Innan vitlökskatastrofen hade vi skrivit en hel del inlägg om vitlök tidigare, när det fungerade bra för oss att odla dem. Sedan kom det en period då det mesta gällande vitlöksodling fallerade Från tidiga år då vi var säkra på skörd kom det en period då vi inte kunde räkna med ens hälften av skörden. Vad i herrans namn var det som hänt?
Jag fick tänka nytt kring vitlöken, för jag ville verkligen komma tillbaka till dagarna då vi kunde använda egen vitlök långt in på våren. Men hur skulle det gå till och varför hade vi kommit till död vägs ände med vitlöken? Vi hade inte drabbats av några för oss synliga sjukdomar. Det som hade hänt var att det knappt kom upp några vitlökar alls under våren. Efter några katastrofår bestämde jag mig för att testa att odla vitlök på ett mer grundläggande sätt. Kanske var det min experimentlusta som tog döden på dem? Tänk vad ofta det är så i odlandet att det är misslyckandena som visar vägen, påminner inte det ganska mycket om livet i stort?
Min tidigare procedur
När man odlar vitlök behöver man sätta ner vitlöksklyftorna i jorden på hösten. Vitlök kräver en näringsrik jord att växa i. Under våren när dess blast tittar upp behövs påfyllning av näring och gärna ytterligare en eller ett par påfyllningar under försommaren. Anledning till att man sätter vitlöken redan på hösten är att den behöver tid på sig att utveckla klyftor och bli lagringsduglig.
Jag hade utvecklat en teknik där jag väntade in rean på 30 – 50 % på de ställen man säljer vitlöksutsäde, vilket ofta inträffar under oktober – november. Då köpte jag på mig massor av olika slags sorter ( jag menar verkligen massor) och det blev lite olika från år till år beroende vad som fanns i butikerna. Det var mest franska sorter som Germidour, Messidrome, Sabadrome, Therador, Thermidrome mm jag odlade under den tiden.
Under 5- 6 år fungerade dessa lökar och mitt förfaringssätt alldeles ypperligt. Vi kunde mer eller mindre räkna med att få en skaplig skörd även om vi satt klyftorna så sent som i december strax innan tjälen lagt locket på på jorden. Från början när jag odlade vitlök brukade jag endast tillföra rejält med gödsel och kompost samt då och då biokol. Men efter några år började jag ta ut svängarna gällande experiment och material. Jag grävde ner hösilage och ensilage i pallkragarna i skogsträdgården och ibland tillförde jag även EM och melass som ingår i bokashitekniken. Jag ville ju ge dem det allra bästa, tänkte jag.
Bokashi + vitlök = sant ?
I tillsammmansodlingen tillsatte jag bokahikompost vid planteringen, grävde ner klägget under vitlöken ( grävde som stora diken först) och placerade ett tunt lager frilandsjord ovanpå bokashikomopostmaterialet innan jag placerade ut klyftorna, gödslade och skyfflade på jord.
Vid all plantering tillsatte jag även rejält med gödsel. Det var då, under dessa experimentår, som smolket kom in i glädjebägaren! I Tillsammansodlingen misslyckades vi ibland helt med skörden, men då fick vi kanske ihop 10 lökar i skogsträdgården, och när vi misslyckades helt i skogsträdgården fanns det några få att skörda i tillsammansodlingen. Så där höll det på i flera år. Vi fick ihop några vitlökar så att vi hade under hösten men absolut inga mängder som tidigare odlingsår.
Ett år lyckades vi få en ganska stor skörd i tillsammansodlingen och på ett oväntat ställe där jag på friland bara i all hast planterat ett överflöd av klyftor i vanlig välgödslad frilandsjord. Denna plätt på 2 kvadratmeter var det året vår räddning då vi kunde skörda rejält med lökar och det var där och då jag förstod att jag måste tänka om. Jag måste sluta experimentera med planteringstiden, ensilage och bokashigrejer.
