När vi odlar dill vill vi kunna skörda mycket. Därför slår vi ofta på stort och sår rikliga mängder med frön. De senaste åren har vi vintersått dill i back och skördar den redan i april/maj.
En av de örter vi nästan inte kan klara oss utan är dill. Varje år sår vi dill vid flera tillfällen så att vi kan skörda fin och frodig dill under så lång tid som möjligt. Den första sådden gör vi vanligen i februari, sk vintersådd. Eftersom vi vill ha mycket dill räcker det inte med att så i en liten kruka. Nej, vi vill kunna skörda ett ordentligt knippe varje gång vi skördar så vi sår en massa frön i en plastback. På så sätt blir skörden precis så stor som vi önskar.
Varför så kallt?
Hos oss har det här med vintersådd av grönsaker verkligen förenklat vårt odlande. I vanliga fall brukar man traditionellt sett så sina frön på vårkanten. Det brukar vara samtidigt som även potatis ska sättas, odlingsland och lådor ska iordningsställas. Vårbruket är verkligen trevligt på många sätt, men visst kan det bli lite väl mycket? När vi sår våra frön kallt i februari eller mars har vi tidigarelagt förfarandet med sådderna och då behöver vi inte tänka på det när vi ska sätta igång med allt annat. Ett moment är redan avklarat så att säga.
Vintersådda plantor har också visat sig gro lite tidigare än vad man kan tro, de blir med ens vana vid utomhusklimatet och får rikligt med viktigt solljus. Kombinationen med varma dagar, kalla nätter och många timmars direkt solljus gör att plantorna inte ränner iväg i sitt växande och istället blir kompakta och fina.
Så här går det till när vi sår dill i back
Eftersom vi inte har odlingsbäddar eller pallkragar i vårt växthus har vi börjat använda backar för att kunna bredså snabbväxande grönsaker och örter. Tillvägagångssättet med backodling kan man applicera på friland eller pallkrage också. Skillnaden är bara att jorden i en back värms upp tidigare på våren, särskilt om den finns i ett kallväxthus, odlingstunnel, pallkrageväxthus eller på annan skyddad plats.
För att odla dill i back behöver man någon form av jord. Ibland använder vi planteringsjord från säck och ibland tar vi kompostjord. I vår kompost har vi både förmultnade trädgårdsavfall och gammal krukjord. Det blir betydligt mer ogräs när man använder kompostjord, men mer ekonomiskt.
OBS: Beroende på hur stora hål det är i backen eller behållaren på dess undersida, kan man behöva lägga dit en bit plast från en jordsäck eller något liknande. Inget krav, bara ett tips ifall du anar att jorden kan gå rakt igenom.
När backen är fylld med jord sår vi våra dillfrön i små grupper. 10-15 frön brukar vara lagom men som ni såg på bilden ovanför händer det att det kommer ner fler frön i varje grupp. Att vi sår i grupper beror på att vi vill att det ska växa upp dilltuvor som sedan blir lätta att skörda. Över fröna strör vi ett tunt lager med jord och därefter är det dags för vattning. Har vi snö tar vi snön och öser över sådden, i annat fall vattnar vi med vatten så att jorden blir genomvattnad.
Sedan får backen stå i vårt kallväxthus och sköta sig själv. Om snön smälter eller jorden ser torr ut vattnar vi med mer snö eller vatten. Dillen kan skördas från att de kommer upp några blad. Men väntar man tills det blivit rejäla vippor blir det mer mat. Alla dillfrön i tuvan växer inte upp samtidigt så efter att man klippt av en tuva kan det växa upp en ny tuva. Visst är det fantastiskt!
Lästips: Odla dill – från sådd till skörd, Dillpesto – ett härligt grönt tillbehör, Sommarså dill
Theres Lundén & Johannes Wätterbäck
Lämna ett svar