I detta inlägg om fröodling går vi igenom hur man väljer bra frön. Vad är det för skillnad på sortäkta och f1-hybrider? Hur kan man förhindra att växterna korsar sig?
När man sysslar med fröodling kan man göra på två sätt. Det ena är att plocka de frön som bildas, spara dem och sedan så. Vad som kommer upp blir lite av en överraskning, ibland går det bra och ibland blir resultatet inte alls som man trodde. Det andra sättet är att redan från början välja sortäkta frön och undvika att växterna korspollineras. Det senare sättet är det vi kommer att berätta mer om i detta inlägg.
Lästips: Fröodling – en introduktion till att samla egna grönsaksfrön
Sortäkta fröer
Växter som inte korsats sig med varandra någon gång, utan enbart bringar fram frön med samma gener, ger sortäkta frön. Det betyder alltså att de båda föräldrarna är av samma sort och att fröet kommer att bilda en planta med samma egenskaper som sina föräldrar. På fröpåsar brukar det inte uttryckligen stå att fröna är sortäkta. Men däremot brukar det alltid framgå om de inte är det. En korsning betecknas vanligen med ”F1” på fröpåsen som betyder att det är första generationen efter en korsning. Man kallar den också för F1-hybrid. Kulturarvsorter är alltid sortäkta.
När man ska odla fram egna frön bör man välja att odla sortäkta frön. På så vis vet man vad man får. Tar man frön från en F1-hybrid växer plantan upp och kan ge helt andra egenskaper än sin moderplanta. Det beror på att det är en korsning och att gener från de två olika sorterna/föräldrarna kan visa sig på helt nya sätt.
Undvika att det blir nya korsningar
Steg ett är alltså att så sortäkta frön av de växter man vill kunna ta egna frön av. Därefter är det bra att känna till att vissa växter lätt kan korsa sig med andra växter inom samma art.
Följande växter behöver man hålla lite särskild koll på
- Betor kan korsa sig med andra typer av betor och mangold
- Majs kan korsa sig med annan majs
- Kål kan korsa sig med kål av samma art
- Rädisa kan korsa sig med rättika
- Rotselleri kan korsa sig med stjäkselleri/blekselleri och bladselleri
Vad innebär fröodling?
Fröodling handlar om att odla för att få egna frön. Man vill alltså få sina plantor att blomma och sätta frö. Fröna tar man hand om för att kunna så nästa säsong eller vid annat tillfälle. Vissa växter blommar varje år, medan andra blommar sitt första eller andra år. När blomning är igång måste någon form utav pollinerings ske. Vissa växter fixar det helt på egen hand, sk självpollinering. Andra behöver hjälp av vind eller insekter. Växter som lever där varken vind eller insekter finns kan behöva hjälp av en mänsklig hand.
Betor och mangold
Vill man ta frön av tex betor eller mangold, behöver de övervintra för att gå upp i blom. Under hösten behöver man välja vilken typ av beta eller mangold man vill ta frön av nästkommande sensommar. Rödbeta, vitbeta, gulbeta, polkabeta och mangold är släkt med varandra och kan korspolinera sig om de blommar samtidigt.
_________________________________________
Fortsättningen på denna artikel kan läsas av dig som är Premium-läsare.
Logga in Mer om prenumerationer
Hälsningar Johannes Wätterbäck & Theres Lundén
__________________ 
_________________
Lämna ett svar