Förslag på tänkbara förklaringar
- Min teknik med att sätta vitlöksklyftor extremt sent, både i odlingszon 2, tillsammansodlingen och i odlingszon 3, skogsträdgården fungerade tydligen inte så bra. Åren innan hade jag kanske bara haft tur, optimala vintrar kanske? Lökarna kanske måste ner i jorden tidigare så att de hinner utveckla rötter och gå i knopp innan vintervilan träder in.
- I skogsträdgården tänkte jag att ensilage och hösilage, i kombination med EM och melass inverkat negativt på klyftorna och att de dels, inte hade fått den ombonad vanlig tung jord kan ge utan organiskt material som på något sätt påverkat negativt, eller att det organiska materialet kanske hade något mögel i sig mm som spridit sig till klyftorna, eller att EM och rörsockermelassen startat en nedbrytningsprocess av klyftorna, eller att jag skapat en bra miljö för sorkar eller liknande djur som byggt bo där under vintern och använt klyftorna som proviant?
- I Tillsammansodlingen tänkte jag att jordlagret jag lagt ovanpå bokashi-klägget var för tunt och att utsädeslökarna hamnat i bokashinedbrytningsprocessen istället för att växa på sig.
Jag var riktigt irriterad på att ha gått från att nästan vara helt självhushållande på vitlök till att knappt ha något alls! Då jag är en person som inte ger upp var det dags att ta tag i detta på allvar och se till att lyckas med vitlöken igen, jag började om!
Operation ryska vitlökar
Det första jag bestämde mig för var att skaffa nya sorter, sorter som var anpassade för skandinaviskt klimat. Jag tänkte att de franska sorterna kanske inte klarade av vårt svängiga väder så bra och i synnerhet mitt förfarande med att plantera dem sent.
På internet fann jag Vitlöksklubben och köpte utsäde till fyra olika ryska sorter. Jag vet inte riktigt vilka det är jag odlar, då Åke som driver Vitlöksklubben har ungefär samma omöjliga handstil som jag fast med en egen personlig touch, knappt läsbar. En annan detalj är att när man beställer av honom så önskar man vad man vill köpa, man får inte alltid exakt det man vill ha. Har han inte det man önskar får man något liknande, tillgång och efterfrågan styr helt enkelt. Jag köpte på mig rejält med utsäde för ca 600 kr och klev ut med bestämda steg ut i odlingarna i början av november, alltså tidigare plantering än tidigare.
Jag börjar om och det blir skörd
Planteringen 2019 skedde i bara ”vanlig” frilands- och pallkragejord, med tillskott av vanlig kompost och biokol (för att göra jorden lite luckrare) och rejält med pelleterat höns- och grönsaksgödsel. Inget bokashi, ingen ensilage, EM eller något annat. Bara det elementära! Och vad hände? Jo, det tittade upp fräscha gröna små strån i april – vitlöksblast! Jag hade lyckats, ja så här långt i alla fall. Men det visade sig att när dessa lökar skördades i början av augusti, att jag fått ihop rejält med lökar och dessutom lökar till eget utsäde för tre pallkragar. Första året jag fått ihop till eget utsäde! I år 2021 har jag sorterat ut utsäde till fyra pallkragar och ser med spänning fram emot skörden 2022.
Läs gärna: Dags att skörda vitlök
Summa summarum
Jag vet fortfarande inte exakt vad som gjorde att vitlöksodlingarna under några år blev katastrofala, men mycket tyder på att det var bokashi och ensilaget. Utan dessa två tillskott blev odlingsresultatet så mycket bättre. Det kan också beror på andra faktorer, men jag kommer även framöver försöka undvika dessa två jordförbättringsmaterial när jag odlar vitlök. Jag vill helt enkelt inte riskera ett fjasko någon mer gång. Men andra grödor i våra odlingar kommer fortsättningsvis få både ensilage och bokashi då och då, eftersom ingen annan gröda som vi odlar verkar påverkas såsom vitlöken.
Johannes Wätterbäck
Lämna ett svar