Friland eller pallkragar?

I en trädgårdsgrupp på Facebook ställdes frågan, Friland eller pallkragar? Vi blev ganska engagerade. Faktiskt såtillvida att detta inlägg skrevs. Vad är egentligen att föredra? Ska man välja frilandsodling eller köpa på sig pallkragar? Ja, frågan är befogad, särskilt om man är i anläggartagen.

Innan vi kan säga bu eller bä om de två olika typer av odlingssätt, friland och pallkrage, behöver vi först reda ut dessa begrepp.

Definition av frilandsodling

Ett friland är när man odlar i matjord direkt på marken. Det kan innebära att odlingen är i markhöjd och att grönsakers rötter växer neråt under markytan. Det ser ut som en åker i miniformat. Ett friland kan också vara bäddar som är något upphöjda ovanför markytan också. Då brukar det vara markerat med gångar emellan bäddarna.

Definition av pallkrageodling

Pallkragar är träramar som placeras på markytan, enkla eller dubbla ovanpå varandra. Lådorna fylls med jord som man sedan odlar i. För bästa resultat ska pallkragarna ställas direkt mot marken så att markens organismer kan ta sig upp i jorden. På vår takterassodling kan aldrig pallkragarnas jord få någon sådan kontakt, tyvärr. Det går såklart att odla bra i dem ändå, men det är svårt att få till någon nedbrytningsprocess av organiskt material i jorden.  Varje pallkrage ger en odlingsyta på ungefär en kvadratmeter.

Hur ser det ut hos oss?

Vi har haft odling på en mängd olika platser genom åren. Det har varit på balkonger, i fönster, på takterasser, odlingslott, i staden och på landet. Genom en stark vilja att lyckas har vi hittat vägar till goda resultat på alla platser. Så inget ställe kan egentligen värderas som bättre eller sämre än något annat.

I de flesta odlingar har vi odlat i pallkragar. Det är egentligen inte för att vi tycker att det är den allra bästa formen av att odla. Det beror helt enkelt på att underlaget inte passat för att gräva i. På takterrassen är det ju självklart att ett friland inte kan ordnas, men även på vårt lantställe där underlaget är en rullstensås, går det inte att gräva neråt. Vid vårt hyreshus är marken så himla hårt packad att grässvålen vi ville gräva bort, krävde för stora kraftansträngningar av våra grannar. Att bygga på höjden med brädor och pallkragar blev nödvändigt. Vi har hunnit bli väldigt duktiga på att få till bördiga jordar på många olika sätt i pallkragarna och vi får superfina skördar.

Under några säsonger har vi haft tillgång till friland. Det har varit i Johannes mormors gamla trädgård och på en odlingslott vi hade med några andra. Det är underbart att odla på friland. Det kan förstås innebära en hel del grävande och krälande, innan grödorna är skördeklara och ska tillagas. Men med ett friland finns det så många möjligheter. Man kan odla det mesta och om man varit duktig på att tillföra organiskt material varje år brukar jorden hållas sig väldigt fin.

Vad ska man välja?

Som vi ser det så finns det lite olika sätt att tänka. Om vi av någon anledning skulle köpa ett nytt ställe och börja odla i en helt ny trädgård där vi skulle anlägga en odling så skulle vi först undersöka hur många timmar sol det finns och sedan hur underlaget är. Om sanningen ska fram så skulle nog dessa två detaljer vara helt avgörande för om vi överhuvud skulle köpa ett nytt ställe.

För oss som vill odla mycket skulle det verkligen vara en fördel att ordna med friland. Att kunna gräva djupt och även höja upp bäddar skulle kännas oerhört lyxigt. På friland kan man odla nästan allt som man önskar. Skulle jorden i marken vara av den leraktiga sorten, så skulle lyckan nästan vara total. En lerjord innehåller ofta mängder med viktiga mineraler. Många upplever att lerjordar kan vara omöjliga att få bukt med. Men vi har en hel del knep som vi skulle ta till.

Fördelar med friland

• Man kan ofta odla mycket.
• Med hjälp av täckodling hålls fukten i jorden mycket bra. Det är lätt för rötter att söka sig neråt och hitta vätska.
• När man väl har ett friland, behöver man bara förbättra jorden återkommande.

Nackdelar med friland

• Att anlägga ett friland kan ta tid och vara jobbigt.
• Man behöver kräla omkring på knä i landet.
• Det är lättare för mördarsniglar att härja.

Är man på väg att anlägga en odling där marken är väldigt hård och stenig, där det är ganska svårt att gräva och få det bra, då kan det vara en god idé att bygga sin odling av pallkragar. På så sätt behöver man ju inte alls bry sig om markens struktur. Pallkragar kan man lägga ovanpå en gräsmatta, lägga wellpapp i botten och fylla med jordmaterial. Därefter kan odlingen börja. Vill man kan man också ställa pallkragarna i snygga formationer och måla träsidorna i någon vacker färg.

Fördelar med pallkragar

• Man kan strunta i underlaget.
• Man kan odla mycket.
• Det kan se ordnat ut.
• Man behöver inte gräva så mycket.
• Med pallkragar går det snabbt att anlägga en odling eller bygga ut.

Nackdelar med pallkragar

• Jorden torkar ut ganska snabbt.
• Många fyller dem med fel jord, tror att planteringsjord på säck är tillräckligt, vilket det inte är. Precis som med frilandsodling där man tillför mycket organiskt material för att hålla jorden lucker, behöver man tänka likadant när man skapar jord för pallkragar.
• Om man ska köpa jord och pallkragar kan det bli kostsamt.
• Pallkragar behöver bytas ut när det börjat förmultna.

I en trädgård nära oss har det odlats i ett friland under många årtionden. Jorden har lerinslag och är en mycket bra matjord att jobba med. Under de senaste åren har inte frilandet brukats så nämnvärt mycket, så ogräset har tagit överhanden. Men förra våren skulle visst brukandet tas upp på allvar igen. Det hamrades och målades. Ovanpå det som förut var ett stort friland, står nu några fina odlingslådor, säkerligen fyllda med köpejord. Odlingsresultatet behöver verkligen inte bli sämre i hemmasnickrade odlingslådor med köpejord, men hade vi ett friland med prima matjord skulle vi självklart välja att odla där.

Vad tycker du att det finns för för- och nackdelar med att odla på de skilda sätten?

Theres Lundén