Din varukorg är för närvarande tom!
Hur vi bekämpar Kålfjäril och kålmal

I år testade vi att bekämpa kålmal och kålfjäril med hjälp av en bakterie som de inte tål. Det tar ju en hel del tid i anspråk att spruta och hålla på men det var det helt klart värt. Vi har redan skördat en del kål och kommer kunna skörda mer under höst och vinter.
2016 har verkligen varit ett svårt år för alla som odlar kålväxter. Kålmalen dök upp i slutet av maj på många ställen i landet och från en dag till en annan var de bara där och precis överallt. Vill man inte använda gifter så gäller det att ha is i magen när kålmalarna dyker upp. Först måste malarna få lägga ägg som sedan kläcks och blir till larver. När sedan larverna kryper runt kan man bekämpa dem med ett bakteriepreparat som gör att de dör. Söker man på internet efter ”kålmal bekämpning” hittar man preparat till försäljning.

Vi löste upp bakteriepulvret i vatten tillsammans med en droppe diskmedel och sprutade på kålväxterna, i omgångar. Nästkommande gång de knaprar på plantorna får de i sig bakterierna och dör. Vi testade att bekämpa med dessa bakterier för första gången i år och det fungerade jättebra, se film längst ner i inlägget. Visst, plantorna såg lite malätna ut, men de klarade sig och vi har redan skördat både mängder av broccoli, spetskål, vitkål och några huvuden av rödkål.
Dessvärre var kålmalen bara den första snyltgästen i år. Under sommaren dök nästa fara upp ”Kålfjärilen”. Den ser ut som härliga somriga bleka citronfjärilar med en till tre svartbruna prickar, på vardera vinge.

Men kålfjärilen är en ulv i fårakläder som parar sig bland dina växter för att sedan lägga sina äggsamlingar på undersidan av bladen på dina kålplantor. Favoriten verkar vara broccoli och svartkål, åtminstone i våra odlingar. I år har vi klämt ihjäl 50-70 äggsamlingar och det är det säkraste sättet att hålla kålfjärilens larver från dina kålplantor, att klämma ihjäl dem innan de kläckts.
De största angreppen av kålfjäril sker oftast i september hos oss.
Johannes Wätterbäck
Våra senaste inlägg
- Så får vi läckra och stora sallatsplantorVill du odla sallat som blir riktigt stor, frodig och smakrik? Det handlar inte bara om att så fröna – utan också om hur du planterar plantorna. Vi delar med oss av enkla… Läs mer: Så får vi läckra och stora sallatsplantor
- Spenatpaj med röd pesto-cremeDet här är en underbart god spenatpaj som hela vår familj älskar. Att servera den med pesto-creme och en god sallad gör pajen till en festmåltid man inte vill eller kan sluta att… Läs mer: Spenatpaj med röd pesto-creme
- Potatissallad med basilika och parmesanVi älskar potatissallad och tycker att potatissallad passar till så himla mycket. Det är svårt att välja vilken variant vi tycker är godast men potatissalladen med basilika, parmesan och balsamico eller egen vinäger… Läs mer: Potatissallad med basilika och parmesan
- Dags för serieodling – fyll på med fler frön!Nu är det dags för serieodling och att så framtidens skördar. När vi har sått, planterat om och planterat ut allt, då är det faktiskt dags att börja tänka framåt – och på… Läs mer: Dags för serieodling – fyll på med fler frön!
- Nu är höstens och vinterns odlingskurser öppna för bokning!Nu är höstens och vinterns kurser öppna för bokning! Välkommen in i vår gröna, sköna värld – en värld där odling får vara fri från regler, krav och prestation. Här får du istället… Läs mer: Nu är höstens och vinterns odlingskurser öppna för bokning!
- Skörda spenat – så här gör viNu växer spenaten snabbt, och det är hög tid att börja skörda hos oss. Här berättar vi hur vi brukar skörda spenat – både vad vi lärt oss genom åren och våra bästa… Läs mer: Skörda spenat – så här gör vi
- Gödsla vid utplanteringen med pyralidfritt gödselDe senaste åren har det varit lite klurigt att hitta bra och giftfria gödsel i handeln. I ett samarbete med Tergent provar vi nu deras KRAV-märkta gödsel GrönTrädgård Allgödsel – ett gödsel som… Läs mer: Gödsla vid utplanteringen med pyralidfritt gödsel
- Binda upp tomaterTomater behöver man oftast stödja seller binda upp, vare sig de växer i växthus, inomhus eller i krukor utomhus. Här berättar vi om våra bästa tips kring uppbindning och stöttning. Det som är… Läs mer: Binda upp tomater
Våra kommande evenemang 2025
Januari
- 19 Alvesta Hotell Rådmannen – Odlingsdag
Februari
- 15-16 Skinnskatteberg Färna Herrgård – Odlingshelg
- 17 Villaägarna bergslagen – Webbföreläsning
- 23 Stockholm Hälsans hus – Odlingsdag.
Mars
- 4 Årjäng – föreläsning
- 8 Finland Korsholm – föreläsning
- 15 Hillared
- 19 Göteborg (Redbergsteatern) – föreläsning
- 27 – 30 Stockholm (Nordiska trädgårdar) Besök oss i vår monter och prata odling, vi har böcker och gröna frön med oss.
April
- 2 Borås
Maj
- 3 Västerås Björnögården – odlingsdag.
- 5/5-6/5 Rättvik (Stiftgården) – kurs
- 28/6 Jönköping – föreläsning
Juni
- 28/6 Jönköping – föreläsning
Länkar till arrangörernas hemsidor uppdateras löpande. Listan kan även komma att fyllas på med fler evenemang.
Hoppas vi ses!
Kommentarer
7 svar till ”Hur vi bekämpar Kålfjäril och kålmal”
var skaffar du dessa bakterier????
Att täcka hela fältet är bra lösning
Insektsnät funkar perfekt!
Hej! jag har en liten fundering. Jag har för första gången odlat kål. Både grönkål och röd och grön spetskål. Har odlat under duk, men min lilla odling har ändå blivit angripen av någon fjäril eller mal. så ledsamt och tråkigt. jag odlar i pallkrage så har inte så mycket. Idag ska jag försöka plocka bort de larver jag hittar och klämma äggen. Nu till min fråga. Är det kört för min lilla odling? ska jag plocka bort de blad som blivit ätna på av larverna eller är de fortfarande ätbara för mig? Känns oaptitligt att äta kål som en larv har tuggat på. Hur gör jag?
Med vänlig hälsning, Lina
När det gäller grönkål kan man plocka bort alla ätna blad och är det mycket kan man helt enkelt kapa hela plantan någon decimeter ovanför jorden och låta den börja om. Men det förutsätter att man är noga med att hålla nya larver borta annars blir det på samma sätt igen. Spetskålen kan man också börja om med genom att kapa, men då kommer det inte blidas något nytt huvud utan några mindre och lösare huvuden där det stora skulle ha utvecklats. Eller så blir det bara nya blad. Dessa blad är också riktigt goda. Håller med om att angripna blad inte känns så aptitliga, men det är egentligen ingen fara att äta dem. Larverna brukar dock inte vara särskilt goda.
Det är hjälpsamt att nämna att bakterien heter Bacillus thuringiensis, så kan de som vill själva prova på.
Bra att du nämner det. Tack. Den som söker, den finner. Mvh Johannes
Lämna ett svar