Vi testar en varmkompost – Mully 360

Under flera år har jag tänkt testa att varmkompostera i någon slags varmkompost, men det har runnit ut i sanden av flera olika anledningar. När Miljöcenter, som vi under året gjort flera sponsrade inlägg med, frågade om vi ville arbeta med en av deras varmkomposter Mully 360 , var det äntligen dags att ta tag i detta slags komposterande. Det här samarbetet gör vi tillsammans med Miljöcenter 

Kompostering är ett kärt ämne för oss. Jag startade min första kompost hösten 1992 i samband med att jag gick all in för att göra rönnbärsgele och massor av andra härliga självhushålllarprodukter. 1992 var också året då jag började att odla. Jag blandade avfallet från mina köksäventyr med ihopkrafsade löv och gjorde en stor sträng, som en limpa, bakom huset och sedan fortsatte jag att gräva ner matrester. På våren använde jag kompostmaterialet när jag började bygga jord i mina olika rabatter. Min komposteringsresa startade genom en önskan att ta vara på resurser och samtidigt skapa jord till min torftiga jordmån uppe på rullstensåsen i skogsträdgården. Efter ett par år byggde jag mina komposter med pallkragar och det blev så att säga lite mer organiserat och ordnat.

Det här inlägget är ett samarbete med Miljöcenter som saluför varmkomposten Mully – 360. Tidigare i år har vi skrivit om ytterligare tre produkter från samma företag regntunnor, solbevattningssystem samt den flytande näringen blomstra. Produkterna kan ni läsa mer om på på milöjöcenters hemsida men själva produkterna hittar ni lite här och där bland olika vanligt förekommande återförsäljare. Mully -360 hittar ni tex på Bauhaus,Wexthuset, Clas Ohlson, jem & fix, bygghemma.se mm.

Vad är varmkompost?

I år ska jag alltså testa en varmkompost för första gången, Mully-360. Jag har tidigare lekt lite med olika varmkomposter hos vänner och bekanta och på olika kursgårdar osv, så det är inte alldeles helt nytt för mig. Jag har alltid tyckt att det verkar spännande med varmkompostering, så smidigt att hastigheten på nedbrytningen ökar när man får upp tempen och att man kan få jord snabbare än ur en vanlig kompost. En annan aspekt som är intressant är att värmen förhoppningsvis kan koka sönder ogräsfröna. Mully-360 är isolerad på insidan och ska när den är igång, klara ner till -15 grader, vilket betyder att komposteringsprocessen kan vara igång trots att det är en kall vinter där den står. I våra andra frilandskomposter fryser det mesta under vintern.

När det gäller kompostering är jag öppen för flera olika tekniker och har vanliga trädgårdskomposter, fekalie-komposter, bokashi-komposter mm. Den ena tekniken utesluter inte den andra, jag ser dem alla som lika intressanta. Som med allt underlättar det att det är roligt och på köpet får man både jord och lite näring av rester från hem och trädgård.

Det viktiga nu är att få till uppstarten så bra som möjligt när jag startar upp Mully-360. Jag kickade igång processen med en mix av äldre kompost, organiskt material, trädgårdsrens i kombination med matavfall. Längre ner i inlägget kan du som är ny eller lite osäker läsa mer under rubriken ”kompostskola”.

Mully – 360 – montering

Mully – 360 ligger i ett relativt platt emballage och inte speciellt tung. När vår dotter Tora såg att det var dags för mig att montera ihop varmkomposten härom dagen mötte hon upp direkt. Vi lirkade ur alla delar tillsammans och studerade bruksanvisningen. Inga skruvar, spikar eller gångjärn! Hela modulen fixeras genom en låsningshistoria där man via plasthylsor låser väggarna med varandra genom att klämma ihop två upphöjningar. Varje plasthylsa har som ett handtag i nederkanten och dessa bör riktas uppåt mot den mest smala, koniska delen av varmkomposten. Klämmer man åt dem fel blir det svårt att ställa komposten på marken, men det är lätt att dra ur dem och vända på dem, vilket är en av grejerna med den här komposten. Det är meningen att man ska kunna ta loss en sida på ett enkelt sätt när det är dags att tömma den på jord.

Färdigmonterad

När väl komposten var färdigmonterad var det dags att välja ut ett ställe att ha den på. Komposter brukar ofta placeras lite dolt på en undanskymd plats och så även hos oss. Den fick hamna bakom huset bland de andra komposterna och högarna med organiskt material. Mully -360 väger som sagt inte speciellt mycket så det är lätt att flytta runt på den innan man börjat lägga i organiskt material. Det tog en stund innan vi hittade den optimala platsen.

Hela bottenplattan i varmkomposten har en massa hål. Genom de små hålen kan små maskar och mikroorganismer ta sig i och ur behållaren, vilket är en stor fördel. Därför är det bra att placera behållaren direkt mot marken.

Uppstart och drift

Efter att vi flyttat varmkomposten till det stället vi tänker oss att den ska stå på det närmaste året var det dags att starta upp den. Jag grävde upp två skottkärror med nästan färdig kompost från min frilandskompost och öste ner i varmkomposten. Denna kompostjord blir själva grunden i varmkomposten och är full med olika slags nedbrytare, svampar, bakterier och maskar. Har du inte färdig kompost kan du grunda komposten med trädgårdsrens och lite jord från en rabatt eller ett trädgårdsland (då får du in mikroorganismer). Se till att det är 15 – 20 cm tjockt lager med denna blandning i botten. Man kan också använda färdigt ”kompostströ”.

