Jorden – en viktig del i mitt odlande

 

För mig har jorden varit det centrala i mitt odlande sedan en lång tid tillbaka, men det har inte alltid varit en spikrak väg. Begreppet jord har ändrats under odlarresans gång inte minst sedan jag började stadsodla. Det verkar som att det finns otroligt mycket mer att lära om jorden och jag går och ruvar på nya frågor hela tiden.

Vad är jord kan man fråga sig? Något brunt näringsrikt och fuktigt där alla växter har sina rötter? Jag har kommit att förstå att marken, jorden där vi odlar i, är något helt magiskt, något som myllrar av liv och det skapar en vördnad hos mig. Tänk bara på frilandsjorden som är en komplex väv av organismer, ämnen och mineraler som under miljoner av år funnit ett samspel som fungerar. Hur tar vi hand om detta och hur kan vi odla tillsammans med denna väv?

Min första kontakt med jorden
Mitt odlande startade på en rullstensås i en trädgård som legat i träda i 15 år. Det var min mamma som anlade trädgården från början och transporterade jord till de rabatter hon spettat och grävt upp. I en ås av detta slag finns enbart sten i olika storlekar och grus däremellan. När jag började arbeta i denna trädgård långt senare bestod jorden i vissa rabatter av stenhård lera och jag fick hacka den för att kunna finfördela och göra den redbar. I andra rabatter var det mest bara sand. Dessutom var det en himla massa rötter överallt. Min dröm var att bygga upp en Edens lustgård och mitt första steg blev att ta upp all jord och sikta den fri från alla större delar och ogräs. När alla rabatter var bearbetade var jag peppad att bygga upp min egen lustgård.  Jorden var fin, låg där i dager ljusbrun och vacker utan massa rassel och rötter, verkligen sinnebilden för hur en bra jord ska se ut.Året därpå såg jag att all den där jorden jag siktat och rensat hade återgått till sin kompakta form, vilket fick mig att inse att jag behövde lära mig betydligt mer om trädgårdsskötsel och odlande.

Organiskt material
Jag började botanisera bland trädgårdslitteratur på biblioteket och hittade Nils Åkerstedts böcker Den biologiska trädgården.  Vid samma tid lärde jag känna min odlarvän Karin som då hade 15 års odlingserfarenhet.  Nils och Karin fick mig att förstå att jag kontinuerligt måste förbättra jorden med organiskt material oavsett om jag skulle odla i lerjord eller sand. Nu tog min odlarresa en ny riktning  och jag utvecklades i rasande fart.
Inom kort anlades en kompost av pallkragar och jag började kompostera trädgårdsavfall och matrester. Jag lät den vara bottenlös så att mikroorganismer och maskar från marken snabbt hittade till mitt avfall och kunde starta sitt arbete. Det blev en riktigt jordfabrik och varje vår och höst framöver vittjade jag min kompost på material som jag kunde gräva ner i rabatterna och i grönsakslandet. För varje år blev jorden tack vare all kompostjord mer lättarbetad och dessutom påfylld med mikroorganismer, maskar och organiskt material, både förmultnat och halvförmultnat.

Täckodling
Med tiden började jag också att täcka jorden i mina odlingar med olika slags material, löv, ogräsrens, halm och gräsklipp. Det blev samma princip som i komposten, dvs avfallet lades direkt mot marken så att nedbryter snabbt skulle kunna ta hand om materialet.  I möjligaste mån hjälpte jag till med fingrarna att krafsa ner materialet i jordytan så att det skulle bli lättare för maskarna att arbeta med det. Nils Åkerstedt rekommenderade att inte ha olika täta skikt. Täckodling blev som att kompostera direkt där jag odlade. Jag fick mer mask i mina odlingar och maskarna gjorde jorden mer lucker, gödslade den och med dess många gångar också mer mottaglig för både vatten och luft. Täckodling i kombination med tillförsel av kompostmaterial varje vår och höst visade sig ha mycket god inverkan på jorden.

I många år var jag helt övertygad om att så här måste en jord vara för att man ska kunna odla i den, det här är vägen och sanningen om jord. Men det var innan jag började odla på stadens tak och komponerade helt andra slags jordar.

Skapa jord i staden 
De senaste fem åren har jag ägnat mig åt en hel del stadsodling. Att odla i en stad kan på många sätt direkt jämföras med traditionell odling på landet. Men ska man odla på tak eller något annat hårt underlag kan man inte på något sätt applicera frilansodlingens principer. Det har jag verkligen fått erfara. I en stad saknas ofta  tillgången på tillrättalagd odlingsjord.  Därför behöver man själv ordna någon slags jord eller jordmaterial för växterna att växa i. Till en av stadsodlingarna köpte vi anläggningsjord i lösvikt anpassad för grönsaksodling,  till pallkragar blandade vi vår egen jord av planteringsjord, barkmull, kogödsel och biokol som fanns i säck. Genom att blanda olika material fick vi till en gynnsam blandning som gav en lucker och fin jord att odla i. De pallkragar och odlingslådor som har kontakt med marken har ett rikt mikroliv skapats och då kan vi även tillsätta kompost, i form av vanligt trädgårdskompost och bokashi. På våra takodlingar gör underlaget det mycket svårt för maskar och andra nedbrytare att trivas i jorden. Tillsatser av kompost bryts ner mycket långsamt och ger alltså ingen större effekt. Biokolen som vi tillsatt har fungerat som ett slags substitut. Den har lite samma egenskaper som kompost och gör att jorden håller sig lucker och fuktig.När man fått till en lucker och fuktbevarande jord behövs ofta ett tillskott på näring. Men det återkommer vi till en annan gång.

 

Johannes Wätterbäck

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

17 − sexton =

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta:
Farbror Grön

FREE
VIEW