För många odlare finns en dröm om att köpa ett växthus. Det får vi höra om på föreläsningar och kurser och då och då får vi frågor kring vad man ska tänka på när man ska köpa ett.
För oss har det faktiskt inte blivit så mycket drömmande om växthus. Min pappa hade skaffat ett växthus och placerat det i trädgården långt innan jag började att odla. Pappa, som var uppfinnare, skulle försöka odla fram barrträd som var resistenta mot snytbaggar. När experimenterandet var över fanns ett tomt växthus på tomten. När intresset för odling tog fart ordentligt behövde jag alltså inte sukta efter ett växthus. Det var bara att röja undan pappas gamla grejer och sätta igång. Det blev direkt en slags moder för mitt odlandet, ett ställe att driva upp plantor.
I skogsträdgården
Växthuset där i skogsträdgården var ganska stort, 15 kvm. Precis lagom stort för sådder, växthustomater och en gitarrförstärkare. Jo, det är sant! Växthuset blev en plats för mina två största intressen, musik och odling och vad jag minns växte tomaterna riktigt bra efter ett antal gitarriff.
I mitt växthus laborerade jag med olika tider för sådd utomhus. Ingen värme fanns att tillgå i växthuset så det handlade bara om kallsådder. Jag lärde mig massor av mina odlingsexperiment. Nu för tiden används inte växthuset i Skogsträdgården så flitigt som förr om åren, men en staketvindruva har bott där sedan 1995, jag fick den i present av min pappa.
Anledningen att vi inte odlat där de senaste åren, beror till största delen att det har varit så svårt med vattningen, vattnet i den handgrävda brunnen har inte räckt till. Men nu har vi ordnat med djupare brunn och nästa sommar hoppas vi med hjälp solcellsbevattning kunna hålla växthuset med plantor. Vi går redan och planerar och ska så snart vi får tiden, byta de impregnerade stockarna som växthuset står på nu.
Hemma, vid hyreshuset
På senare tid har jag fått möjlighet att odla i växthus på flera platser i staden. Utanför vårt hyreshus har vi ett ordinärt växthus 9,4 kvm. Detta växthus har blivit platsen där alla våra kallsådder görs, dvs nästan alla våra sådder året runt. Här växer sedan hundratals plantor i omgångar och förser alla våra odlingar med frodiga plantor. Några plantor får också vara kvar i växthuset under hela säsongen, tex aubergine, tomat, gurka och basilika.
Det här växthuset är snäppet bättre än det i skogsträdgården av två anledningar. Det är högre i tak och det har härdat glas som inte går sänder så lätt men som om det gör det blir till små glasbitar istället för vassa skärvor. På skogsträdgården går det alltid sönder några rutor av kvistar som faller ner eller spänningar i växthuskonstruktionen.
Innan växthuset monterades och placerades i vår stadsträdgård, valdes platsen ut noga. Det var jag och trädgårdsmästaren Inga som tillsammans resonerade oss fram. Aspekter som antal soltimmar och tallkottar vägdes in. Vi vågade inte riskera att kottar från hög höjd skulle krossa rutorna, så platsen blev långt ifrån farliga träd. I skogsträdgårdens växthus är ventileringen sisådär men i detta växthus finns fönsterluckor i taken som öppnas av sig själva och som klarar vinterns kyla. Luftgenomströmningen hjälper till att tex förhindra att mögel sprids och att temperaturen varma dagar sänks något. Vi brukar ha både dörr och luckor öppna på sommaren.
På Takfarmen
Växthuset vid vårt hus blev en bra investering för vårt odlande och när vi köpte ett växthus till takodlingen (Takfarmen) valde vi ett liknande, men i större format, 14,9 kvm. Som tur var behövde vi inte ta hänsyn till några träd. Men däremot fanns en annan viktig aspekt – förankringen i underlaget. När man monterar ett växthus på ett tak är det viktigt att det verkligen sitter fast.
På taket driver vi inte upp några plantor. Det blir helt enkelt för jobbigt att ha sådder på två ställen att hålla koll på. Våra plantor som växer på taket kommer från början hemifrån. I detta växthus har det under åren vuxit många starka chilisorter, gurka, meloner och spännande växter så som bittergurka, inkagurka mm.
