Vi struntar i växelbruket

Kål växelbruk

Jag kunde inte släppa det här med växelbrukets vara eller ickevara. Ibland låg jag sömnlös och funderade. Hur ska man tänka om vissa grödor står kvar och ska ge frön.  Hur ska man tänka krig serieodling med upp till tre olika grödor på samma plats under samma säsong? Hur ska man tänka när man samodlar? Här kan du ta del av mina reflektioner och kanske kan du tillföra fler perspektiv och funderingar? Välkommen med dina tankar. 


Olika sätt att se på växtsäsonger

Vad är en växtsäsong? Ska man utgå från en växts början till slut på ett specifikt ställe eller en årstid? Eller bör man tänka på det som jag tror de flesta av oss tänker på, ett kalenderår? Första 10 åren i mitt odlande var det lätt att tänka växtsäsong ( även om jag alltid varit en fuskare med växelbruk) men vart efter att jag experimenterat har det blivit mer och mer komplicerat. De beror ju på hur man delar in odlingssäsongerna, om man tänker ett år som en säsong eller om man tänker ett år och tre säsonger. Eller mer korrekt en gröda = en säsong.

Jag frågade Nils

För mig som serieodlar är det inte helt lätt att ge några exakta råd. Jag vet inte helt säkert och det har fått mig att fundera en hel del. Dels är jag en funderande natur och dels har jag svårt för regler vars grundsanningar inte är lätta att finna eller att sanningen fylld med frågetecken.

När jag tidigare i veckan besökte min odlingsidol och odlingsguru, Nils Åkerstedt, 92 år gammal, kunde jag inte låta bli att fråga Nils hur han tänkt kring växelbruk. Äh svarade han, jag har odlat tomater på samma ställe i flera år och så började vi skratta. Tänk att även Nils är flexibel och förlåtande när det gäller denna doktrin. Vi bör inte låta idéer styra oss om de inte är sanna och att bryta mot det vedertagna, utan att förkasta det helt, får oss komma vidare och framåt mot nya och mer adekvata sanningar.

Ickevetenskap

Jag har så många gånger stött på  ”märkliga” råd och ogrundade personliga teorier när det gäller odling. Tekniker och idéer som låter rimliga av någon som antingen kraftfullt eller oreflekterat basunerat ut som det ”rätta”! När man sedan, i den kreativa tveksamheten försöker finna vetenskaplig fakta, hittar man ingen fakta alls eller mycket bristfällig information. Då och då dyker det även upp nya produkter och teorier som säger sig vara framtiden och som kan låta väldigt trovärdigt, så var på din vakt! Var kritisk! Jag har börjat tvivla en hel del på växelbrukets vara eller icke vara. Tänk om det är så att växelbruksteorin inte vilar på vetenskaplighet utan mer, som så mycket annat inom odling, är präglad av naiva observationer och icke vetenskaplig generalisering? Eller om den kommer från jordbruket och inte har så mycket med grönsaksodling att göra.


Samodling

Personligen samodlar vi väldigt många grödor men är noga med att inte odla kål eller vitlök på samma ställe förrän det gått fyra år ( uppdaterat 2023: det var då det, nu går det bara ett år emellan) . Det ända vi är noga med är att  inte odla tomater och potatis tillsammans på friland pga att tomater kan skmittas väldigt lätt med potatisbladmögel Men det är bara när det gäller dessa två grödor, nästan allt annat blandar vi! De flesta andra grödor vi odlar tänker vi så här om: Om det inte passar att växa i våra odlingar, har du inte heller där att göra!det är vi som bestämmer i våra odlingar, inte grönsakerna.

Kålen på mitten av bilden är den sibiriska bladkålen Red Russian.Till vänster är det två vitkålsplantor som går upp i frö.
Övervintra kål

Har du skördat kål så där skonsamt som vi brukar göra och står det även några vackra huvuden kvar hos er ända in på vintern? Vill de sig väl, vilket det ofta gör, kommer några av de skonsamt skördade plantorna att överleva till våren. De kommer att skjuta skott och börja blomma för att sedan gå upp i frö. Skördas de kvarlämnade plantorna skonsamt under vinter eller vår ( att roten finns var i marken) gör de ofta likadant, då börjar de ofta spira för att till slut blomma och ge frön.

Här kan du välja att göra på minst tre sätt beroende på vilken personlighetstyp du är. Dessutom kan du kombinera alla tre tillvägagångssätt, du kan både ha kakan och äta den och få fler kakor om du så vill.

