Den höga och och mäktiga blåa bolltisteln

I våra perennrabatter sträcker sig en ståtligt tistel upp. Med sina taggiga blombollar skapar den blåa bolltisteln en intressant dynamik i rabatten. Läs om denna ståtliga blomma.

Redan tidigt i mitt odlande var jag ute efter blommande växter som blommade med blåa blommor. Gula, röda, brandgula och vita blommor fanns det gott om i min trädgård men de blå, förutom några aklejor och primulor, var ganska få till antalet. Det är något speciellt med blåa blommor, lite mer sofistikerade enligt mig då de är lite mer sällsynta. Jag började först att experimentera med olika blåa ettåriga sommarblommor så som lobelior och Prins Gustavs öga och det fungerade bra men dess litenhet, att de var ganska låga, tillfredsställde mig inte riktigt. Visst lättade dessa blåa oaser upp kring funkior, vårkragar och ringblommor men jag saknade det spektakulära på höjden.

Stundtals sneglade jag på den blåa bergsvallmon och jag var verkligen sugen på att ha den i min trädgård, men det ville sig inte och fortfarande idag är det så. Olika sorter av klematis fann jag också men de passade bäst på ställen där de kunde klättra och snurra sig fast. Jag ville ha blommor som var lite ståtligare än så och som kunde stå självständigt som solitärer eller i små grupper. Något snyggt blått som kunde sträcka sig mot himlen med sina blåa blommor, så att det blåa möter det blåa. Det blev blå bolltistel som fångade min uppmärksamhet.

Blå bolltistel framför växthuset
Blå bolltistelns ståtliga och höga växtsätt är välkommet i skogsträdgården.

Första mötet

Första gången jag kom i kontakt med den blåa bolltisteln var i min storasysters trädgård invid ett hus utanför Stockholm. Jag tyckte att de vara så otroligt snygga i alla dess stadier, dess tvåfärgade blad, knoppar, blommande blommor och även när de hade vissnat. Dessutom var de upprätta och stolta och tillförde den där dynamiken jag länge saknat. Jag köpte på mig frön och kallsådde dem i skogsträdgårdens växthus och jag lyckades på första försöket. Det kom upp en hel del plantor och då jag redan sett hur de sett ut där de växte, höjd mm, kunde jag med lätthet placera dem på säkra ställen i min odling , alltså utifrån höjd och växtsätt plantera dem där de kan växa år från år utan att behöva flytta dem, vilket kan bli lite vanskligt då de har pålrötter.

Trevliga egenskaper

Den blåa bolltisteln är lite som den lilasvarta ettåriga vallmon som vi har i vår odling. Både bladverk, knopp, blommor och överblommade blommor tillför skönhet . Båda två fungerar även som näringsmarkörer då de blir kraftigare när de växer i näringsrik jord och mindre och tanigare när det saknas näring. Den blåa bolltisteln är inte lika extrem som vallmon som kan bli pytteliten men märkbart klenare på torra, näringsfattiga ställen och är därmed mer flexibel. Till skillnad från vallmon är den blåa bolltisteln perenn och man får glädjen att njuta av des skönhet på samma ställe år efter år.

En fördel med den blåa bolltisteln, som jag inte riktigt greppade när jag bestämde mig för att odla den, är att den blommar relativt sent på sommaren och ända in i hösten. Rent generellt har jag genom åren dragits mer mot vår och försommarblommande blommor. Det beror på att jag längtat så otroligt mycket efter våren under den mörka vintern. Men nu när även jag åldrats har jag blivit bekvämare med sensommar och höst och uppskattar sen blomning mer för varje år som går.

Blå bolltistel tittar upp
Hos oss är det tillåtet för bolltistlarna att sprida sig både via frön och rotskott. De har inte blivit så invasiva (inte än) .

Sprider sig lätt

Blå bolltistel, som 2012 blev årets perenn, räknas ibland som en av de mer invasiva växterna och hamnar på listan över svartlistade växter. Får man problem med att de sprider sig kan man plocka av fröstänglarna innan fröna sprids vind för våg. Men gillar man självsådda plantor låter man dem sitta kvar och ramla till marken närhelst de behagar. Bolltisteln sprider sig också vegetativt med nya skott och där du satt ett par plantor som en grupp kan det dyka upp flera nya skott och bredda på beståndet. Jag tycker personligen mycket om när växter gör så här så att de blir bredare och kraftigare. Ja kanske inte alla växter, jag hade verkligen önskat att både vintergröna och gulltörel hade vart mindre invasiva i och i omgivningarna kring våra odlingar.