Efter de två skottkärrorna med halvfärdig kompost skyfflade jag i ett par skyfflar med rens från trädgården och en halv hink med hushållskompost. Sedan vred jag runt med en grep så att hushållsavfallet blandade sig med kompostjorden och trädgårdrenset. Denna procedur upprepas varje gång man lägger i hushållsavfall. Se till att lägga ner lite organsikt material i form av trädgårdens, sågspån, kompostströ, löv mm när du fyller på med köksavfall.

Använder du inte färdigt kompostströ är en god idé att samla organiskt material i en stor hög någonstans i anslutning till varmkomposten nu under hösten så att du under vintern lätt kan komma åt detta material. Det gäller att blanda hushållsavfall och organiskt material lite pö om pö så att komposten inte blir för blöt och så att det blir en bra balans mellan kväve(hushållsavfall) och kol(organiskt material). Det är svårt att säga helt exakt hur proportionerna ska vara men man märker efter några veckor hur mycket av varje man behöver för att hålla igång den.

Kompostskola

En kompost är ofta en behållare eller en plats där man samlat olika former av organiskt material och där man önskar att nedbrytningen går snabbare än vad den vanligtvis gör i naturen samt att det sker mer koncentrerat. Ofta är målen att man vill minska sopor och ha egen kompostjord till sin odling, dvs ta vara på avfallet och se det som en resurs. Det finns en mängd olika sätt att kompostera, både inomhus och utomhus.

När man komposterar, hur man man än gör, krävs det att man i alla fall har ett litet hum om eller är nyfiken på hur nedbrytningen ser ut i naturen och kan ta till sig denna kunskapen och praktisera den. De man behöver känna till är att organiskt material, så som matrester, bark, barr, löv, växtdelar mm i kombination med fukt omvandlas till jord. Ja, det behövs så klart en massa mikroorganismer och maskar som sköter själva omvandlingen. Men är det inte tillräckligt fuktigt så trivs inte nedbrytarna och nedbrytningsprocessen avstannar. Blir komposten för blöt är risken stor för förruttnelse.

En kompost behöver alltså vara ”lagom” fuktig, inte för torr och inte för blöt. En torr kompost är ganska harmlös, den har bara hamnat i viloläge men en alldeles för blöt kompost som börjat ruttna kan lukta jätteilla. Att bara lägga i matrester i en kompost är ingen bra idé. Matrester är blöta och om de inte beblandas med annat torrare material, blir det en otrolig stank när de börjar ruttna. Använder man istället bara torrt trädgårdrens händer det istället inte mycket, i synnerhet om man lägger i löv i stora tjocka skikt. Det gäller att få till en balans av olika material, gärna finfördelat och grovt och att materialet ska vara lagom fuktigt. Så ha det i åtanke om du är ny eller osäker gällande kompostering. Det kan ta ett tag innan man får till det men som med allt, den som inte ger upp får till slut skörda frukter genom sitt arbete.

Lästips: När komposten inte fungerar, Min kompost fyller 24 år.

Om det blivit galet?

En torr kompost kan man blöta ner och röra runt i för att få den att komma igång och en alldeles för blöt kompost kan man blanda i torrare material och ge den en andra chans. Misslyckanden går alltså att rätta till och ofta lär man sig massor när man misslyckas. Så hamnar du i något av de ovanstående exemplen, för torr eller för blöt, se det som en gåva som gör att du kan gå djupare in i förståelse för processen.

Man behöver också som person vara engagerad och titta till sin kompost lite då och då, vare sig det är en friliggande, pallkragekompost eller en varmkompost. Det gäller i speciellt när komposteringen sker i olika former av slutna kärl som i denna varmkompost. Och du, känn efter med näsan hur det ligger till. En kompost som fungerar kan dofta men inte stinka. Stinker det mår den inte bra och då behöver du läsa det här inlägget igen.

Var hittar jag produkterna?

Varmkomposten Mully – 360 hittar du på Bauhaus,Wexthuset, Clas Ohlson, jem & fix, bygghemma.se mm.

Regntumnnorna 200 liter och 100 liter:  Bauhaus, Ahlsell, Eko, Blomsterlandet, Bolist, XL Bygg, ICA, BoGrönt, Jem & Fix, K-rauta, Plantagen, Granngården, LSAB, Hornbach, fristående järn- & Byggfackhandel, fristående trädgårdshandlare/garden centers, flertalet webbåterförsäljare (tex Bygghemma, Buildor, Byggmax,)

EcoAqua solcellsbevattning : Bauhaus, Bolist, Granngården, fristående (ej kedjebundna) trädgårdshandlare/”garden centers”

Blomstra:  ÖoB, Bauhaus, Willys, hemköp, New home och på många andra ställen där du kan finna flytande näringar. Det är troligare att du finner Blomstra i livsmedelsaffärers trädgårdsavdelningar än på de stora trädgårdskedjorna, förutom Bauhaus som har denna näring. Blomstra innehåller inte vinnas likt flera ekologiska näringar och därmed inte heller klopyralid.

Lycka till / Johannes Wätterbäck