Under våren påbörjade vi renoveringen av en timmerstuga på vår tomt. Den har timmerstockar som behöver bytas eftersom de inte längre tjänar sitt syfte. Fukt har krupit in genom taket och ner i stockarna på olika sätt. Till vår hjälp har vi timmermannen Frej Wike.
Bredvid vårt fritidshus vid skogsträdgården, där jag Johannes vuxit upp, har vi också en lite mindre stuga. De senaste åren har den varit som ett förråd. Men innan dess har den varit smedja, gäststuga och uppfinnarverkstad. Det var mina föräldrar som ville ha en gäststuga där min bror kunde vara med sin lilla familj. Stugan hittades några mil bort, plockades ner och sattes upp på vår tomt. Efter att stugan inhyst min bror då och då i några år, behövde pappa en plats att ha sin verkstad. Med tiden förvandlades en fungerande verkstad till ett ruckel och förvaringsplats till allehanda ”det kan vara bra att ha”-saker.
Läs tips: Vi renoverar en timmerstuga – starten
Virkesberedning
För att laga en timmerstomme behöver man timmer. Det är inte helt lätt att införskaffa stockar hur som helst. Söker man efter blockat timmer kan man hitta försäljare på vissa håll. Blockat timmer är timmer som sågats eller huggits plant på två sidor. Köper man sådant färdigt timmer behöver de dock transport med lastbil och det kan bli en avsevärd kostnad bara det.
Har man möjlighet att köpa tallar på rot alldeles nära där man ska renovera eller som i vårt fall hugga ner ett gäng tallar på egen mark, kan man göra blockningen på egen hand. Det är ett riktigt bra allternativ, i synnerhet när det är handhuggen yta man vill ha på stockarna och inte sågad yta. Stugan vi renoverar har byggts med handhuggna stockar och därmed behöver det nya timret vara handhugget för att harmoniera med detta utseende, vilket gjorde alternativet att köpa sågat timmer gick bort helt och hållet.
Välja träd
I möjligaste mån vill man ha höga träd. Det är endast tall som gäller, när man ska timra husväggar. Tall står vanligen bra emot röta. I vårt fall var det dock ett bristfälligt takbygge som gjorde att rötan spridit sig ovanligt snabbt till timmerstockarna. Till takbjälkar är dock gran vanligt, eftersom gran har en högre böjhållfasthet.
I våras fällde vi träden tillsammans med Frej. Vi hade tittat ut tallar i åldersspannet 80-120 år. De allra största och äldsta ville vi gärna spara. Eftersom alla stockar behöver vara lika tjocka i ”färdigt skick” blir det mer att hugga bort, desto grövre ett träd det är. Dessutom blir det klara stockarna från ett väldigt grovt träd väldigt höga. Därmed är det inte alltid eftersträvansvärt att välja de allra största träden. Det är inte superviktigt att de tallar man väljer är spikraka. Man kan hugga till det så att man inte ser det sedan.
Ett tips som vi fick lära oss av Frej är att de bästa, rakaste och högsta träden ofta växer ganska nära andra träd. Eftersom träden suktar efter solljus tävlar de med varandra om ljuset. Står träd nära varandra kommer de således att sträcka på sig mer än om de står enskilda lite här och där. Detta är värt att tänka på om man vill ”odla fram” bra och framför allt långt timmer.
Hugga på plats
Vi fällde träden så att de skulle landa på en annan stock, antingen ett redan nedfällt träd eller en ditlagd stock. Meningen med det är att få stammen att hamna på en bra hugghöjd. Eftersom vi äger marken kunde vi låta stockarna huggas på plats och sedan forslas till stugan, i stället för att först transportera dem och sedan hugga. För att fixera stocken efter att Frej valt håll, använde vi timmerhakar, det lite längre i järn med två piggar i vardera ände som man slår fast i träden och stocken de vilar på så att de ska ligga stilla när man arbetar med dem.
Mätning och snörslagning
Utifrån varje stocks mitt i båda ändarna mätte Frej ut den blivande väggstockens bredd till 6 tum eller ca 15 cm. Sedan behöver man göra hjälplinjer längs med hela stocken, så man vet hur långt in man ska hugga med yxorna. För att kunna se markeringarna barkade vi av på ovansidan och undersidan, där linjerna skulle gå. Linjerna gjorde Frej genom sk snörslagning. Då fäster man en tråd i båda ändarna på stocken utifrån mätningen. Därefter färgar man snöret, i det här fallet med kimrök med hjälp av en bit kimröks impregnerat fårskinn. Med en snärt slår man sedan till snöret så att det färgar av sig och skapar en rak linje längs med hela stocken.