1. Du ser den överlevande kålen som en resurs för köket och låter den stå kvar samtidigt som du skördar allt nytt som växer på den. Kålen kommer kunna ge mat under hela sommaren och en bit in på hösten. Genom att du hela tiden skördar den motverkar du att den går upp i blom. Men du har trotsat ”växelbrukslagen” med att odla kål på samma ställe under två år. Kan du leva med skam och skuld, samt rädslan för att drabbas av klumprotssjuka är det verkligen ingen fara. Är du oroligt lagd är detta tillvägagångssätt tveksamt för dig.

2. Du blir överlycklig när du ser att de kvarlämnade kålplantorna går upp i blom för att sedermera ge eget frö. Har du flera kålsorter i odlingen som också kommer gå upp i blom är det viktig att ta bort alla sorter utom en om du vill ha sortäkta frön. Gillar du överraskningar kan du ha kvar alla och bara köra på. Kålen har blommat klart i juli augusti och du kan skörda mängder av frön.

3. Du är både finurligt lagd och lite ängslig och gillar dessutom att gräva och odla upp ny mark ( en typisk gränslös odlare). När du ser att kålplantorna överlevt får du genast två tankar i huvudet.

1 Ja! Egna frön!

2 Nej det fungerar inte, jag bryter mot växelbruket!

Snabb som du är förstår du att du kan, genom en liten kompromiss, både ta egna frön och följa växelbruket. Du flyttar plantorna till ett annat ställe i trädgården och slår tre flugor i en smäll. Du får frön, följer växelbruket och bryter ny mark.

Kvarlämnad vitkål i tillsammansodlingen
Men kan kålplantor stå kvar på samma ställe?

Ja och nej och det beror egentligen på hur rädd du är och om du är beredd på att leva farligt. Vi har både låtit plantorna stå kvar samt flyttat dem, och vi har inte fått klumprotsjuka än, kanske är det bara en tidsfråga men vi jobbar på.

De senaste veckorna har jag pratat om detta lite ytligt på både Instagram och på olika ställen på Facebook. På flera läsares begäran kommer jag låta broccolin i ett hörn i en pallkrage på takfarmen stå kvar. Jag hoppas den lyckas överleva. Dessutom ska jag låta den ståtliga spetskålsroten av sorten kalibos stå kvar och ge frön. Tack alla ni som kommer med idéer och förslag, ni hjälper mig vidare i mitt tänkande och jag uppskattar det så otroligt mycket!

Spenaten Blomsdale long standing  kalenderår 2 någon gång i mars 2017. Planterad i augusti 2016. I juli 2017 gav den mängder av frön som jag sådde i september 2018.
Grundidén växelbruk

När man lämnar kvar grödor i sina odlingar för sen skörd eller fröskörd, eller rent utav serieodlar dem, är det inte lika lätt att praktisera växelbruk med en växtföljd på fyra till sex år. Grundidén med växelbruk kommer från jordbruket. Man ska inte odla spannmål på samma ställe varje år utan odla vall ( hö eller ensilage) ett antal år för att sedan odla spannmål igen.

När det gäller grönsaksodling handlar det om, i grova drag, att samma slags växt inte ska växa på samma plats år efter år utan rotera längs ett bestämt schema för att komma tillbaka på dess ursprungsplats 4- 6 år senare. Jag säger 4 för det är så jag ofta praktiserat växelbruk, med fyra års mellanrum ( när jag inte fuskar, vilket jag gör ofta).

Det sägs att jorden annars blir utarmad samt att växtsjukdomar får fäste om växter odlas på samma odlingsyta år efter år. Huruvida detta är helt sant eller inte vet jag inte till 100%, men det låter både rimligt och orimligt samtidigt. Jag kan köpa de rimliga argumenten till en viss del. Men de senaste åren har jag börjat fundera mer och mer. Jag har känt mig skeptisk mot just växelbruk, jag har inte funnit något riktigt bra vetenskapligt dokument om detta. Det skulle ju kunna vara precis tvärtom, att växterna gillar att växa på samma ställe år efter år bara man ser till att tillföra näring och organiskt material.

Nedklippt broccoli på takfarmen i september/ oktober 2017. Jag spara dessa plantor om de överlever.

Herre min skapare vad jag hade kunnat skriva mer om det här. Theres säger då och då att jag ska försöka skriva lite kortare inlägg. Jag lyssnar på henne, jag tar det till mig, men det är svårt!

Det är ju så himla kul att skriva mycket och när man väl sitter där och funderar så är det ju så många aspekter som visar sig. Men jag ska försöka runda av det här nu, jag måste odla också, inte bara skriva om det.

