Jordärtskocka – från knöl till skörd

Att odla sina egna jordärtskockor är ganska lätt och verkligen en gröda man ska satsa på i fall man önskar grödor som lätt förökar sig själva och inte kräver särskilt mycket omvårdnad. Dessutom brukar man kunna räkna med stor skörd.

För ett antal år sedan åt vi ofta rätter med jordärtskocka. Mestadels blev det goda soppor, men också gratänger och rivna mjölksyrade skockor. Jordärtskockan har en mycket säregen smak som, om man äter den för ofta, kan göra att man blir less på den. Så blev det för oss. Men eftersom den växer fint och ökar i sitt bestånd helt utan att vi gör någonting, finns den alltså kvar i våra odlingar trots att vi under en tid inte ätit så mycket av den.

När vi för ett tag sedan hade odlingskurs på Färna Herrgård bestod förrätten av 4 olika slags anrättningar av jordärtskocka. Denna härliga inspiration var precis vad vi behövde. Vi började direkt prata om att prova göra puré på knölen, pickla den, ugnsbaka och fritera chips för att härma lite av Färnas fantastiska kok-konst. 

Jordärtskockan Bianca blommar

Vi odlar den blommande sorter Bianca, men det går också bra att köpa knölar från en matbutik och odla dem. Vi fick Bianca av en odlarvän för många år sedan.

Den blommande sorten, Bianca, skapar fägring i köksträdgården under sensommaren med solrosliknande gula blommor. Ett mycket välkommet inslag.

Knölar man vill direktplantera i pallkrage eller på friland

Om man vill plantera jordärtskockor är maj en bra tid, men det går bra att göra det tidigare eller senare, så länge det inte är tjäle i jorden. Eftersom blasten kan bli flera meter höga har vi valt att plantera dem i bakkanten av våra odlingar så att de inte skuggar andra plantor som växer bakom.

Har man en pallkrage eller en plats på ett friland går det bra att gräva ner knölarna där det inte är så stenigt eller för grovt organiskt material i jorden. Är det mycket bråte i jorden blir knölarna så snirkliga att de blir svåra att skala.

Vi brukar börja med att luckra upp befintlig jord med en grep, ca 20–30 cm djupt. Därefter blandar vi i kompostjord och gödsel. 10–40 liter kompostjord per kvadratmeter brukar vara lagom. Jordärtskockorna kräver inte så mycket näring, men det betyder inte att de klarar sig helt utan. Vi använder mestadels pelleterat hönsgödsel eller grönsaksgödsel och då tar vi något mindre än förpackningarnas rekommendationer. Har man brunnen naturgödsel räcker det med 1,5 kg per kvadratmeter. 

Vi brukar gräva ner knölarna med ett avståd på 40-50 cm mellan varje knöl. Det brukar mestadels bli i en slags grupp. Det blir för trist med raka rader i våra odlingar. Hålet för varje knöl behöver vara ungefär 15 cm djupt och täcks över med jord. 

När knölarna är på plats behövs rejält med vatten. Några liter vatten över varje knöl eller 10–30 liter per kvadratmeter är minimum. Efter planteringen klarar sig jordärtskockor i vanliga fall bra på regnvatten, men blir sommaren så torr att blasten börjar sloka gör man klokt i att ta en omgång med vattenkannan.  Att täckodla, täcka jordytan med ett tjockt täcke med organiskt material, brukar få fukten hålla sig rätt bra i jorden. Åtminstone så att jordärtskockorna mår bra.

Eftersom blasten kommer växa och ränna iväg på höjden kan de behöva växtstöd med tiden. Vi brukar trycka ner pinnar eller störar i jorden som är minst två meter höga och så binder vi upp plantorna när de kommit upp en bit på höjden. 

Knölar till i kruka 

Det finns flera anledningar till varför man vill plantera jordärtskockor i krukor. Vi gör som en mellanlandning. Ifall vi vill flytta på skockor men inte hunnit bestämma oss för vilken plats vi ska ha dem på eller om vi rent av ska ge bort plantor. Då är det ypperligt att ”förvara” dem i krukor så länge. Man kan också plantera dem i krukor och plantera hela krukan i pallkrage eller på friland. för att liksom minimera risken för att de sprider ut sig. En tredje anledning är helt enkelt att man bara vill ha dem i en kruka.

Tiden för krukplantering av knölarna spelar inte så stor roll, men vi brukar göra det under våren eller sommaren. Krukorna behöver rymma 5-10 liter och ha dräneringshål. Krukorna brukar vi fylla med friland- eller pallkragejord, men det går också bra med planteringsjord från säck. Om vi vill odla jordärtskockorna i kruka under lång tid tillsätter vi någon näve gödsel i pelleterad form eller lika mycket naturgödsel. Handlar det bara mellanlandning över sommaren brukar det inte behövas någon gödsel.