Huggandet börjar
Som ett första steg att få den snörslagna stocken att få två släta sidor behöver man göra insnitt i stocken, dvs hack i stocken vid jämna mellanrum. Detta underlättar huggningen. Vill man göra på gammalt sätt göra man insnitten med yxa. Vi valde att använda motorsåg till detta moment.
Det viktiga med insnitten är att inte göra dessa för djupa så att de inte kan huggas bort. Det var verkligen svårt och jag misslyckades med min första stock, på ena sidan och jag blev så irriterad på mig själv för jag hade verkligen ansträngt mig för att snitten inte skulle bli för djupa. Så den sidan av stocken får hamna på insidan av stugan så att den inte skämmer ut mig.
Från huggyxa till bila
Efter att snitten är gjorda börjar man grovhugga. Man tar bort allt trämaterial på båda sidorna så att insnitten inte syns och stocken blir plan på båda sidor. Har man sågat/huggit för långt nät man gjort insnitten, är det bättre att hålla sig till snörmarkeringen än att försöka hugga bort snitten. Stocken kan nämligen bli alldeles för tunn i jämförelse med andra stockar annars. Är man väldigt missnöjd med den misslyckade stocken kan man göra om och göra rätt på en ny stock, eller så vänder man den ”fula” sidan inåt och täcker den med tex lerklining eller någon annan väggbeklädnad sedan.
Efter grovhuggningen är det dags att bila stocken. Då använder man en särskild yxa, en timmerbila, med ett bredare yxhuvud med lång egg. Timmerbilan, om man lär sig hugga med den, gör att stocken blir så jämn som möjligt. Det krävs en hel del övning för att får till det. Den första stocken kändes mycket svår, medan den sista blev riktigt bra. Sammanlagt 100 m stock har jag huggit under det här året. Sannerligen ett hårt äventyr men jag har blivit vän med yxor på ett helt annat sätt än tidigare. Det är mer ansträngande rent konditionsmässigt än när det gäller styrka och som med allt nytt man företar sig så gäller det att träna och åter träna innan man får in den rätta känslan, svingen ögonmåttet och säkerheten.
Banda av barken
När man känner sig färdig med bilandet och de två stocksidorna är jämna och fina bandar man av resten av barken på ovansidan och undersidan. Det kan man gör med en yxa eller bandkniv. På topparna där barken på tallarna är relativt tunn går det väldigt lätt med bandkniven emedan rotänden kan behöva bilans tyngd för att barken verkligen ska lossna.
Forsling av stockarna
När vi bilat klart alla stockar behövde vi hjälp med att forsla stockarna till stugan. Har man endast någon stock kan två starka personer släpa med timmersax, men här kände vi att vi behövde hjälp. Efter lite funderande kom vi på att en häst kanske kunde vara det bästa alternativet för oss. Vi fick tips på Instagram av en följare och bokade Hästens Storskogsentreprenad AB .
Torkning
Det första stockarna som vi beredde lät vi torka i tre månader i en stor stack dit hästen Aramis och föraren Johan placerat dem, 10 m bakom stugan. Sammanlagt 90 meter blockat timmer låg i vår stora hög. Men efter byggandets gång insåg vi att vi behövde fler stockar eftersom fler stockar i stugan var sämre än vad vi först trott. Träden som vi då tog ner timrade vi in som färska. Det går bra att timra med färskt virke och det är lite spännande då det stänker om dem när man hugger dem i färskt tillstånd under sommaren, de är även mer lätthuggna i blött tillstånd. I slutänden blir det egentligen ingen skillnad, men en färsk stock väger mer än en torkad. Så det kan bli en väldigt tung historia om man endast använder färska stockar, speciellt när man använder färska stockar till stugans hammarband (översta stocken) på båda långsidorna som vi har gjort.
Läs tips: Vi renoverar en timmerstuga – starten
Johannes Wätterbäck & Theres Lundén
Lämna ett svar