Vi höstsår perenner till nästa års blomsterplanteringar

Ända sedan jag började odla under tidigt 1990-tal har odlandet av perenner varit ett stående inslag. Vi både frösår, delar och köper perenner och den här hösten testar vi att höstså perenner.

Det här är ett samarbete med fröföretaget Impecta som vi under det framtida odlingsåret kommer att återkomma till ett flertal gånger. Impecta var ett av de fröföretag jag upptäckte tidigt i livet. Då var deras fröpåsar rödvita och deras katalog innehöll sparsamt med bilder, en del svartvita. Det var innan internet fanns! Kombinationen Impectas frön, medlemskapet i trädgårdsamatörerna och deras tidningar samt Nils Åkerstedts böcker blev en särdeles bra kombination när jag började skapa nya plantor i skogsträdgården.

Jag startade mitt odlande med perenner

Där Theres sitter på översta bilden är precis den plats där jag började odla, som en vilsen och ny odlare 1992. Skogsträdgården hade legat i dvala i 15 år efter min mors bortgång och att starta upp den och få den att blomma ut igen hade gnagt i mitt inre ända sedan dess. Min önskan där och då var att återskapa hennes trädgård men givetvis blev det mer än så, men det ska jag skriva om lite mer ingående om en annan gång.

En hel del perenner hade lyckats överleva i skogsträdgården ända fram till att mitt odlande tog fart. Funkiorna, vårkragarna och bergeniorna på bilden samt ett gäng aklejor, liljor och den märkliga växten Flenört. Flenört har kommit att betyda mycket för mig och skapat lite av ett mysterium. Jag köpte nämligen frön till den på Impecta på 1990-talet då jag ville hedra staden Flen i min odling. Efter andra året upptäckte jag att detta var det där jobbiga ogräset jag inte lyckats bli av med. Kanske hade min mor skaffat en planta av samma anledning, för att hedra Flen och planterat den när jag var liten? Det kommer jag aldrig att få reda på. Flenört är en gammal läkeväxt som när man gnider på dess blad doftar som en blandning av bränt knäckebröd och nyligen rostat kaffe.

Perenner – stommen i en trädgård

Ganska snart i mitt odlande, mycket genom de växter som faktiskt överlevt men också hur mitt tänkande kring odlandet utvecklades, blev det som så att jag inriktade mig på perenna / fleråriga växter. Perenna växter blir ofta bara finare och kraftigare för varje år som går och utgör i mångt och mycket stommen i en trädgård, både ätbara, blommande, gröna samt höga och låga. Jag testar mig fram i mångt och mycket med nya sorter och varianter av gamla favoriter. Några som blivit till mina favoriter genom åren är olika sorters primula, anisisop, rabarber, rudbeckia, akleja, klematis och funkia. En stor dröm jag har är att lyckats med sådd till blomning av blå bergsvallmo, jag vill stå där en sommarmorgon beredd med kameran när den öppnar sig.

Höstså perenner
Fröna ska ner i planteringsjord.

Höstså perenner

Kallådd av perenner sker kallt för att efterlikna naturen, så även sen höstsådd. Växter blommar, går upp i frö och släpper fröna till marken. Att förkultivera dem så här innebär att vi gör det på ett mer tillrättalagt sätt så att förhoppningsvis färre frön förgås än när naturen sköter sig helt på egen hand. Oftast står jag inne vid kökbänkarna och slibbar och slabbar när själva sådden görs, det är varmast där. Jag använder mer eller mindre alltid planteringsjord till alla sådder och som krukor använder jag oftast mina favoritkrukor från matvaruaffärerna, tomat, päron och vindruvstrågen. Dessa tråg sväljer en hel del jord och frön utan att ta så stor plats. De håller även fukten bra om man jämför med traditionella pluggboxar. Det här är första gången jag ska höstså perenner så här sent eller tidigt, beroende på hur man tänker tiden, när odlingen börjar och slutar. För oss börjar odlingsåret i oktober – november när vitlöken planteras men om jag ska vara riktigt ärlig så finns det ingen början eller slut.

