Denna vinterns taktik är att skrämmas! Vi börjar bli trötta på att vår odling i skogsträdgården blir till något slags gående bord för traktens hjortar, så har det varit i flera år! Genom ett tips av en medodlare införskaffade vi oss en radioapparat tidigare i höst och satsar på att skrämmas. Än så länge ( 31/12) har det fungerat. Vi är så nöjda!
Det brukar snarare vara en regel än undantag att traktens hjortar äter upp all vår kål och sallat under oktober – november i skogsträdgården. Det är ju inte svårt att förstå att även de behöver förstklassig mat, lätttillgänglig är den ju också. Men tanken vi har med våra grönsaker är ju att vi ska äta dem själv och det känns jäkligt trist när maten försvinner.
Olika sätt att skrämmas?
Vid svaga tillfällen har jag tänk att jag ska sätta mig bakom vedstapeln med bössan och vänta på dem. Kanske kunde ett varningsskott hålla dem på behörigt avstånd, vad vet jag eller kanske borde man köpa på sig ett nyårsfyverkeri och ställa till en lite större scen? De fyrbenta marodörerna dök i alla fall inte upp lika ofta i vår odling när jägaren på andra sidan åkern var bofast. Nja jakt eller att skrämmas känns inte riktigt som vår grej, dels är vi minimala i vår konsumtion av kött och dels har vi inte tid att sitta och vänta på pass.
När en av våra medlemmar i Farbror Gröns trädgårdsland (facebookgruppen) berättade att hon lyckats riktigt bra med att hålla rådjur och hjortar borta genom att placera en radioapparat i odlingen blev vi nyfikna. En lång utekabel och en billig radioapparat införskaffades och placerades i odlingen under oktober.
Stängsla in
2021 tog vi oss i kragen och köpte på oss ett gäng kompostgaller, sådana där gröna som ligger i fyrpack. Vi placerade dem kring de växter som såg finast ut och som vi ville behålla, men nej det lyckades inte. Hjortarna puttade bort gallren och lyckades knapra allt vi hade skyddat med galler. Men denna vintern och med radions hjälp har det fungerat, inte en endaste fyrbenta marodör
Den vanliga synen
Tre bilder på hur våra grödor i skogsträdgården brukar se ut i november. Vi hade börjat vänja oss men en svag vilja av motstånd låg i bakhuvudet på oss.
Vår frälsare och räddare – radio P1
En radioapparat gömd under en blå plastback som vi borrat hål i och ställt på några tegelstenar har fungerat över förväntan. Gallerna satte vi även upp i år och i ren protest, så jäkla lätt ska ni inte ha det tänkte vi.
Bli gärna premiumläsare och läs inlägget om vilka mer som snor våra växter och hur vi försöker att hantera det.Vårt premium inlägg: Vem tar växterna och hur skyddar vi dem bäst?
Johannes Wätterbäck
Lämna ett svar