På den sista bilden i det här inlägget är det broccoli till höger i pallkragen. Det är sorten Green Magic som jag vintersådde den 11 mars 2017. De gav de första stora buketterna till midsommar och fram till augusti kunde vi skörda mellanstora buketter. I augusti blev plantorna så risiga att jag bestämde mig för att klippa av dem ca 10 cm ovanför pallkragens jordyta. Det resulterade i att de kom igen och vi kunde skörda flera små buketter under hösten och faktiskt under vintern. Om dessa plantor lever i maj kommer jag låta dem stå kvar och ta hand om dem ytterligare en säsong. Bara tanken på att ha broccoliplantor som är 2 år gamla är så otroligt hisnande

Johannes Wätterbäck


Fyll i din mailadress och få en mailnotis varje gång i publicerar en ny artikel.


Våra senaste inlägg

Våra kommande evenemang 24/25

Augusti

September

Oktober

November

December

Våren 2025 (uppdateras löpande)

  • 26/1 Stockholm (Hälsans hus) – endagskurs (info i webbshoppen inom snar framtid)
  • 15 – 16/2 Skinnskatteberg (Färna Herrgård) – Odlingshelg (info webbshoppen inom snar framtid)
  • 23/2 Stockholm (Hälsans hus) – endagskurs (info i webbshoppen inom snar framtid)
  • 8/3 Jakobstad Finland, mer info framöver.

Mer info om evenemangen finns på varje arrangörs sida eller i inlägget:

Föreläsningar och Kurser 2024 – Trädgårdsturné med Johannes Wätterbäck


Kommentarer

8 svar till ”Vi struntar i växelbruket”

  1. Hej
    Jag har också en ”fluga”! Mänsklig urin. Där har man himla massa tyckare. Jag använder den som den är, rakt när i backe. Visserligen inte på samma ställe och helst efter regn men ändå. Hela min trädgård får tillskott under årets lopp. Funkar för mig.
    Började i vintras med fermenterad urin. Det brukar jag späda ut med vatten bara för att det känns värdefull och vill att alla mina odlingslådor få lite att börja med.
    Rekommenderas varmt.
    Adela

  2. Profilbild för Estelle Domeij
    Estelle Domeij

    Jag tänker att idén om växelbruk kommer från monokulturer och storjordbruk. Naturen låter allt växa lite huller om buller och det brukar bli bra. Alltså gör jag likadant. Tänker att växterna kompletterar varandra och att naken jord inte är bra. Däremot är jag dålig på att gödsla under växtperioden, men det har ändå gått bra. Täckodlar om jag har material till det. Jag är oftast nöjd med de skördar jag får. Ibland är det jobbigt att ta rätt på allt.

    1. Profilbild för Farbror Grön
      Farbror Grön

      Det låter som att du fun nit en väg till ett bra odlande. precis så ska det vara 🙂

      Härligt att läsa / Johannes

  3. Profilbild för Christina Åkerman
    Christina Åkerman

    Jag har varit lite vårdslös så nu har jag klumprotsjuka i alla grönsaksland. Det är ju ganska begränsande att bara kunna odla motståndskraftiga sorter , eftersom det inte finns så många. Vet inte hur det ska gå nu efter brexit eftersom jag köpt fröna från England. Så tänk på att inte odla kålväxter för ofta. Obs att sjukan även går på korsblommiga ogräs.

    1. Profilbild för Farbror Grön
      Farbror Grön

      Är du säker på att det är din vårdslöshet? Ja vi är många som anar att det är de korsblommiga ogräsen som är boven i dramat. Håller tummarna för att dina resistenta frön kommer i brevlådan. Johannes

    2. Jag fick in klumprot i mina odlingar för ca5år sedan. Klumproten är en svampsjukdom som trivs om lågt ph i marken. Behöver inte alls handla om att man fuskat på något vis. Jag har motarbetat klumproten genom att kalka, sprida aska och mata odlingsjorden med mängder av kompost av olika slag. Numera hittar jag endast enstaka plantor angripna av klumprot var sommar. Då slänger jag de angripna plantorna i kommunala soptunnan och matar just den bädden med lite extra kompost/bokashi. Klumprot verkar inte alls behöva betyda att man aldrig kan odla vanliga kålsorter igen. Ett balanserat rikt liv i jorden verkar kunna konkurera bort svampsjukan.

      1. Profilbild för Farbror Grön
        Farbror Grön

        Tack Sonja för att du bringar hopp gällande detta gissel. Kul att höra att du hart fått bukt med klumprotsjukan.

        Johannes

  4. Äng är åkers moder, en gammal växelbruksregel. Jag övervintrar kålen, men gräver upp plantorna tidigt på våren och planterar dem där det nya kål landet ska vara. Det går jättebra. Sedan använder jag både blad och kålblommor i matlagningen. Några plantor får gå upp i frö. Jag tänker att man inte får bli slav under odlingsreglerna utan utveckla och experimentera i stället. Det är mycket roligare att odla då. Eget kålfrö har jag haft i flera år. Odlar röd o grön rysk senapskål, broccoli raab, svartkål och grönkål (westland winter).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *