Det råder en hel del olika åsikter om hur man hanterar ved på bästa sätt, man kan göra på ett flertal olika vis, det finns inte en endast väg. Det som bestämmer hur man hanterar veden beror ofta på ens tradition, hur mycket man ska elda samt vilka eldstäder och lagringsmöjligheter man har och använder sig av. Det viktigaste och det som tar längst tid, är att finna just ditt sätt att få veden lagom torr och hur du ska elda den i din eldstad.
Att skriva om ved är inte enkelt, då det finns många olika tekniker, tankar och ibland dogmer. Det finns en hel del åsikter om vad som är rätt och fel och begreppet mansplaining Klicka HÄR för att undersöka begreppet, är mer eller mindre ofrånkomligt när man delar ett inlägg om ved på sociala medier, det är då männen vaknar. Så inledningsvis skulle jag vilja vara tydlig med att det här är min vedväg jag delar med mig utav och som jag tycker fungerat bra för mig, min familj och våra eldstäder under 30 år.
Jag säger om min kunskap som Focault sa om sina böcker, gillar ni dem inte och tycker att de inte fungerar, läs någon annan böcker istället, finn det som fungerar för dig. Det viktigaste är att man finner sin väg och att man inte sågar ihjäl sig eller bränner ner huset där man eldar. Att vara lite extra nojig och försiktig när det gäller motorsågar, yxor och att elda rekommenderas starkt!
Nja jag gillar det enkla
Tilläggas bör att jag även är en man som inte är så imponerad av komplicerade verktyg och maskiner. Jag vill ofta göra det så enkelt och simpelt det bara går från början, det passar mig. Att snöa in på olika avancerade maskiner är för mig lite som att gå över ån för att hämta vatten, ialla fall gällande mina och min familjs behov. Jag vet att en del tycker att det är fascinerande med maskiner och det är helt ok, jag är dessvärre inte en av dem, (inte än 😉 ).
Vill man gå in i vedens mysterium rekommenderar jag starkt Lars Myttings bok ”VED” Det är en fantastisk bok med massor av kunskap och tips.
Allmänt om ved
Ofta tar jag ner skog själv till det ganska blygsamma behov vi har idag när vi inte bor permanent i stugan, ca 2 – 3 kubikmeter ved årligen räcker för våra behov. Vid permanentboende är det snarare 20 kubikmeter ved som behövs och lite extra som bra att ha ved. När jag bott permanent i stugan och när min pappa bodde där permanent så köpte vi ca 16 kubikmeter blandved i 4 meterstockar årligen och tog ner lite eget som komplement. Redan för 30 år sedan kunde man ofta läsa att det inte lönar sig att köpa ved om man ska värma sitt hus själv, att det bara är lönsamt om man har egen skog. Jag skulle vilja påstå att dett aär och har alltid varit skitsnack. Det beror ju på hur man räknar! Ser man sågandet och huggandet som motion och kvalitativt närvaroarbete blir det ju till något helt annat. Speciellt idag med dessa elpriser är intresset för att elda med ved jättestort. Och det finns två små detaljer för mänsklikgt liv som är grunden till överlevnad, att kunna äta och att hålla oss varma.
En rejäl motorsåg
Vare sig man tar ner skog eller ska hantera 4 meters längder är det riktigt bra att ha en ordentlig såg, jag har en begagnad Husqvarna 346 XPG som jag köpte nyrenoverad och med ny kolv för 4500 kr 2009. Det är en grymt bra såg som klarar det mesta och som har värme i handtaget, riktigt skönt när man tar ner skog på vintern och vill slippa frysa om händerna. Den har fungerat klanderfritt sedan jag köpt den och har endast varit inne på titta till service och fått ny kedja och svärd två gånger på 14 år. Jag kör bara med aspen bensin och undviker miljöoljor som beckar igen i sågen om den blir stående med olja i, vilket min såg ofta blir mellan varven. Ibland står den i 7 – 8 månader innan jag tar ut och luftar den.
Själva nedtagnigen av skog är bra om man hinner med under januari – mars innan träden sugit upp så mycket vatten, då torkar veden optimalt och går att elda med redan vintern efter. Men vissa år pga olika omständigheter kan det bli senare för oss tom under sommaren. Bäst tycker jag att veden är om den legat minst ett helt år innan man eldar den, oavsett när man tagit ner den.
Sågen ska vara vass
Förutom motorsågen har jag även en Stihl Multifil 2 i 1, till .325” sågkedjor ø 4,8 mm, det är den saken som ligger närmast under sågen på bilden med motrorsågen. Det är en riktigt bra handfil som gör att man håller en riktigt bra vinkel på sågkedjans tänder samtidigt som man proportioneligt filar ner ryttarna varje gång man gör sågkedjan skarp. Att fila en såg är lite som att stämma en gitarr. Precis som en gitarr låter vidrigt om den är ostämd blir det för en motorsåg som är slö. Jag filar oftast vid varje tankning så att det går lätt när jag sågar och så att motorn slipper anstränga sig och gå sönder. Och ja, även jag lyckas då och då slinta så att sågen råkar såga i marken bland stenar och jord och det gnistrar, det bara är så och då filar man igen eller byter kedja.
