Våra vintersådder i bokstavsordning

Vintersådder, hela grönsakslistan i bokstavsordning. Fler växter än man kanske tror klarar av att sås kallt under vintern. Här presenterar vi de ätbara växter vi brukar vinterså. Att odla kallt har förenklat, maximerat och gjort vårt odlande mer hållbart! Ingen extrabelysning, inten spring med att avhärda plantor och mer tid till att pyssla med annat.

Sedan vi började på allvar med vintersådder, är det ingen överdrift att det flesta av våra plantor startar sitt liv i en liten plastbytta någon gång i februari eller mars. Det betyder att fröna brukar sås vintertid i slutet av februari. Där ligger de i jorden och väntar och en dag i mars när solljuset är toppen, natten inte varit så där isande kall, jorden är fuktig och temperaturen lagom, då vaknade de till liv.

Varför ska man syssla med detta, kanske någon undrar. Vi gör det för att komma igång tidigt och för att det ger väldigt fina kompakta plantor. Fröna gror oftast inte tidigare än vad de klarar av, de startar när de själva tycker att det är dags. Vi kallsår både på friland, i pallkragar och i våra kallväxthus. Vi sår plantor både för senare utplantering på friland, pallkragar, krukor och behållare och för att skörda direkt. Av naturliga skäl, för att det blir varmt på dagarna, går det snabbast för plantorna att växa i kallväxthusen, och en annan liten detalj, skadedjuren har inte ens vaknat!

Visst har du planer på att så spenaten: Vi sår spenaten kallt den 4 januari – är du med?

Fördelar med vintersådder

Alla vintersådda plantor oavsett vilken plats de startar sitt liv på, blir med ens de börjar gro, mycket härdiga, kraftiga och kompakta. Plantorna blir också väldigt motståndskraftiga mot väder och vind och eftersom de är vana med solens vassa strålar från början behöver de inte avhärdas ( vänja sig med solljuset innan utplantering). Vintersådda plantor är mer rustade för ett liv utomhus just för att de inte startar inomhus i en vad vi skulle säga, extremt tillrättalagd miljö. De börjar ju sitt liv i samklang med naturen och tittar oftast upp innan skadedjuren har vaknat. Vintersådderna tar heller ingen plats inomhus och det ser vi som en enorm fördel. Inomhus blir det ändå ganska trångt med alla de växter som kräver värme för att gro och växa. Ja du ser, det finns så otroligt många bra anledningar till varför man ska ägna sig åt vintersådder!

Vilka grönsaker klarar vintersådd?

Vilka grönsaker klarar vintersådd? Efter många års testande kan vi med säkerhet säga att grödorna i listan nedan kan vintersås med gott resultat, i alla fall hos oss i odlingszon 2 och 3. Bor du i lägre eller högre odlingszoner kan du behöva testa dig fram vad som verkligen fungerar hos dig och på den plats du odlar. Det jobbigaste för vintersådder är om det blir jojoväder med många snabba kast mellan varmt och kallt väder och om det blir jättestora skillnader mellan dagens plusgrader och nattens minusgrader. En fläktkamin extremkalla nätter i de högre odlingszonerna kan rädda många plantor och att inte börja för tidigt i de lägre zonerna med jojoväder kan vara en god idé. Men det viktigaste är att du lär känna din plats och på vilket sätt du vill odla.

Är du oroligt lagd, testa med bara några frön och pröva dig fram. Lägg inte alla ägg i samma korg. Listan för vintersådder kan komma att bli något förändrad i framtiden. Vartefter tiden går kommer vi testa flera grödor. Det är ju så kul att experimentera och tänja på gränserna! Har du testat någon mer ätbar växt med gott resultat är det roligt om hur skriver en kommentar om detta.

Listan över våra vintersådder

Anisisop/ lakritsmynta

Anisisop är både en blomma, krydda och grönsak. Dess blå blommor som pollinatörer älskar är jättegod att ha i teblandningar. Dess små skott på våren kan använder vi i sallader eller som garneringar. Har man planterat de stora plantorna i full sol brukar blommorna bli alldeles violetta. Stora blad passar bäst att muddla till lakritsmynta – mojito. Anisisop är en riktig överlevare och kan sås från januari och framåt. Kan odlas i tex backar för skörd direkt från växthuset eller i tuvor för senare utplantering på friland eller pallkragar. Just ja, den är flerårig och kan överleva vintern. Men nästkommande år blir den vanligtvis inte lika fins som sitt första år.

Bladkål

Till gruppen bladkål räknar vi de asiatiska bladgrönsaker såsom tatsoi, komasutma, bladsarepta, wasabikål mm, men för oss även den sibiriska bladrapsen. De flesta bladkålssorter växer ganska snabbt och passar därför för vintersådd i hela landet. Har man inte sallat kan bladkål ersätta sallat i sallader och ge en delikat stuns och krispighet. Bladkålen kan lätt gå upp i blom under våra ljusförhållanden i Skandinavien och passar bäst att så för skörd på dess växtplats. Vi sår dem gärna som små tuvor i lite högre backar i våra kallväxthus.

Broccoli

Vi odlar gärna broccoli och vintersår den varje år. En planta kan ge skörd flera gånger om, om man skördar flitigt och inte låter plantan gå upp o blom. 5 – 9 plantor brukar vi plantera i en dubbel pallkrage gödslad med minst 1 liter pelleterat hönsgödsel och en liter pelleterat grönsaksgödsel. Vår favoritsort, den på bilden nedan heter Green Magic och är en F1 hybrid som är otroligt snabb! Första buketten brukar vi kunna skörda kring midsommar från de vintersådda plantorna som utplanteras under slutet av april/ början av maj.