Strandkål , Crambe maritima, är en växt man kan hitta vild utmed kusterna. Då den är flerårig är den en av de där växterna som genom sitt levnadssätt ifrågasätter idén med växelbruk. För varje år breder våra plantor ut sig och ger oss mat och skänker fägring till odlingen. Här berättar vi om hur vi odlar strandkål.
Strandkål var en sådan där ”svår” växt för mig innan den kom in i mitt odlande. Det är lätt hänt att man bygger upp idéer och förväntningar om att vissa växter skulle vara knepigare än andra och nästan väntar med att odla dem. Det har hänt så många gånger i mitt odlarliv. Men denna välsmakande kål, som växer utmed havsstränderna och som klarar både sälta, blåst och stekhet sol, borde väl rimligtvis klara av att växa i en pallkrage i skogsträdgården i odlingszon 3?
Första försöket att så strandkål ( jag gillar ju att ta in växterna i våra odlingar genom egna sådder och inte genom färdiga plantor först och främst) misslyckades jag med men redan andra gången jag gav mig på växten tittade ett par plantor upp. Vartefter åren gått har fler plantor sett dagens ljus. Vi har byggt upp en pallkrage med perenna kålväxter bestående av strandkål samt några wasabiplantor. Jag ser till att så några nya frön vart och varannat år så att det hela tiden finns några nya plantor. I år 2021 blir det extra spännande då jag tagit mängder av egna frön från blommande plantor. Det var omöjligt att hinna skörda alla frön. Innan en hel del lossnade och ramlade ner i och intill pallkragen där strandkålsplantorna bor. Min förhoppning är att även dessa vildsådda plantor tittar upp under våren.
En härdig växt
Trots att denna växt är härdig och alltså tål vårt klimat och kan övervintra, har jag daltat med den en del. Vissa växter har den effekten på mig. De är liksom alldeles för välkomna så jag kan inte riktigt släppa taget om dem ( har dock aldrig fungerat på blå bergsvallmo ). Jag har släpat hem blåstång för att plantorna ska få strandens naturliga näring. Jag har lagt i lite extra sand och biokol för att fötterna ska ha det poröst och luckert. Dessutom har jag gödslat med mineralrika gödsel och tångextrakt ifall inte blåstången räckt för dem. Jag tror inte att man behöver vara så daltande med denna kål som jag. Men det är ju heller aldrig fel att eftersträva att ens växter får leva lite som det är tänkt att de ska leva i det fria eller där de kommer ifrån.
Första gången vi träffade på strandkålen vilt
Jag är så himla glad att jag under alla år varit klåfingrig med kameran och tagit bilder på allt möjligt. Första gången vi kom i kontakt med strandkål var under en sommardag på en stenstrand vid Ljugarn på östra sidan av Gotland. Det var omkring nio år sedan. Det var en stor planta, både bred och ganska hög. Men vi visste inte där och då riktigt säkert om det var strandkål vi stött på.
Väl hemma ( det var innan jag hade internet i telefonen) kunde jag leta upp information och säkerställa att plantan vi stött på verkligen var strandkål. Ganska snabbt in på bestämde jag mig för att försöka få tag på frön och odla denna häftiga växt själv. Fördelen att odla nya växter som man kommit i kontakt med i verkligheten, är att man har fått så mycket information om växten som stor. Då har man fått en tydlig målbild som många gånger gör det lättare att skapa det där lugnet och tålamodet när man odlar växten från frö. En bra anledning att besöka andra odlare och röra sig mycket i naturen.
Sådd utomhus
_________________________________________
Fortsättningen på denna artikel kan läsas av dig som är Premium-läsare.
Logga in Mer om prenumerationer
Hälsningar Johannes Wätterbäck & Theres Lundén
__________________ _________________
Lämna ett svar