Jag älskar att kunna säga den här kommentaren ”En gång vallmo alltid vallmo” Och just den kommentaren fungerar på många växter vi odlar. Men nu är det vallmo jag vill berätta om.
Det var Karin som introducerade just den här varianten av vallmo ”Papaver somniferum” i mitt liv. Som vanligt slängde hon åt mig något som hon själv gillar och sa:
– Sprid ut fröna här och där, alltid är det några frön som tar sig. Så sant, det är ju precis så man ska göra. Den här vallmon daltar man inte med, för det ger inga fördelar, snarare tvärtom. Det blir inte bättre resultat om man förkultiverar den. Den ska spridas vind för våg, lite här och där. Vi sår den under höst, vinter och tidig vår. Man skulle kunna säga att vi gerillaodlar den i våra odlingar. Jag sätter inte ut några märkpinnar där jag slängt mina frön, kommer de så kommer de och de gör det nästan alltid, i alla fall någonstans.
Det här sättet att odla, att så fröna någorlunda okontrollerat och spontant, på samma sätt som om jag hade varit en vallmofrökapsel som vajat i vinden och släppt mina frön, gör att de hamnar på och i jorden på ett naturligt sätt. En del frön gror och andra inte. Det blir lite som ett lotteri, man vet inte var de kommer upp någonstans. Vallmo passar väldigt bra att så mellan juni och april men jag tycker mig märka att de frön som hamnar i jorden under höst, vinter och tidig vår, oftast gror bättre än de man sår under april – maj.
Utmed vår södervägg i tillsammansodlingen, där bilden högst upp i det här inlägget är tagen, har vi haft vallmo i fyra år. Vi behöver aldrig så några nya frön just där, det räcker med de som hamnar i jorden när vi skördar frökapslarna. Men i år har jag spridit frön nästan överallt i tillsammansodlingen. Mellan våra Amerikanska blåbär, där rabarbern står, i rabatterna vid våra parkeringar, i trafiklådorna och där jag planterat tulpaner. Jag har aldrig tidigare spridit ut så mycket frön i en och samma odling.
Just den här vallmon odlar vi inte bara för att den är vacker utan för att den ger rikliga mängder av ätliga frön. Vi använder fröna till en jättegod citron och vallmokaka ,som brödkrydda och vi har testat att ha i vallmofröna i olika slags marmelader för att få en härligt krispighet. Min dröm är att baka den Polska vallmorulltårtan på vetedeg men jag har inte kommit dit än, tiden har väl inte varit rätt ännu. En kär biprodukt med vallmo är att man dessutom får ett gäng vackra frökapslar som pryder hemmet under vinterns mörka tid. I år har vi tänkt att måla några och hänga dem i granen som julgranskulor.
Vi har denna vallmo i alla våra odlingar, jag kan inte låta bli att så den överallt. Den ger så mycket fägring var den än är och i alla stadier. Som blommande, som knopp och som fröställning. Få ätbara växter kan tävla med vallmon, den har så många nivåer av skönhet.
Johannes Wätterbäck
Går det att så vallmofrön från kryddhyllan? De där svarta och vita? Är det någon skillnad på dem?
Vi har aldrig gjort det, men det borde funka bra. Det kommer åtminstone bli spännande att se vad det blir för färg. Lycka till!
Hej! Såg denna fråga först nu, så lite sent kanske, men ja – det går fint att så vallmofröerna från kryddhyllan. Jag testade och fick små ljuslila vallmoblommor. Jättesöta!
Hej
Jag har försökt hitta sådana frön, var finns dessa att köpa?
mvh
Madeleine
Vi vet inte var vår vallmo är köpt. Vi har fått fröna av en odlarvän. Vill man odla vallmo med ätbara frön ska man leta efter Papaver Somniferum hos fröfirmorna. När vi håller kurser och föreläsningar brukar vi ta med frön från vår vallmo.
Vet ni vad den heter, ”er vallmo”? 😊
Tyvärr vet vi inte namnet, bara att det är en slags Papaver Somniferum.
Hur vet att dessa endast har polinerats med Papaver Somniferum och inte med den giftiga vallmon? Jag har fått frön från en av era föreläsningar och i sommar underbara vallmo blommor.
Har man flera olika vallmosorter som blommar samtidigt kan de korsa sig med varandra. Så bäst är att endast odla en sort.
Ja så är det.
/ Johannes