapitlet om växters sätt att övervintra: ”Växternas vanligaste övervintringsdelar utgöres av mycket vattenfattiga organ: fröna samt förvedade rötter och stammar.”
Texten i boken förklarade för mig hur det alltså ligger till med perenner och hur de kan övervintra. För de perenner som använder roten för att övervintra, skrumpnar växtdelarna som befinner sig ovan jord ihop och vissnar. De perenner som övervintrar i vedartade stammar, ser torra och döda ut på våren, men börjar växa på nytt på de gamla stammarna.
Så här gör jag
Just nu kan man hos oss se en blandning av torkade växtdelar från förra årets blomsterfägring och en del vårblommor som blommar för fullt med gröna bladverk. Det döda rasslet brukar vi vilja rensa bort och idag tog jag tag i det.
En del tar städningen redan på hösten, men jag har hört att bladen behöver finnas kvar under vintern för att ge skydd för rötterna. Därför låter jag blad och blomstänglar vara kvar under hela vintern. Jag struntar i att det kanske ser lite skräpigt ut.
När jag städar låter jag gamla torra blad som inte förmultnat ännu ligga kvar och ge näring till jorden om de inte är allt för stora och störande. Gamla döda växtdelar som blomstänglar och stjälkar vill jag gärna avlägsna. För att veta vad jag kan klippa bort och inte, har jag studerat våra perenner noga. Det är en mycket bra tid så här på våren att gå på upptäcktsfärd.
Skott från marken
Om jag skymtar nya växtskott som verkar växa upp ur jorden alldeles intill gamla stjälkar, har växten samlat sin kraft i roten under vintern och förra säsongens grönska har under vintern blivit dött material. Allt det gamla kan således klippas bort om man så önskar.
Exempel på växter som man kan klippa bort gammalt rassel är tex akleja, aklejruta, jättevallmo, ulleternell, kärleksört, jättedaggkåpa, sköldpaddsört, liljor, pioner och funkia.
Skott på stjälkar
Ser jag att till synes döda stjälkar har små knoppar eller nya pyttesmå blad undviker jag att klippa i plantan alls. Växten är av typen som övervintrar i sina vedartade stammar och efter en tid kommer plantan vara full med grönskande blad. Man kan klippa såna här slags växter, men då brukar man kalla det för att beskära. Vissa växter ska beskäras på vissa sätt och vid vissa tidpunkter under året. Mer info om beskärning finns om man googlar.
Mellanting
Det finns också perenner som verkar göra både ock. De producerar nya skott genom de gamla stjälkarna, några centimeter ovan markytan. Skottet bildar en ny stjälk och den gamla döda stjälken kan klippas bort.
Dessa skott är lite svåra att upptäcka, särskilt de som fortfarande är små knoppar. Jag har sett det på såpnejlika och blå bolltistel.
Om jag blir osäker på om jag kan klippa eller inte, brukar jag bryta av en stjälk och se hur den ser ut inuti. Är den död rakt igenom är det ingen fara att klippa bort den, men är den gröngul mitt i, tyder det på att den lever.
Theres Lundén
Lämna ett svar