Om man vill sprida ut sitt odlande och trädgårdsarbete över året är vintersådd av grönsaker ett sätt. Det betyder att du lägger frön i jord under den kallaste perioden under året, fröna ligger sedan i jorden och inväntar rätt tid att börja gro. När klimatet i jorden och luften är gynnsam väcks fröet och börjar sitt liv.
Har du tillgång till balkong, uteplats, växthus, drivbänk, pallkrageväxthus eller ett ställe i trädgården som gärna ligger lite i lä? I så fall kan du så många grönsaker redan under vintern. Denna metod av vintersådd handlar inte om att så direkt på ett friland eller i pallkrage. Utan är ett sätt att förkultivera.
Det började med primulor
På 90-talet började jag, Johannes, föröka primulor (vivor) från frö. Ett flertal av dem behöver en eller flera köldperioder för att överhuvudtaget kunna gro och därför blev vintersådden en nödvändighet. Vintersådd av perenna växter är vanligt före-kommande. När jag ett år satt där i januarimörkret och gjorde i ordning mina små odlingslådor av begagnade grönsakslådor med såjord, blev jag sugen på att prova vintersådd med överblivna grönsaksfrön från tidigare säsonger. Många av grönsaks-fröerna kom upp och utvecklades till fina och kompakta plantor för vidare utplantering. Följande år började jag använda planteringsjord till grönsaksvintersådden istället för såjord. Beroende på vilka frön jag hade kvar fick olika grönsaker prova vintersåddens äventyr genom åren.
Detta har lett till att vi varje år vintersår persilja, dill, majrovor, kummin, grönkål, brysselkål, runda morötter, rädisor, rucola, tatsoi, wasabikål, timjan, vinterkyndel, olika sallader, spenat och bladpersilja i våra växthus under vintern.
Så här kan man gå tillväga
När vintern är i fullgång och det är minusgrader ute kan vintersådd göras. Se dock upp med att det inte vankas kraftiga väderomslag så att varm temperatur väcker fröerna för tidigt och sedan låter de spirande små, frysa ihjäl vid nästa köldknäpp.
Vi som har en förkärlek till att förkultivera de flesta grönsaker, brukar så våra frön i byttor, krukor, blomlådor, pluggboxar modell större eller i plastbackar. Sådden sker i planteringsjord inomhus och så ser vi till att sådden blir genomvattnad. Våra frösådder placeras i vårt kallväxthus, men det går lika bra i ett inglasat uterum, på en balkong, i en drivbänk eller i ett pallkrageväxthus eller liknande.
Finns snö, brukar vi täcka frösådderna med ett rejält lager, upp mot 1 dm snö. Det är viktigt att sedan titta till sådderna regelbundet. Lägga på lite snö då och då så att de inte torkar ut. När våren börjar närma sig på allvar kommer mer vatten att behövas och du behöver titta till dem oftare.
När de vintersådda grödorna tittar upp och har blivit mellan 5 och 10 cm höga kan de planteras om i större odlingsbehållare. De kan också planteras ut ifall utomhusklimatet är gynnsamt för det. Vissa grödor som dill, sallat och rucola brukar vi hinna äta upp innan de är stora för vidare plantering.
Vi brukar tänka att vi ska sprida ut våra sådder under året. Då menar vi inte att vi väljer ut vissa grödor som vi sår tidigt respektive sent. Nej, vi brukar öppna fröpåsarna och ta ett gäng frön till vintersådden. Resten spar vi till senare sådder under våren. Detta gör vi för att dels säkerställa att vi kommer att få någon skörd (vintersådder kan i värsta fall misslyckas vid kraftiga värderomslag), dels för att vi vill få skördeklara grödor i omgångar under säsongen.
En stor fördel med vintersådd av grönsaker är att de kommer att gro snabbare och ge en tidigare skörd, än om du skulle så dem på våren. Genom vintersådd blir plantorna även härdigare. I jämförelse med att driva upp plantor inomhus, behöver aldrig vintersådda plantor avhärdas. Så gör som vi, leta fram dina fröer från förra året och testa om de passar för vintersådd. Kanske upptäcker du fler växter som klara detta.
Vintersådd i december 2013 i tillsammansodlingens växthus. På grund av en veckas extremt milt väder i början av december så började både rucola och majrovefröna att gro och sedan dog de små plantorna när kölden och vintern slog till igen. Sådana här missöden får man räkna med och ingår i odlandet. Vi gjorde rent praktiskt en upptäckt som fick oss att känna vördnad för växternas liv. Där rucola och majroveplantorna dukat under av kylan spirade det ändå några plantor i slutet av april. Att alla frön inte gror vid ett specifikt tillfälle av en gröda kan vara livsavgörande för en arts överlevnad.
I april 2014 såg det ut så här i tillsammansodlingens växthus och vi kunde gå ut och sparsamt skörda dill, gräslök och sallat samt plantera om kål och plantera ut majrovorna.
Johannes Wätterbäck
Lämna ett svar