Kort om blå bolltistel

  • Fungerar som en näringsmarkör då den blir större i näringsrik jord och mindre i näringsfattig.
  • Kan sprida sig lätt.
  • Pollinerare älskar den, särskilt humlor.
  • En fantastisk blomma att ha i buketter, särskilt precis innan den blommar.
  • Blommar i juli-september och trivs bra i vår skuggiga trädgård.
  • Kan bli upp mot 150 cm.
  • Frösådd vinter eller vår.


Odla blå bolltistel från frö

Den blåa bolltisteln är en av all de växter vi älskar att vinterså. De år vi vill fröså nya plantor brukar vi plocka av några blomstänglar när de blommat över och förvara torrt under hösten. I samband med att primulorna ställs ut i kallväxthuset i januari åker även några byttor med blå bolltistlar ut. Man kan även, om man låter fröstänglarna sitta kvar, ha tur eller otur att plantorna självsår sig. Då kan man under senare delen av våren gräva upp små självsådda plantor och stoppa i krukor med planteringsjord och pyssla om och placera på de platser man vill ha dem i framtiden.

Med de flesta perenner är det som så, att man får vänta på blomningen till år två. Först ska fröna gro, plantorna ska växa och etablera sig och ladda inför framtida blomning. För mig är det inte ett problem, men är man en hetsig odlare kan detta kännas som evigheter, jag vet jag var en sådan odlare en gång i tiden. Sår man ett gäng perenner varje år så blir ju varje odlingsår lite extra spännande då det hela tiden blommar några nya perenna växter.

Se till att du väljer en plats som fungerar, så att du slipper att flytta plantor och i värsta fallet ha ihjäl dem.

Att flytta plantor och välja växtplats

Små bolltistelplantor kan man med lätthet flytta men stora plantor kan vara lite svårare att få att trivas då bolltisteln växer med en lång pålrot. Man kan lyckas om man gräver djupt men det kan vara bra att ha det i bakhuvudet att det är en smått vansklig metod. Så precis som med aklejan är det en god idé ( ja jag vet att det är svårt) att bestämma sig på ett tidigt stadie var man vill ha dem.

Bolltistlarna skapar en härlig dynamik i odlingen och kan bli över metern höga. De passar således bäst att plantera på ställen där de inte skuggar andra växter och där man kan tillåta dem att breda ut sig. De fungerar lika bra i den tillrättalagda odlingen, rabatten såväl som i utkanten av en trädgård. Som en avslutning mot det vilda, där trädgården tar slut kan de ge en både tam och vild känsla

Bukett med b la blå bolltistel
En typisk perennbukett i början av september från skogsträdgården.

Pollinering och buketter

Förutom att skänka glädje, fägring och dynamik är denna växt särdeles underbar för pollinerande insekter. Det flockas humlor, fjärilar och många odefinierbara flygande varelser som njuter av bolltistelns alla små hundratals trumpetblommor som bildar dess bollar.

Därför är det inte helt rätt rent etiskt, att plocka av dess bollar till buketter då man vet att de är så uppskattade och ger mat för så många. Men till några utvalda arrangemang brukar vi ändå knipsa av några bollar, både icke utslagna och utslagna. De ger verkligen liv i buketterna. Bollarna går även att torka som ickeutslagna och kan användas likt eterneller, som evighetsblommor. Ett riktigt bra alternativ till plastblommor! Man kan om man vill även måla dessa torra bollar om man skulle vilja sätta sin egen prägel på dem. Vi har en förkärlek att använda naturliga material som vi förfinar, tex vallmokapslar som vi sprayar med guld och silverfärg och använder som julgranskulor. Så varför inte slänga fram ett gäng utslagna bolltistlar nästa gång du får kreativt flyt.

Lästips: Vi odlar eget julpynt

Johannes Wätterbäck

Trots att den blåa bolltisteln är svartlistad av Naturvårdsverket för dess invasiva förmåga har jag aldrig haft några sådana spridningsproblem. Sedan mitten av 1990-talet har mina första plantor hållit sig på sina platser och skänkt fägring till oss och nektar till alla pollinatörer. Jag skulle inte vilja leva utan dem. Men, om man nu skulle vilja förhindra att tisteln sprider sig kan man klippa av bollarna, dvs blommorna innan de torkat.


Fyll i din mailadress och få en mailnotis varje gång i publicerar en ny artikel.


Våra senaste inlägg

Kommande föreläsningar 2026

Februari

4 februari – Tierp
14–15 februari – Färna Herrgård
21 februari – Göteborg, Odlingsdag
23 februari – Fjärdhundra (fullbokad)

Mars

April


Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *