Odla ätbart i kruka – tips för krukodling

Har du planerat att låta dina växter få bo i en större kruka under sommaren? Vi ger dig alla våra bästa tips för ett gott resultat.

I alla våra odlingar förekommer krukodling. Ibland beror det på att underlaget inte funkar att odla i. Tex så har vi stenplattor i växthusen och på takterrasserna och asfalterade delar i tillsammansodlingen.  I andra fall kan det bero på att vi vill odla i kruka för att det är så himla snyggt.

Krukor med hål
Har man inga hål, kan man borra egna.

När det gäller krukodling tycker vi att det är superviktigt med hål i botten på krukan. Få rötter klarar av att leva i vatten under en längre tid. Rötterna behöver syretillförsel för att växten ska må bra. I en kruka utan hål i botten finns en stor risk att man vattnar antingen för lite eller för mycket. Om inte växten hinner suga upp allt vatten, innan nästa vattning/regnskur kommer det samlas vatten i krukans botten.

Vad händer då om krukans botten har ett lager med vatten som aldrig dricks upp? Om man inte upptäcker det i tid kan plantor dö eller hämmas i tillväxten. Det blir helt enkelt syrebrist hos plantorna och de kvävs.

Stora fat

Krukor med hål i botten behöver ofta stora fat, där vattnet kan rinna ut. Ställer man krukan på marken, ovanpå en gräsmatta behövs inget fat. Men på en balkong är det ett måste för att hålla sig väl med grannar eller undvika att golvet blir förstört. När man vattnar kan överflödigt vatten rinna ut på fatet. Vattnet kan då få vara kvar som en reserv för växten att suga upp senare. Det är dock viktigt att inte låta växten stå med vatten på fatet i mer en två – fyra dagar. Rötterna trivs om jorden få torka lite innan nästa vattning.

Funkar det med lecakulor?

En ny odlare som vi känner ställde sin tomatplanta i vårt växthus, eftersom den inte växte så bra på balkongen. Det blev dock ingen skillnad i växthuset där det var mer sol och inte blev det någon vidare skörd heller. I oktober slängdes planta och jord i komposten. Då såg vi att krukan inte hade några hål och botten bestod av lecakulor som formligen flöt omkring i ett hav av vatten. Det hjälper alltså inte att ha lecakulor i botten, det bli ändå omöjligt att veta hur mycket eller lite vatten som samlats i botten. Men om man nu envisas med att man gärna vill odla i en väldigt fin, stor eller bra behållare utan hål behöver man vara medveten om riskerna.

De större gödslet är hönsgödsel och det mindre är grönsaksgödsel.
Näring för hela sommaren

Använder man planteringsjord behöver man berika den på något sätt så att det finns näring under hela sommaren. I planteringsjord finns tyvärr bara näring för 3-4 veckor, och visst vill du att dina växter ska växa bra även efter de första veckorna? Det funkar säkert att vattna återkommande med någon näringslösning, tex guldvatten eller någon köpt produkt. Men vi tycker att det kan vara svårt att komma ihåg att vattnet ska innehålla näring. Därför brukar vi ta för vana att preparera jorden med extra näring, då håller sig jorden näringsrik hela säsongen.

Principen är att förse krukan med några centimeter jord i botten och därefter pelleterat höns- och grönsaksgödsel. Dessa kulor löser sig sedan lite pö om pö, med vattnet som du vattnar med. Till ungefär 10 liter jord behövs 80 g pelleterat gödsel.

Men bokashi då?

Vi har hört att många använder bokashi-kompost i sin krukodling och de kan såklart fungera bra. När det gäller bokashi, är ju komposten fermenterad med EM-bakterier. På ett sätt kan man likna det vi att det är syrat och när komposten blandas med jord omvandlas komposten extremt snabbt till jord. Omvandlingen görs med hjälp av mikroorganismer i jorden. I planteringsjord, som ofta används till krukodling, finns i allmänhet inte så särskilt mycket nedbrytare och nedbrytningsprocessen sker på så vis i mycket långsam takt. När vi tillsatt bokashi till krukor och mindre odlingslådor, har inte allt innehåll hunnit bli jord när odlingssäsongen är över. Om man i stället för köpt planteringsjord använder uppgrävd frilandsjord i sina krukor kan det bli ett bättre resultat.

Oavsett om vi använder bokashi eller inte i våra krukor behöver vi tillsätta externt gödsel i någon form. Innehållet i vår bokashikompost ger inte ett fullgott näringsinnehåll. Det beror troligtvis på att vi äter till stor del vegetarisk mat och det mestadels kommer grönsaksrens i vår kökskompost. Hade vi stoppat ner tex fiskrens, skaldjur och köttprodukter hade troligen sammansättningen av näringsämnen sett helt annorlunda ut.

Tillsätter man bokashi i en jord med nedbrytare, oavsett om bokashin är näringsrik eller ej, så kommer den på sikt att ge jorden en påökning av näring. Genom att maskar och andra mikroorganismer bryter ner komposten frigörs de näringsämnen som finns i kompostavfallet. Det sägs att maskars bajs är fyra gånger mer näringsrikt än jorden masken lever i.

Vilka grödor tycker vi passar att odla i kruka?

Man skulle nog kunna säga att de allra flesta grönsaker kan odlas i krukor.  Men vi väljer oftast grödor som ger skörd ovan jorden när vi odlar i kruka. Det man behöver tänka på är såklart storleken och djupet på krukan i förhållande till växtens behov och växtsätt. En växt som är förhållandevis liten kan ha en mindre kruka och en som blir stor och yvig behöver en större. Se till att du tar reda på storleken på din växt innan du väljer en kruka, det kan oftast skilja mycket inom olika växtgrupper. Det skiljer flera meter i höjd mellan en dvärgbusktomat och en växthustomat och en Habanero lemon och en Aji amarillo chili har otroligt olika växtsätt.

En gång planterade vi chili i en pallkrage, men de tog sig aldrig lika bra som plantorna i kruka. Det är också lätt att bära in en kruka på hösten när frukterna behöver eftermogna.
Tomat, chili och aubergin

Vi odlar gärna tomater, chili, aubergin i krukor. Det är faktiskt så att vi föredrar krukodling istället för frilandsodling eller odling i pallkrage när det gäller just dessa växter. De verkar helt enkelt trivas bäst i krukor eller krukliknande odlingslådor.

För att kunna utveckla ett bra rotsystem behöver krukan vara stor, gärna 10-30 liters kruka per planta. Ju större växt desto större kruka.

Gruksorterna Passandra och Piccolino passar bra för krukodling både inomhus och utomhus.
Gurkväxter

Gurkväxter som gurka, zucchini, pumpa och melon går också bra att odla i kruka. Men till skilland från tomat, chili och aubergin föredrar gurkväxterna att växa i pallkragar eller på friland där de får näst intill obegränsat med plats för rötterna.

Krukstorlek för pumpa och zucchini behöver vara minst 50 liter, för små melonplantor som babybear kan det gå bra med något mindre storlek 20-40 liter. Gurkplantor finns i olika storlekar och mindre sorter kan växa bra i en 4 liters kruka inomhus, medan större sorter kan behöva krukor upp mot 10-40 liter. Till just gurkväxter bör du i regel satsa på en lite större kruka än att välja en liten.

Kål, basilika och sallat. Ibland väntar de på utplantering, men ibland finns det ingen plats och då får de leva vidare i växthuset. Just basilika brukar alltid få vara kvar, annars blir den snigelmat direkt.
Kryddväxter och gröna blad

Alla kryddväxter trivs bra i kruka. De kan planteras en och en i varsin kruka eller tillsammans i en stor kruka. Det brukar bli fint med en blandad kryddkruka. Även sallat, rucola och andra goda blad brukar kunna trivas i kruka.

Majs

I en av våra stadsodlingar har vi odlat majs i en mindre odlingslåda på hjul (earthbox), det kan liknas vid krukodling. Resultatet blev väldigt bra, vilket betyder att majs också kan odlas i kruka. Något som är viktigt att tänka på är att ha grupper med majs så att de kan pollineras. Vi föreslår att man tar 4 plantor i en kruka och gärna 2-3 sådana krukor nära varandra. Regeln säger att det inte blir särskilt många majskolvar ifall man sår majs i en enda lång rad på friland. Det måste vara i flera rader. Av den anledningen bör krukorna ställas i en klunga.

En kårlabbi glömdes kvar i en liten kruka förra året. Den har utvecklats fint med tanke på liten jordmån och knapert med näring. I en stor kruka med gödslad jord hade den säkert blivit riktigt fin.
Rötter och knölar

Det vanligaste är kanske att odla morötter, rödbetor, potatis mm på friland eller i pallkragar. Men det går oftast bra att odla i kruka också. Det kanske inte blir samma resultat, men bättre än liten skörd än ingen skörd. Vi tror att rötter och knölar tycker att miljön i krukor är lite för varm, men det är ändå värt att prova om man inte har tillgång till pallkragar och friland.

Huvudkål och andra kålsorter

Vi har aldrig provat att odla kål i kruka, men eftersom vi förkultiverar kål så vet vi att den växer väldigt fint i kruka. Om den kan utveckla ett hårt knutet huvud kan vi inte säga, men med mycket gödsel i en stor kruka kommer kålen hursomhelst ge frodiga blad att skörda av.

Här syns krukodlad svartkål och i bakgrunden är härligt frodig auberginplanta.
Avslutningsvis

Det finns alltså en massa ätbara växter som trivs bra i kruka. Vi skulle kunna skriva hur mycket som helst märker vi. Kapkrusbär och physalis funkade superbra i kruka och jordgubbar och smultron brukar alltid ge fin skörd. Just jordgubbar och smultron bör inte gödslas något extra.

Vilka växter har du lyckats särskilt bra med i kruka? Vad tycker du inte ha fungerat? Finns det någon växt som du skulle vilja odla i kruka, men som du inte provat ännu?

Johannes Wätterbäck & Theres Lundén

 

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

18 − femton =

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta:
Farbror Grön

FREE
VIEW