Förra veckan fick rödbetsplantorna hamna i odlingsbädden. Ibland använder jag pluggbrätten, men det går lika bra att så i en odlingslåda. När jag satt där i odlingen kom jag att tänka på alla de gånger jag direktsått rödbeta med extrem exakthet. Varje frö med lämpigt avstånd emellan. Men varje gång inträffade något så märkligt. Varje planta blev ett kluster av två eller tre rödbetsplantor. Jag blev helt enkelt tvungen att gallra bort ungefär hälften av alla frön.
Med tiden fick jag vetskap om att fröna inte är frön, utan kapslar innehållande upp till tre frön. Efter det bestämde jag mig för att förkultivera rödbetorna och sedan plantera ut varje enskild planta för sig. På det sättet råkar ingen planta ut för gallringsdöden.
En annan fördel med att förså rödbetor och plantera ut plantor, är att de får ett försprång mot ogräset. Det finns ju inget värre än att försöka rensa bort ogräs som är dubbelt så högt som plantorna.
Sorten vi odlar är Forono och dessa blir avlånga. Jag tycker liksom att det blir lite mer rödbeta av varje med avlånga.
Johannes Wätterbäck
Lämna ett svar