Podcastens sista vers

Igår publicerades Två odlare emellan sista poddavsnitt. Åtminstone för en tid framöver. Vad som händer efter 2019 vet vi inte i nuläget. Avsnittet handlar om fruktträd och stadsodling.

Det har precis gått två år sedan vår podcast Två odlare emellan – Bäckmo och Wätterbäck såg dagens ljus. Redan innan vi hade startat kunde vi läsa och höra glada hejarop.

Lite nervös var jag allt när de första avsnitten publicerades, men responsen från de första lyssnarna var överväldigande och ett lugn spred sig i mig. Sara, som hade arbete med radioproduktion en massa år, hade milslångt frösprång i jämförelse med mig. Att sjunga i en microfon är inte detsamma som att prata i en. Men jag kände mig ganska komfortabel efter något avsnitt.

Vår poddresa startade nästan ett år innan vi lanserade podden. Jag minns inte egentligen, vem av oss som kom på idén. Men under våren och sommaren 2016 knåpade vi ihop en programidé som vi till en början tänkte skulle innehålla 12 avsnitt fördelat över ett år.

Sara skulle intervjua mig i vartannat avsnitt och jag henne i resterande. Jag åkte ner till Växjö där vi tänkte spela in rubbet under loppet av 2 dagar. Studion var i Saras vedbod. Men vi hann inte med allt som vi planerat.

Väl hemma i Västerås lyssnade jag och Theres igenom materialet som Sara hade redigerat ihop. Alla tre tyckte att det kanske inte blivit så bra som vi tänkt. Vi började fundera på andra upplägg. Kanske var intervjuformen lite märklig, när vi faktiskt kunde samma eller i alla fall liknande saker? Att ställa frågor om sådant man redan vet svaret på, kändes inte bra.

Vi funderade på varsitt håll och insåg att vi behövde göra om allt. Och på ett helt annat sätt. Vi såg framför oss ett odlarsamtal mellan två odlare, ungefär som att lyssnarna är tjuvlyssnare. Men hur sjutton skulle det går till för att det skulle kännas spontant och på riktigt? Slutligen kom vi på att vi behövde köpa varsin inspelningsmodul så att vi skulle kunna spela in var och en för sig samtidigt som vi talade i telefonen via headset.

Det fungerade alldeles utmärkt och kom att bli det system som vi har använt oss av rakt igenom. Efter varje inspelning/samtal har jag skickat min ljudfil till Sara som sammanfogat den med hennes fil och synkat våra röster och klippt och klistrat för att få samtalet dynamiskt och med ett fint flyt.

Arbetsfördelningen förutom själva inspelningen blev alltså att Sara satte ihop programmet och jag tog på mig att ordna sponsorer. Theres som är bra på att illustrera, skapa hemsidor och redigera bilder har ordnat med all publicering, blogg, logga, bilder och annat runt omkring. Signaturmelodin har skapats av vår vän Andi som spelar på en handpan.

Att producera en podcast tar en massa tid, särskilt om man är en liten redaktion som gör allt själva. Vi har pratat om att leja bort visst arbete såsom redigering och sponsor-raggande, men landat i att vi ville sköta allt på egen hand. Det känner vi oss stola över.

Under två år har vi delat vår podd med er, men i själva verket är det tre års arbete om man räknar med allt förarbete, testande, brainstorming, uppbyggande av blogg och logga mm. Det ska faktiskt bli lite skönt att ta en paus, även om det har varit fantastiskt roligt. Jag och Sara kommer ju fortsätta att prata odling med varandra då och då. Men utan inspelningsapparaten under näsan och den där pressen av att säga intressanta och kloka saker.

Vad händer framöver? När ett projekt avslutas finns ju utrymme för andra åtaganden. Först och främst är det vår kommande bok som ska ros iland. Under nästa år kommer mycket av Fabror Gröns tid och energi läggas på sådant som hör ihop med boklanseringen. Men även några nya odlingsprojekt kommer vi att ta oss an. Det kommer ett bli ett spännande år för oss.

”Två odlare emellan – Bäckmo & Wätterbäck” är en podcast med Sara Bäckmo från Skillnadens Trädgård och Johannes Wätterbäck från Farbror Grön. Alla 86 avsnitt finns att lyssna till på Spotify eller på andra poddställen som libysn, acast mm.

Avslutningsvis känner vi oss oerhört tacksamma för alla lyssningar och fina kommentarer under dessa år.

Johannes Wätterbäck