Körsbär i likör

Tänk er att din favoritpralin plötsligt försvinner från chokladasken du brukar få i julklapp! Kan du förstå förvåningen? Besvikelsen? Paniken? Det här är ett recept och en kärleksförklaring till en vän som gått ur tiden, körsbär i likör.

Först tänkte jag att det här inlägget skulle heta “Jävla Aladdin” eller “Jävla Marabou” men sen så bestämde jag mig ändå att det skulle heta som det jag älskar och saknar “Körsbär i likör”.

Det började i unga år

Min fascination och kärlek till körsbär i likör startade i unga år. Mitt första minne går tillbaka till femårsåldern. Hur jag sträcker mig fram mot mitten av chokladasken och snor åt mig den runda välfyllda pralinen och snabbt stoppar den i munnen. Jag minns också hur jag tröck sönder pralinen mot gommen med hjälp av tungan så att den gick sönder och att det spred sig en ljuvlig och stark smak i min mun. En smakexplosion av len söt choklad, körsbärens mandelbittra strävhet och ett moln av alkohol spred sig i min mun. Denna process brukade avslutas med en hostning eller två och förmanande ord att man äter upp det första lagret till det är slut, sedan går man ner till våning två.

Vilken fantastisk kombination den där pralinen är! Vilket mästerverk! Sedan dessa barndomsår har körsbärspralinen och jag, kantad av glåpord från alla trillingnötsälskare, vandrat sida vid sida genom livet. Ja tills för ett par år sedan när Marabou gjorde slut på denna vänskap!

Den kvalade aldrig in till egen ask

Jag vet inte hur många olika slags praliner som togs ur sitt sammanhang, alltså ur asken genom åren och fick egna miniförpackningar. Det var äckliga nougathistorier och till och med sista-pralinen trillingnöt (som även den tagits bort). Men aldrig körsbär i likör! Jag kan inte minnas alla gånger jag köpte på mig andra tillverkares chokladaskar med körsbär i likör för att frossa i mig denna gudagåva till kombination, men det var ett antal och ingen smakade som originalet! Ingen! Det här är mitt försök att skapa min egna körsbärspralin. Jag har utgått från ett fudgerecept där jag haft lyxen att använda sirapen jag tillverkade från sockerören vi odlade uppe på takfarmen i somras.

Restprodukt från körsbärslikören

När vi brukligt under den senare delen av sommaren plockade av körsbär från svärmors körsbärsträd fick vi ihop väldigt många kilo bär. Förutom att frysa ett par kilo som jag kärnat ur, så att man med lätthet kan fiska fram en näve bär för att ha dem på yoghurt eller i smoothies, passade jag även på att göra egen körsbärslikör på ett kilo. Likören blev fantastiskt god och kvar blev en restprodukt som jag kanske var än mer intresserad av, sprit och sockerindränkta körsbär redo för att skapa denna fantastiska goda pralin.

Ingredienser

• 3 dl grädde
• 3 dl strösocker
• 1 msk ljus sirap (från egna sockerrör, men det gå bra med köpesirap)
• 1 msk smör
• 3 msk kakao
• 1-2 krm salt, gärna flingsalt
• 1 dl körsbär från körsbärslikören

Gör så här: Blanda grädde, socker, sirap och smör i en kastrull, gärna en med tjock botten. Koka sedan upp blandningen och låt småkoka i ca 25-30 min. Se till att röra om lite då och då så att chokladen inte bränns vid. När smeten blivit tjockare och du märker att den vill fastna i botten, när den börjar bli klar, tillsätter du kakao och salt. Smörj eller klä in valfri form med bakplåtspapper. När all chokladfudge är överförd till formen fördelar du de sprit- och sockerstinna körbären över hela ytan. Tryck ner dem i smeten så att de hamnar någonstans i mitten av chokladen. Ställ formen i frysen så att chokladen stelnar. Ta ut den vid tillfälle och skär upp den i lagom stora portionsbitar och förvara dem i frysen.