Fröodling – en introduktion till att samla egna grönsaksfrön

För varje odlarår som går testar vi nya växter att samla frön ifrån. Det är roligt med fröodling och ta vara på de frön växterna utvecklar för att sedan kunna använda dessa till eget utsäde. Frön är framtidens blomsterfägring och framtidens mat.

Det tar såklart lite tid att plocka, torka, tröska och sortera de frön som vi samlar. Men det är ändå roligt och känslan att kunna så sina egna frön är obeskrivlig. För den som gillar det här med att samla egna frön, är det inte ett så stort problem i fall växter går upp i blom. Vi tänker på tex spenat, sallat mm. Då kan dessa grödor ändå får vara kvar i odlingen för att ge frön, i stället för att skapa irritation.

Under våren kommer vi att skriva flera inlägg som handlar om hur man kan odla grönsaker och samtidigt samla egna fröer från sina favoritväxter.

Vad innebär fröodling?

Att odla växter som man sedan kan ta frön av kallas fröodling. En del odlare har det som sitt specialområde och kanske till och med odlar för att kunna bevara gamla sorter eller för att sälja, dela med sig eller själv kunna odla kommande säsonger. För oss har det mest blivit en ytterligare nivå på odlandet. När man väl kommer igång inser man också hur lätt det är att ta egna frön och att det ofta blir ofantligt många frön från en ynka planta. Har man många egna fröer behöver man inte köpa så mycket. Vi brukar dela med oss på våra kurser och ibland skickar vi med några frön när vi skickar iväg en bokbeställning.

Att samla egna fröer kan kanske te sig relativt enkelt. Det är väl egentligen bara att börja plocka de frön man hittar, torka dem och så någon gång under nästa odlingssäsong, kanske någon tänker. Men om man med säkerhet vill lyckas bra finns det såklart en hel del att lära sig på vägen. Var hittar man fröna? Hur bildas fröna? När är fröna mogna att tas?

Hur blir det frön?

För att frön ska utvecklas behöver växten blomma. Ettåriga växter och perenna växter blommar oftast under sommaren. Tvååriga växter blommar under sitt andra år. En riktigt köldknäpp under växtens första år kan i vissa fall programmera växten till att blomma redan första året.

När en växt blommar behöver någon typ av pollinering ske. Efter det sätter växten igång med att producera frön. Växter lyckas med pollinering på olika sätt. En del växter är självpollinerande, vilket betyder att befruktningen sker i en och samma blomma. Exempel på sidana växter är tex bönor, sallat och tomat. Lite vind eller skakning kan underlätta pollineringen.

Andra växter tar hjälp av insekter utomhus så att pollen från blommorna transporteras till andra blommor. Dessa växter kallar man för korspollinerare. Alla tvååriga grönsaker t ex morot, betor, rotselleri och de flesta perenner är korspollierare.

Efter att en blomma blivit pollinerad börjar fröna bildas. Vissa växter utvecklar en frukt där ganska många frön är samlade inuti. Andra växter har frön som sitter en och en. Enskilda fröer går lite snabbare att samla och torka. Frukter behöver man öppna och pilla loss fröerna och därefter torka dem.

Exempel på fröer som vi samlar och hur de utvecklas

Enskilda fröer

Sallat, dill, koriander, rucola, spenat är ettåriga växter och blommar under sommaren. Framåt hösten brukar fröna vara mogna. Dessa frön sitter ett och ett. Pollineringen sköter insekterna. Så det är ingenting vi behöver hjälpa till med.

Fröna finns inuti

Hos tomat, chili, paprika, aubergine, tomatillo, gyllenbär/kapkrusbär, gurka, zucchini och pumpa hittar man fröna samlade inuti frukten.  Tomater brukar behöva pollineringshjälp av oss, även paprika och chili brukar vi skaka till för att pollen ska hamna rätt. Aubergine och vissa gurksorter får även dem en hjälpande hand av oss.

Frön i baljor

Odlar man baljväxter såsom ärtor, bondbönor, brytbönor, vaxbönor mm hittar man fröna inuti baljorna. Om man ska äta bönorna och ärtorna färska är det omogna frön man skördar. Vill man hellre torka bönorna eller ärtorna är det mogna frön man skördar. Rädisor som inte blivit skördade i rätt tid och liksom bara är kvar i odlingen kan blomma. Efter blomningen kan man efter ett tag se små fröbaljor. De tvååriga kålväxterna och bladrapsen bildar också baljor med frön i.

Blomning andra året

Betor, kål, morot, palsternacka, rotselleri, purjolök, persilja är tvååriga växter. Om de får vara kvar i odlingen över vintern brukar de nästkommande sommar gå upp i blom och producera frön.

I kommande artiklar om fröodling kommer vi ta upp det här med korsningar. Vissa växter är ju korsade för att få särskilda egenskaper. En korsad växt bör man inte ta fröna av. Vissa växter som man odlar i sin trädgård kanske är släktingar. I så fall kan det finns en risk att de korsar sig med varandra. Tar man frön från en sådan växt, kan det bli något annat än vad man önskat sig. Mer om detta i nästa inlägg och fröodling.

Theres Lundén & Johannes Wätterbäck