Din varukorg är för närvarande tom!
Göra biokol
Vi gjorde biokol för första gången i helgen. Vi tände majbrasan och så slog det mig att det kanske var dags att tillverka lite biokol, det ska ju ge bättre odlingsresultat och vara så bra för miljön. Margareta hade skickat några intressanta länkar från P1 odla som inspirerat mig till dessa tankar. Enligt nygjorda försök i Tommarp i Skåne på företaget ”Skånefrö” i samarbete med Chalmers och Ecorera har man kommit fram till mycket positiva resultat vid användning av biokol. Tillför man 1-2 kg biokol till en kvadratmeter så ökar skörden med 17 %. Tillför man 3 kg per kvadratmeter så ökar sköden med 34 %. Det låter ju alldeles för bra för att inte testa själv.
Efter lite letande så fann jag en gammal tjärhink i plåt som jag perforerade med spik och hammare.
Jag krafsade ihop lite fnas från vedbacken, näverbitar, träbitar från ek, björk och tall samt kottar av tall och gran. Bara sånt som egentligen skulle ha hamnat i majbrasan eller legat kvar och förmultnat.
Jag krattade en liten grop i glödhärden där jag placerade burken med fnas och med locket så stängt det bara gick att få det. Sedan la jag grenar och ved ovanpå.
Efter en stund började det slå lågor ur hålen. Ibland behövde jag öppna locket för att se ifall det var klart men efter ett par hinkar kunde jag avgöra på vikten när processen var klar.
Sedan tömde jag den glödheta kolen direkt i landet.
Burken redo för en ny laddning med fnas.
Jag hade tänkt att pröva att bara göra en hink men det gick så snabbt, jag hade så mycket fnas och en stor gurk- och zuccinnibädd som längtade efter biokol. Så det blev sammanlagt åtta stycken 4 liters hinkar under valborgseldandet.
Sökord: Biokol. Terrapreta. kol. Bio. Jordförbättring. Ökad skörd.
Våra senaste inlägg
- Odla dig ur krisen – Boda glasbruk 17 maj
Endagskursen ”Odla dig ur krisen” handlar om att odla och leva utifrån ett krisperspektiv. Genom att odla kallt och serieodla, att så vid flera tidpunkter och att samodla, det vill säga att blanda växter med varandra… Läs mer: Odla dig ur krisen – Boda glasbruk 17 maj - Rosettkål – tips för lång och stor skördDet är få kålsorter som är som rosettkål och kan leverera mycket mat under lång tid. Det här är snudd på världens bästa kål, tycker vi. Sedan vi odlade den för första gången… Läs mer: Rosettkål – tips för lång och stor skörd
- Tack för att ni gör vårt arbete möjligtVi är så otroligt glada över alla er som hittar till oss, Farbror Grön. Till dig som är premium-läsare på farbrorgron.se vill vi ge ett extra stort tack, du får verkligen vårt arbete… Läs mer: Tack för att ni gör vårt arbete möjligt
- Rabarberfrossa – 6 läckra rabarberreceptHos oss är rabarberbladen frodiga och fina och det är snart dags att börja skörda på allvar. Men vad ska man göra när man tröttnat på rabarberpaj? Här följer ett gäng rabarberrecept inklusive… Läs mer: Rabarberfrossa – 6 läckra rabarberrecept
- Gör gratisplantor av dina gurkorGör gratisplantor av dina gurkor: Det fina med gurksticklingar är att man slipper så nya frön och att man med hjälp av en sax och ett glas vatten kan skapa en exakt plantkopia… Läs mer: Gör gratisplantor av dina gurkor
- Langos – maten man inte kan sluta att ätaVi älskar langos. Dessa friterade knapriga bröd som efter att de svalnat toppas med olika delikata ingredienser är hysteriskt goda. Det här är en maträtt där det är svårt att sluta äta, man… Läs mer: Langos – maten man inte kan sluta att äta
- Odlingskurs med Farbror Grön i Västerås lördagen den 3 majLördagen den 3 maj 2025 är det dags för Odlingskurs på Björnögården i Västerås med mig Johannes / Farbror Grön. Det kommer bli en en intensiv och samtidigt upplyftande dag där odlandet ligger… Läs mer: Odlingskurs med Farbror Grön i Västerås lördagen den 3 maj
- Fleråriga lökarLök är en ovärderlig ingrediens i matlagning. I våra odlingar odlar vi en massa olika lökväxter, vissa odlar vi endast en säsong och andra är perenna och lever år efter år på samma… Läs mer: Fleråriga lökar
Våra kommande evenemang 2025
Januari
- 19 Alvesta Hotell Rådmannen – Odlingsdag
Februari
- 15-16 Skinnskatteberg Färna Herrgård – Odlingshelg
- 17 Villaägarna bergslagen – Webbföreläsning
- 23 Stockholm Hälsans hus – Odlingsdag.
