Biokol – vad är det?

De senaste åren har odlare och jordfantaster kommit att tala om en ny produkt vid namn biokol. Särskilt ny är den inte, men i odlingssammanhang speciellt i Sverige anses den av många som någonting nytt och till och med trendigt.

Biokol har en mycket lång historia. I Sydamerika vid Amazonas fann man för några decennier sedan, ett stort område med extremt bördig svartfärgad mark. Vid närmare efterforskning hittades höga halter av ”terra preta”(biokol), vilket man tror förklarar bördigheten. Utgrävningarna visade att terra preta-jorden i vissa områden är upp till flera tusen år gammal.

Upptäkten av denna svarta och gynnsamma odlingsjord medförde hel del forskning och försök kring användande av biokol i odlingar. Effekterna som biokol visade sig medföra är både av klimat- och odlingskaraktär. Miljömässigt hävdar man att biokolet binder kolet i jorden och därmed minskar koldioxiden i atmosfären. Odlingsmässigt har man sett att biokolet har mycket god förmåga att behålla struktur, fukt och näring.

Biokol har en mycket lång historia. I Sydamerika fann man för några decennier sedan extremt bördig mark längs amazonasfloden. Man förstod att tidigare kulturer tillsatt kol i marken där de odlat sin mat, denna jord kallas idag för för Terra preta (den svarta jorden på Portugisiska).

Nutida forskning och försök med biokol i odlingsmark har visat att biokol skapar en bördigare odling. Många odlare, och däribland vi, har blivit nyfikna på biokol och experimentera med detta ämne. Man kan göra eget kol och dels använda färdiga biokolsprodukter i odlingen.

Biokolets effekter
Effekterna som biokol sägs medföra är både av klimat- och odlingskaraktär. Miljömässigt tror man att biokolet binder kolet i jorden och därmed minskar koldioxiden i atmosfären. Odlingsmässigt har man sett att biokolet har mycket god förmåga att behålla struktur, fukt och näring. Något vi också märkt är att biokol kan ersatta den massa i en odlingsjord som vanligtvis består av organiskt material, sand eller lera.

För flera år sedan hörde vi ett intressant radioprogram som beskrev biokolets egenskaper för odling och därefter sökte vi mer information. Då den påstods ha mycket goda effekter på sandig näringsfattig jord blev det ett mycket intressant ämne för oss. Vår odling på landet består till största del av sandblandad jord, vilken har mycket svårt att behålla näring och fukt. Trots att vi tillför stora mängder organsikt material kontinuerligt under säsongen torkar jorden lätt ut och blir alltför porös och livlös. Bra odlingsresultat får vi bara om vi hela tiden tillsätter organiskt material och rejäla mängder med näring av olika slag.

Vår första kontakt med biokol är från vår egen tillverkning i majbrasan en gång för sisådär 5-6 år sedan. Vi la träbitar i en sluten plåtburk som vi perforerat med några hål. Inga direkta mängder blev det, men jorden fick lite smulor här och där. Någon vidare effekt kunde vi inte märka och vi förstod att jorden behöver ha en mycket större del kol för att vi skulle kunna uppleva någon skillnad.

Första året märkte vi inte att odlingsresultatet blev bättre, vi förstod att kolet snott åt sig en hel del av näringen i jorden. Det kan liknas med laddning av ett batteri. Kolet behöver ladda upp sig i början innan det verkligen gör susen för en odling. Trots att kolet redan var impregnerat med hönsgödsel drog det alltså åt sig av jordens näring. Men vi fann ändå en häpnadsväckande god effekt – jorden hölls fuktig och vi behövde inte vattna lika intensivt som innan.Något år senare fann vi en biokolsprodukt på marknaden. Hönsgödslad biokol på säck var det. Vi blandade ut befintlig sandjord i odlingarna på landet med kolet som vi snabbt införskaffade. De nya dubbla pallkragarna som vi anlade i stadsmiljö fick redan från början tre hela säckar biokol var som blandades med annat jordmaterial.

Våra slutsatser
Nu har vi haft biokol i våra odlingar under fyra säsonger. Vi vet att kolet inte längre tar åt sig av näringen i jorden.  Läser man om kolets egenskaper, kan det stå att det tillför näring till jorden. Det kan den kanske göra, men det är inget vi direkt kan påvisa. Det faktum att jorden behåller fukten bättre med biokol kan vi däremot hålla med om. I och med att kolet har en fuktighetsbevarnade egenskap, så borde det också betyda att näringen hålls kvar i jorden och kan tillgodoses av de växter som odlas där. Utan biokol i jorden behövde vi vattna mycket och därmed transporteras näring med överflödigt vatten vidare ner i jorden eller ut på takterrassen.

Med vår erfarenhet av biokol i jorden vill vi alltså påstå att strukturen i jorden blir bestående under många år. Kolet bidrar till ungefär samma effekt som kompostjord som tillfogas en sandjord. Den känns mullrik. Kolet håller fukt och därmed också näring kvar i jorden. Viktiga hålrum bildas i jorden med hjälp av biokolet så att jorden blir luftig och rötter får tillgång till syre.

Om biokol har god effekt på leraktiga jordar, har vi ingen erfarenhet av. Har du erfarenhet av biokol och lerjord är du varmt välkommen att dela med dig av dina erfarenheter i kommentarsfältet nedan.

Johannes Wätterbäck & Theres Lundén