I varje kruka placera vi en knöl och sticker ner den ungefär 15 cm i jorden. Efter det ser vi till att vattna rejält så att vi verkligen ser att vatten rinner ut genom krukans hål. Krukorna ställer vi någonstans utomhus. Under sommaren ger vi jordärtskockorna vatten när vi vattnar våra andra krukodlade växter. 

Vill man plantera sina krukodlade knölar i pallkrage eller på ett friland kan man göra det när man känner för det, bara inte jorden är frusen. Läs under rubriken Knölar man vill direktplantera i pallkrage eller på friland ovan där vi berättar hur vi bereder jorden och gödslar innan plantering. Krukinnehållet gräver vi ner på tilltänkt plats genom att gräva ett hål, lika stort och djup som krukan. Därefter placeras hela krukinnehållet i gropen. 

Vinterförvaring av krukplanterade knölar

När det blir vintertemperaturer kan innehållet i krukor som står utomhus frysa sönder eller på annat sätt bli förstört. Det är bra om man kan gräva ner sina krukor i en rabatt eller annan plats i trädgården så kan plantorna överleva vintern. Vi brukar gräva en grop och ställa ner hela krukan med plantan i och se till att jorden runtomkring sluter sig runt krukan. Någon vattning behövs inte just då, men i april när vi gräver upp våra krukor brukar vi ge dem vatten.

Skörd            

Med jordärtskockor i sin odling kan man räkna med riklig skörd. Ofta förökar de sig ganska hejdlöst. Från att jorden tinat på våren och fram till den fryser åter under vintern kan man gräva fram de smakrika knölarna. Vill man kunna plocka knölar även under vintern kan man täcka jordytan med tex halm, hö eller löv så att jorden därunder inte fryser och blir så hård. Allra bäst att skörda är nog på vårkanten innan deras blast börjat växa upp eller i oktober, november när blasten vissnat. Vi brukar inte få besök av sork så därför kan vi ha knölarna kvar i jorden året runt, vilket också är den bästa platsen för förvaring. Skördade knölar som inte äts upp direkt kan hålla sig ganska fina i en papperspåse som placeras svalt, i tex kylskåp, på balkong eller i växthus.

Smak och konsistens

Som rå påminner jordärtskocka mest om vattenkastanj i konsistens och smak. När den kokas eller tillagas på annat sätt blir den mer likt koktpotatis i konsistensen och smaken förändras. I tillagat skick smakar jordärtskocka som en blandning av palsternacka, kronärtskocka, rågbröd, jordkällare och bränt socker.  

Soppa på jordärtskocka

Jordärtskockssoppa

Ingredienser

  • 300 gr jordärtskockor
  • 2 potatisar
  • 1 schalottenlök
  • 1 msk smör eller rapsolja
  • 1 dl vitt vin
  • 7,5 dl vatten
  • 2 buljongtärningar
  • 3 dl grädde
  • Persilja
  • Örtsalt
  • Svartpeppar

Gör så här: Skala jordärtskockorna och potatisen. Skär i bitar. Finhacka löken. Fräs ingredienserna i smör eller olja i en stor kastrull. Häll över vinet och låt koka i någon minut. Tillsätt vatten och buljongtärningarna. Rör om och låt det koka tills allt är mjukt. Mixa soppan och rör i grädden. Låt soppan koka upp och småkoka i några minuter. Smaka av med persilja, salt och peppar.

Theres Lundén & Johannes Wätterbäck

1 Comment

  1. Älskar mina jordärtskockor (samma sort som er med vackra gula blommor), men ger dem ännu mindre omvårdnad, i princip ingen alls, inte ens vatten utom någon enstaka gång. Däremot använder jag dem som hjälpmedel att få lucker fin jord i tidigare ogräsbevuxna områden som efter en säsong med skockor blir lätt att rensa från kvarvarande kvickrötter mm, och därefter odla andra grödor. (Fast det stämmer nog som ni skriver att i brötig jord blir de extra knöliga. Jag kompenserar genom att inte skala så noga, bara skölja och skrubba. Eller koka först och sen trycka ut dem, ungefär som när man skållar och skalar mandel.)
    En annan iakttagelse – förvaring i papperspåse tycker jag inte funkar alls, de skrumpnar fort, även i kylskåp. I plastpåse håller de däremot jättebra, i månader i kylen. Lämnar dem lite öppna. Brukar ta de gröna som man får till organiskt avfall, de går ju att använda först till förvaring, sen till avfall (om man nu inte kör bokashi förstås…)

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

1 × 3 =

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta:
Farbror Grön

FREE
VIEW