Odla kallt – metoden för odling i kyla året runt

De allra flesta växter i naturen följer årets rytm. De blommar, bildar frön och släpper dem till marken där de får vänta på rätt tid att gro. Ibland gror fröna redan på hösten och småplantorna övervintrar. Andra frön vilar under vintern och vaknar först när våren kommer.

När vi odlar kallt försöker vi efterlikna just detta naturliga kretslopp.

Istället för att driva upp växter inomhus med värme och växtbelysning sår vi många av våra växter ute i kylan. Fröna får själva avgöra när det är dags att gro. Samtidigt låter vi frosttåliga grödor stå kvar på sin växtplats långt in på hösten och vintern så att vi kan skörda när mycket annat i odlingen redan gett upp för säsongen.

Att odla kallt handlar alltså inte bara om sådd vid låga temperaturer. Det handlar lika mycket om hur man planerar sin odling, hur man sköter den och när man skördar. Målet är att odlingen ska ge skörd så länge som möjligt – gärna under stora delar av året.

Hos oss innebär det att ungefär 90 procent av alla växter vi odlar sås kallt någon gång mellan höst och vår. Det gäller de flesta kålväxter, rotfrukter, bladgrönsaker, örter och många blommor.

Resultatet blir ofta kraftiga och kompakta plantor som redan från början är anpassade till klimatet utomhus.

I vår bok Odla kallt har vi samlat allt vi själva lärt oss genom åren – från de första trevande försöken till att odla året runt med enkla metoder.

Här hittar du steg-för-steg-guider, konkreta tips och massor av inspiration för att komma igång och utveckla din odling, oavsett om du är nybörjare eller har odlat ett tag.

Läs mer om boken

Att så kallt

Kallsådd kan göras på flera olika sätt. Ibland sår vi i krukor eller sålådor som ställs i kallväxthus, odlingstunnel eller på en skyddad plats utomhus. I andra fall sår vi direkt i pallkragar eller på friland medan temperaturen fortfarande är låg.

Fröna ligger då i jorden och väntar på rätt temperatur och fuktighet innan de börjar gro. På så sätt följer de naturens egen rytm.

Det finns flera olika typer av kallsådder, till exempel:

• vintersådd – när frön sås mitt i vintern
• sen höstsådd – när frön sås sent på hösten
• kalla vårsådder – när man sår tidigt på våren innan värmen kommit

Sommarså för längre skörd

När man talar om kallodling tänker många först på vintersådd, men en viktig del av att odla kallt är också sommarsådden. Det är nämligen under sommaren man lägger grunden till många av de skördar som ska komma under hösten och ibland även under vintern.

När jorden är varm och dagarna långa gror frön snabbt och plantorna etablerar sig lätt. Genom att så nya grödor i juli och augusti kan man fylla odlingen med bladgrönsaker och andra snabbväxande växter just när många vårgrödor börjar ta slut.

Hos oss innebär sommarsådd ofta att vi sår spenat, sallat, asiatiska bladgrönsaker, dill, persilja och mangold. Dessa växter trivs ofta bättre i sensommarens svalare klimat än under högsommarens hetta och kan fortsätta växa långt in på hösten.

Många av de grödor som sås på sensommaren klarar dessutom några frostnätter utan problem. På så vis kan de fortsätta att ge skörd när mycket annat i odlingen redan har gett upp för säsongen. Sommarsådden blir därför ett viktigt verktyg för den som vill förlänga odlingssäsongen och skörda långt efter sommaren.

Att skörda kallt

Genom att välja rätt grödor kan man fortsätta att skörda långt efter att sommaren är över.

Några av de mest köldtåliga växterna vi odlar är olika kålväxter, till exempel grönkål, rosettkål och brysselkål. De kan stå fina under stora delar av vintern hos oss – om inte harar eller rådjur hittar dit först.

Vintersallat kan överleva under ett snötäcke och fortsätta växa när ljuset återvänder.
Flera rotfrukter klarar också att övervintra i jorden, till exempel palsternacka, svartrot, haverrot och jordärtskocka. Under milda vinterperioder kan man gräva upp dem direkt ur jorden och använda dem i köket.

Purjolök är en annan favorit i vinterodlingen. Om marken är frusen kan man helt enkelt skära av den vid jordytan.

Andra grödor ger ofta fina senhöstskördar, även om de inte klarar en hel vinter ute. Hit hör bland annat:

• huvudkål
• kålrabbi
• rovor
• morötter
• spenat
• luftlök och piplök

Växter som mangold, persilja, pak choi och sallat klarar ofta några frostnätter utan problem, medan mer värmekrävande grödor som tomat, majs, gurka och pumpa ger upp betydligt tidigare.

Vill man fylla skördekorgen långt in på hösten – och ibland även under vintern – är det klokt att skörda de känsligaste grödorna först och låta de tåligaste stå kvar längst.

Att odla kallt i hela landet

Många tror att kallodling bara fungerar i de mildare delarna av Sverige, men så är det inte. Odlingsförutsättningarna ser olika ut beroende på var i landet man bor, men principen är densamma: man anpassar sitt odlande efter klimatet.

I norr är vintern längre och sommaren kortare men mycket ljusare. I söder kan vintern vara mild men ofta blöt. Båda situationerna innebär olika möjligheter och utmaningar.

Det viktigaste är inte vilken odlingszon man befinner sig i, utan att man lär känna sin plats. Med lite nyfikenhet och experimenterande kan man ofta tänja ganska långt på gränserna för vad som är möjligt att odla.