På takterrassen kan det under högsommaren bli extremt varmt i växthuset. Det kan i bästa fall vara stekhet sol från förmiddag till sen eftermiddag innan solen går ner bakom hustaken. De har hänt att vi fått bära ut alla plantorna, trots god ventilation med stor dörr och fönsterluckor. När temperaturen överstiger 35 grader är det få växter som egentligen mår bra.
Nordanby Äng
På en äng i Västerås fanns en ruin från en nedbrunnen ladugård. För några år sedan byggde två fastighetsbolag upp ett nytt område på ängen. I ruinen, som blev belägen mitt i området, placerade man ett enormt växthus på ca 80 kvm. Jag blev tillfrågad att handleda odlarna i den blivande odlarföreningen som skulle ordnas. Vilken dröm! Både att handleda andra odlare och samtidigt få chansen att odla i ett så stort och fantastiskt växthus.
När man har en så stor yta, kan man odla på många olika sätt. Det finns liksom oanade möjligheter. Det blir ett så härligt luftombyte så det blir aldrig så där tryckande varmt som det kan bli i de mindre växthusen. Dessutom är ofta takhöjden såpass generös att tomaterna kan få växa upp rejält och ge frukt upp till 3 – 4 meters höjd. I detta växthus styrs vädringsluckorna av en väderstation samt att det går att öppna dubbeldörrar på två gavlar.
Inomhus i Aros Congress Center
Sinnebilden av växthusodling är att växthuset finns utomhus, eller hur? Det finns egentligen ingen anledning att ha ett växthus inomhus, odla inne går ju ändå. Men visst blir det lite extra effektfullt? Sedan ett år tillbaka har jag samarbetat med Aros Congress Center och startat upp denna inomhusodling för att restaurangen ska kunna odla och skörda. Växthuset är på 25 kvm och har en riktigt trevlig form tycker jag.
Att tänka på när man ska välja växthus
För min del har det estetiska inte varit särskilt betydelsefullt. Det har varit funktion, storlek och konstruktion som varit tongivande i jakten på bra växthus. Jag kunde inte välja mitt första växthus, utan var glad att jag hade tillgång till ett. När jag senare fick möjlighet att påverka valet av växthus hade jag en hel del tankar. Att använda plast i stället för glas har känts helt uteslutet. Mest för att det blir så fult med alger som fastnar i kanalplast, ja där kom det estetiska in i bilden ändå.
Många tänker att växthus ska behålla värmen men med kanalplast blir det inte så varmt som man kanske kan önska. Behöver man tillsätta värme är det enklast att använda sig av fotogenlyktor eller en kupévärmare. Skälet till att använda glas beror också på att glas tillåter att man inte behöver gå in i växthuset för att se hur allt mår, bara att cykla eller gå förbi och titta så får man ett par sekunder på sig att ställa diagnos.
Storleken är av stor betydelse tycker jag. Jag vill kunna arbeta i växthuset och ha stora ytor att belamra med plantor i olika storlekar. Utöver plantorna behöver det finnas plats för krukor, lådor, redskap, jord och gödsel. För mig är det viktigt att allt finns nära när jag väl sätter igång med tex sådder eller omplanteringar. Något hörn med trädgårdsmöbler har jag aldrig haft plats för, i alla fall inte de år jag odlat i mina växthus. En liten pall på sin höjd kan det finnas utrymme till. Jag vill helt enkelt verkligen utnyttja hela växthuset till just växter. Det är bara i växhuset på Nordanby Äng som en möbelgrupp får plats. Men det kanske är för att jag inte odlar där på heltid…
Det jag brukar råda odlare i växthustankar till, är att välja ett större växthus än de först tänkt. Det blir snabbt fullproppat med växter som breder ut sig. Se också till att det finns bra ventilationsmöjligheter. Ett växthus med två öppningar/dörrar vore det optimala, annars är takluckor ett måste. Om det finns möjlighet att på ett enkelt sätt fästa hyllor i stommen är det verkligen ett plus.
Finns det mer att tänka på inför ett växthusköp? Komplettera gärna med era tankar eller frågor i kommentarsfältet här på bloggen eller i våra sociala kanaler.
Johannes Wätterbäck
Lämna ett svar