I vårt grönsaksland är palsternackan en självklarhet. Det första året försökte vi förkultivera den,
men resultatet blev små knubbiga knölar. Det visade sig att palsternackans rötter är extremt känsliga. Hur man än bär sig åt och även om det inte syns så går alltid några små tunna rötter av och defekta palsternackor växer fram.
Smakmässigt är det ingen skillnad mellan de missbildade rötterna och de stora släta, men de små knölarna är tio gånger jobbigare att skala.
Nedan följer ett smakprov från odlingsboken Alla fingrar Gröna. I vår bok beskriver vi alla odlingssteg i odlandet detaljerat från det lilla fröet och tills grödan hamnar i din mun.
Skörd
Palsternacka skördas på sensommaren/hösten. Är palsternackorna höstsådda är de ofta färdiga för skörd tidigare än om de är vårsådda. Palsternackor är inte jättelätta att få upp ur jorden: ofta går blasten av och roten blir kvar. Skörda dem skonsamt genom att lirka ner en grep bredvid och bända upp jorden försiktigt.
Förvaring
Rotfrukter förvaras faktiskt bäst där de växer. Täck din odlingsplats med halm eller torkade löv sent på hösten för att hålla tjälen borta från jorden. Du kan dock stöta på problem med sorkar om det finns sådana där du odlar, de tycker mycket
om att hitta ett förråd av palsternacka i jorden. Förvara i så fall palsternackorna avborstade i en papperspåse i kylen.
Mattips
Ät palsternackan ugnsbakad med eller utan andra grönsaker, gärna med skalet kvar men ordentligt borstad, då puffar de upp i ugnen på ett snyggt sätt. Palsternackan är god i grönsakssoppor, grytor, som ingrediens i örtsalt, eller finriven i en mustig tomatsås som stått på spisen i minst en timme.
Lämna ett svar