På bild ett timmerman Frej Wike, en hantverkare jag starkt rekommenderar om du behöver hjälp med timmerarbeten! Här kan ni kika på hans hemsida: Frej Wike Timmerhantverk AB
Ta ner och klyva ved
När väl trädet hamnat liggandes på marken, inte alltid där vi har tänkt men rätt ofta faktiskt, är det dags att kapa upp det i lagom stora längder, ca en meters längder. När det är gjort sågar jag ett litet snitt i ena änden så att jag kan hugga med en klyvyxa eller med hjälp med att slå in en en kil spräcka varje stock längsledes för hand med en 2,7 kilos spräck/klyvyxa så att varje individuell enmeters bit delas i två halvor. Det är ett stundtals fruktansvärt hårt arbete, som nästan alltid sker när jag är som mest otränad på vårvintern, men som ger bra muskelträning och tillfredsställelse när man väl kommit in i det. Jag klyver veden för att den ska kunna torka så bra och snabbt som möjligt och för att jag ska kunna lagra den på ett enkelt och bra sätt.
Man kan givetvis på direkten kapa i ca 35 cm skivor och lagra dem i högar på ”stockholmsvis” ( många sommarstugeägare i södermanland gör på det sättet så) eller att klyva dem omgående och lägga på tork eller tvava på pall eller i en vedbod, se inlägg nummer två om ved. Det klyvningen av dessa stora stockar gör är att göra det möjligt för veden att torka innefrån och ut. Ofta är det inte den yttre fukten som är ett så stort problem utan när fukten kommer från insidan, det är den man vill ha bort och ut.
Förvaring av meterved
Dessvärre har inte vi några vedbodar, inte än, så vår metod är att trava dessa en meters halvor i stora stackar någonstans på ägorna. Jag känner ingen annan som gör på det här sättet och det verkar som när jag läst på om detta att det är lite ålderdomligt. Men det har fungerat för mig, och oss, förvånandsvärt bra under 30 års eldande.
Två av mina tillägsverktyg när jag håller på med ved och lagring av ved är en vanlig handsåg och en skogs eller snickaryxa, de passar bra när man bygger förstärkningar kring stackarna.
Pall i botten
När vi anlägger en stack brukar vi först ställa dit en eller ett par pallar och staga upp från sidorna med krakstörar eller egna störar, oftast i gran, så att vi kan bygga på höjden utan att det rasar ut från sidorna. Man kan lägga de halva stockarna med brytutan uppåt, den svenska modellen eller, med barksidan uppåt, den norska modellen. Jag blandar och gör på båda sätten. Finns mer att läsa iom dett i boken ”VED”
Vi hjälps åt
När jag stånkat i skogen och stångat och svurit med klyvyxa och kilar några dagar och har gruvlig träningsvärkär det dags för hela familjen att arbeta. Då hjälps vi åt att släpa alla klyvna meterbitar till platsen där de ska travas på hög. Det är ett evigt traskande och nya stigar trampas upp. Vi lägger upp stockarna så gott vi kan och så täcker vi med plåttak och ibland med pressening (plåttak är att föredra).I nästa inägg om ved ska vi berätta om hur vi forslar och lagrar den mer portionskluvna veden samt hur vi eldar i våra två olika eldstäder.
Plåttak på och olika träd blir bäst
Så här brukar våra vedstackar se ut när vi fått på plåttaket och den stått i ett eller ett par år, stenarna ligger ovanpå för att stormarna inte ska slita av taken. Just den här stacken innehåller tall, björk och lind. Jag var lite skeptisk mot lind, det är ju ett så lätt trä och har inte alls lika högt energivärde som tex björk. Men efter att ha eldat med linden denna vintern i båda eldstäderna har min tveksamhet försvunnit. Riktigt torr lind späntat i småstickor är riktigt bra tändved och stora rejäla klabbar i öppna spisen i vardagsrummet brinner långsamt och det blir inte så där bastuvarmt inomhus som av tyngre träslag.
Personligen tycker jag bäst om att ha en blandning av björk, tall, gran, rönn, ek, sälg, lind och olika former av sly. Då kan man anpassa med olika slags ved efter tycke och smak och inte minst yttertemperatur och värmebehov. Så länge veden är torr brinner den oftast bra oavsett vilket träd den kommer ifrån.
Om du har några intressanta kunskaper och iakttagelser att dela med dig av gällande ved, skriv gärna en kommentar. Det är kul om vi är många som kan sprida erfarenhetsbaserad kunskap i dessa tider när elpriset är högt och många människor vill börja att elda eller elda mer med ved.
Timmerhus renovering
Under 2021 började vi att renovera en timmerstomme som ska bli till vårt trädgårdsförråd. I videon ovanför kan du kika på när vi fäller träd med kilar, det är Frej som kommit in med dessa nymodigheter i mitt liv och det fungerar riktigt bra, jag har köpt mig en egen uppsättning plastkilar och en stor klubba. Ibland när vi verkligen vill vara säkra på att ett träd hamnar där vi verkligen tänker att det ska hamna så använder vi även spännband och vinsch som extra säkerhetsbälte och hjälper till med ett brytjärn. Ett brytjärn är också riktigt bra att ha när man fäller mindre träd då det är lätt att vricka till dem så att de hamnar på rätt ställe.
Tack för att du tog dig så här långt i inlägget och hoppas att min kunskap om ved kan komma dig till nytta. Jag håller på med nästa inlägg, del två om att kapa och hur våra olika eldstäder är konstruerade och hur vi eldar i dem.
Vill du läsa mer om timmerhuset: Vi renoverar en timmerstuga – starten, Vi renoverar en timmerstuga – virkesberedning
Gillar du att slöjda i trä? Vi täljer egna skedar
Här kan ni kika på Frej Wikes hemsida: Frej Wike Timmerhantverk AB
Johannes Wätterbäck
Lämna ett svar