Mars
- 4 Årjäng – föreläsning
- 8 Finland Korsholm – föreläsning
- 15 Hillared
- 19 Göteborg (Redbergsteatern) – föreläsning
- 27 – 30 Stockholm (Nordiska trädgårdar) Besök oss i vår monter och prata odling, vi har böcker och gröna frön med oss.
April
- 2 Borås
Maj
- 3 Västerås Björnögården – odlingsdag.
- 5/5-6/5 Rättvik (Stiftgården) – kurs
- 28/6 Jönköping – föreläsning
Juni
- 28/6 Jönköping – föreläsning
Länkar till arrangörernas hemsidor uppdateras löpande. Listan kan även komma att fyllas på med fler evenemang.
Hoppas vi ses!
Kommentarer
16 svar till ”Göra biokol”
Bra tips provade själv fungerade suveränt!
Spännande!
Men ska man inte låta kolet suga åt sig näring typ ligga i hönsgödselvatten, nässelvatten eller urin? Annars suger ju kolen åt sig näringsämnen ur jorden istället för att avge dem… Är det någon som vet vad miljöpåverkan blir om många i ett område eldar för att framställa kol på det här viset – dvs framställer man något ämne eller substans som inte är bra för luft och miljö? Vet att det finns företag som i slutna processer tillverkar biokol. Med tanke på att det går åt rätt mycket (5kg/m2) och det skulle bli mycket eldande är kanske det att föredra? Frågade en av biokoltillverkarna på vårt koloniområde varför man inte kan använda vanligt grillkol. Hon menade att den kolen framställs utomlands under rätt dåliga arbetsmiljöförhållanden och det ska man inte stödja. Någon som vet om det stämmer?
Det är ju stor risk för kadmium i kolen också. Antar att det är olika gränsvärden för tungmetaller i grillkol mot biokol, men det vet jag inte. Förhoppningsvis brassar man inte tungmetaller under burgarna heller…
Jo det har du rätt i, man bör nog mätta den med någon flytande näring så att den inte suger. Vi hade så lite kol så vi struntade i det och tänkte att det lär jämna ut sig med tiden. Om man tillverkar biokol av fnas från vedbacken när man ändå eldar så blir biokolet bara en biprodukt av energi som ändå var igång. Börja man bara elda för att tillverka biokol så blir det ju en helt annan påverkan. Vi kommer antagligen att testa det här i liten större skala i framtiden och mer om det då. Jag vet inte om det stämmer med arbetsmiljön men om det gör det så vore det väl behjärtansvärt att vi slutade använda den kolen överhuvudtaget, till både grill och jord. Många grillkol innehåller höga halter av metaller, bifogar ett test här:https://www.icakuriren.se/Test-Rad/Tester/Test-av-grillkol/
När vi eldar i kakelugnen så blir det alltid ca 3 liter kol kvar, då jag stänger spjället när lågorna dött ut. Resten kolar. Samlar allt i en tunna och till våren tömmer jag urin från mulltoan och sen ut i landet. Ska bli spännande att se resultatet.
Lite pink i hinken eller på högen. Och/eller lite Bokashi-lake kanske?
Jag har kommit fram till att det enklaste är att skörda kolen direkt från brasan. Om man vill ha lite volym på sin tillverkning och vet vad man eldar.
Bra där!
det är bättre att bränna upp mindre ved runt om den mindre tunnan annars så släpper det bara ut massa koldioxid ändå P.S för att ladda biokolet måste du lägga det i näring som urin eller din kompost
Kan man inte använda vanlig grillkol som man köper till grillen?
/Lasse
Jo det ska gå.
/ Johannes
Jag brukar alltid lyssna på ”Odla med P1” och där sa man att man inte ska använda exempelvis aska eller kol från öppen spis, på grund av höga halter av tungmetaller.
Man ska undvika att gödsla med mer en 1 dl aska per kvadratmeter och år för grönsaksodling. Kolet kan man skölja av om man ska ha det i grönsaksodlingen, men om det är bland tex perenna blommor går det alldeles utmärkt att blanda ner båda.
Hej! Kanske en dum fråga, men vad är det man kan skölja av från kolet ? Och så undrar jag vad det är för skillnad på kolet från din hink och kolbitarna från tex brasan du ställde den i?
Askan, ja det vet man inte riktigt, egentligen inte så mycket men när du gör det själv så vet du ju vad du gjort kolet utav.
/ Johannes
Lämna ett svar