Att höstså är en härlig investering. Man sår under en årstid man oftast inte förknippar med frösådd och kan dessutom om man har tur, använda en hel del överblivna frön från det gångna året. I år bestämde jag mig för att senarelägga höstsådden i skogsträdgården så att jag höstsår på vintern.
Tanken med att så, så här sent är att testa att få till en sådd på friland under den tiden på året då en odlare kanske har som mest ledig tid. Grundidén med höstsådd är att fröna ska komma i jorden sent på året för att sedan gro när vårens ljuva strålar tittar fram. I princip skulle man kunna beteckna höstsådd som att simulera växternas egen förvaring av sina frön, rakt ner i jorden. Är marken genomfrusen så förutsätter det att du har tinad jord eller planerar din sådd ett par dagar i förväg så att du hinner tina jord till att grunda och täcka med. Det fungerar alldeles utmärkt med både frilandsjord eller planteringsjord på säck.
Förberedelser och sådd
Om marken är stelfrusen plockar du bort så mycket du kan av uppstickande material från jordytan och lägger på ett par centimeter tinad jord ovanpå. Är det snö där du ska odla så borstar du bort den. Jorden i skottkärran hackade jag fram ur en stor jordhög som inte frusit rakt igenom men du kan lika gärna använda planteringsjord från säck. I pallkragarna sår jag persilja och dill i små tuvor lite här och där. Haverrot, palsternacka, morötter, svartrötter samt persiljerot sås i rader. Jag gödslade inte innan sådden utan valde att odla dessa grödor där det tidigare vuxit kål och där jag vet att jag gödslade frikostigt under våren. Rotfrukter, bortsett från rotselleri, behöver inte så mycket näring.
Förberedelser inför sådd.
När jag lagt på ett par centimeter tinad jord använder jag oftast någon slags pinne eller regel som jag trycker ner i jorden så att det bildas ett dike. Jag har en tendens att alltid så för tätt och ibland har det varit riktigt lyckosamt. Om du tex använder frön som har ett par år på nacken och som har lite sämre grobarhet så kan en tät sådd vara räddningen. Skulle det visa sig att de hade väldigt bra grobarhet så är det bara att gallra bort plantor om de står för tätt.
Svartrotens frön är avlånga och lätta att placera på ett bra avstånd.
Grundavstånden för många rotfrukter är att så dem 1-2 cm djupt och ha 5-10 cm mellan fröna och 30-45 cm mellan raderna. Som du ser på bilden har jag brutit den regeln men av just den anledningen att jag inte riktigt vet hur bra grobarhet det är på de här haverrotsfröna. Gillar du inte att så i rader kan du så enligt någon annan struktur. Personligen tycker jag att det är snyggare om grönsakerna står mer oregelbundet än i rader men det är lättare att direktså i rader för att veta vad man håller på med. Våra förkultiverade plantor hamnar i mer oregelbundna strukturer och de samodlar vi med andra grödor i större utsträckning . Dessvärre kan man inte förkultivera rotfrukter som växer nedåt bara de som växer uppåt. Mer om det vid ett senare tillfälle.
Vi odlar olika sorter i en och samma pallkrage, därför brukar vi markera var gränsen för den ena sorten går.
Jag gillar att ha lite av mycket istället för att ha mycket av lite. Därför avgränsar jag pallkragarna med små ministaket ibland när jag direktsår. Då kan jag så två olika grödor eller två olika varianter av en och samma gröda som här haverrot ’Mammoth Sandwich Island’ och sorten ”Gammal Gotländsk” i samma pallkrage.
Vi tycker det är enklast att först ta bort lite jord, så och sedan lägga över ett jämt lager jord.
När alla frön ligger i jorden är det dags att strössla över jord så att det täcker fröna. Nu är det bara att vänta och hoppas på det bästa. Fröna får sova lugnt över vintern och börja gro när det är dags. I april borde det synas några små gröna blad och strån som dyker upp här och där.
Redan innan jag sått vet jag hur många etikettpinnar jag behöver.
Kom ihåg att skriva etiketter, det är lätt att glömma var man stoppat ner sina frön när man står mitt i grönskan och vill komma igång med vårbruket. Den här tiden på året är det skönast att skriva och kolla hur mycket frön som finns kvar innan man går ut i kylan. Lycka till mer dina sådder.
Johannes Wätterbäck
Fyll i din mailadress och få en mailnotis varje gång i publicerar en ny artikel.
Dags för kurs? Vinterns kurser närmar sig och nu är det rätt tid att ladda för nästa säsong! Den 8 /12 är det dags för Göteborg och den 15/12 i Stockholm Även Färnahelgen… Läs mer: Kurs i Göteborg, Stockholm och Skinnskatteberg
Visst kan man göra tacosås utan att koka såsen först, och där man odlat alla ingredienser själv, både på egen tomatsås och krossade tomater på burk eller tetra. Den här såsen förvånade alla… Läs mer: Tacosås du inte behöver koka
Varför har vi så många tomater på hösten? Är det inte på sommaren man skördar de solmogna frukterna? Ja, det beror dels på vilken drömbild man har och på var man bor när… Läs mer: Varför har vi så många tomater på hösten?
Oavsett vilken årstid det är vill vi ha kläder som sitter skönt och som sitter bra. Den här artikeln gör vi tillsammans med Operose vars kläder vi använt de senaste 10 åren och som är… Läs mer: Höst i trädgården med Operose arbetskläder
Just nu är det en fantastisk tid att skörda jordärtskockor. När man tröttnat på jordärtskockssoppa kan man testa att syra jordärtskockor. Det är fantastiskt gott! Smaken av syrade jordärtskockor är mild, syrlig och… Läs mer: Syra jordärtskockor – enkelt och gott
Under vår mörka vinter i Skandinavien är det inte helt fel att skaffa sig färska bladgrönsaker på egen hand genom att odla inomhus. Vi brukar göra på två sätt, antingen odlar vi i… Läs mer: Odla bladgrönsaker inomhus
Ibland blandar jag i lite gödsel, om jorden inte är frusen och ibland väljer jag pallkragar där jag vet att jag gödslat en del innan. Man kan också använda gödselvatten under vår och sommar. Men var försiktig med gödsel framöver, läs detta inlägg och sprid gärna infon till andra odlare: https://farbrorgron.se/gift-i-godsel-hur-ligger-det-till-och-vad-gor-vi/
Lämna ett svar