Läser du det här inlägget efter december är det verkligen inte försent att så perenner på samma sätt. Du kan så perenner kallt ända in i mars. Det man dock behöver tänka på är att vissa växters frö behöver stratifieras, utsättas för omväxlande kallt och varmt för att de ska gro. Speciellt olika slags primulor/vivor behöver denna behandling. Börjar det våras innan du sätter igång med sådderna av sådana växters frön behöver du genomföra denna köldbehandling själv genom att stoppa in och ta ur behållarna i frysen varje dygn under en veckas tid innan du placerar dem utomhus på skyddat läge eller i växthus.

Längst ner i det här inlägget finner ni alla sorter vi höstsår tillsammans med deras artikelnummer.

Höstså perenner
Först jord sedan frön i olika formationer och sedan lite jord ovanpå.

Placera frön

Efter att jag fyllt odlingsbehållarna med planteringsjord lägger jag ut de frön jag vill så på jorden, ofta med ett mellanrum mellan föna som jag tycker passar. Hur fröna egentligen hamnar mellanrumsmässigt handlar ganska mycket om hur jag tänker mig att växten ska leva eller vill leva som färdig växt. Antingen lägger jag fröna så pass enskilt det bara går, gäller ofta stora frön och om jag tänker att växterna sedan ska växa enskilt. Vill jag att växterna däremot ska växa i grupper hamnar fröna som tuvor 5 – 20 st i vardera grupp med frön. Då blir det lätt att lyfta upp hela gruppen när man ska omplantera dem och det blir det minimalt med svinn, då man minimerar risken för att små små plantor som sås enskilt kapsejsar när man ska föra ihop dem i efterhand.

Höstså perenner
Avgränsningar skapar utrymme.

Frön och avgränsningar

Är det inte så många frön som ska sås kan de få dela på en odlingsbehållare, kan det bli mer platseffektivt än så? Jag brukar ta hjälp av glasspinnar eller markeringspinnar och viker och klipper till dem så att de får plats i behållaren och bildar avgränsningar och ibland mindre fack. På det sättet kan jag ha up till sex olika sådder i samma lilla bytta samtidigt.

Tänk på att inte blanda hej vilt när du samåker med frön på det här sättet utan ta samma slags växtgrupp tex bara vivor, bara rudbeckior osv. Annars kan det ställa till det om olika sorters växter gror vid olika tidpunkter och man måste böka med omplantering av några sorter när andra fortfarande sover.

Odlingsbehållarna ställs ut i växthuset.

Platsen där livet ska starta

När väl alla odlingsbehållare är fyllda med jord och försedda med frön brukar jag ställa dem i en back eller på en bricka. Sedan beger mig till platsen där jag tänker att de ska gro och börja leva. Jag placerar mina kallsådder mer eller mindre alltid i våra växthus. Här får de, efter februari i odlingszon 2 och 3, ett lite mer tillrättalagt och varmt klimat under dagarna och ett kallt klimat på nätterna. Kombinationen av lite varmare på dagen och lika kallt på natten gör att fröna tittar upp långsamt men ändå snabbare än om man hade placerat behållarna utomhus.

Vatten startar livet.

Vattnet startar livet

Det är inte förrän vattnet blöter upp fröna som själva livet startar. När väl fröna ligger i jorden, blir fuktiga och står i en naturlig miljö, är alla förutsättningar för att gro uppfyllda. Nu lämnar jag livslusten till fröna och håller tummarna för att jag gjort allt som står i min makt för att de ska gro och att de vill titta upp. Då och då kommer jag titta in i växthuset under vintern. Ser det för blött ut kommer jag hälla bort lite vatten ur odlingsbrickorna och ser det för torrt ut kommer jag att vattna mer, antingen med vatten eller genom att slänga på ett par skyfflar med snö. Det beror lite på om det finns snö eller inte. Finns det snö är det enklare att ta det som finns i ens närhet än att gå in efter vatten. Jag tänker mig att de första livstecknen torde skönjas någon gång under mars och i slutet av april borde det flesta vara uppe.

En presentation av några perenna växter

Solhatt/ Echnachea

Solhatt – Echinacea

Jag har sått ett gäng olika rudbeckior i år: Röd Solhatt Feeling Pink, Solhatt Paradiso och Blek Solhatt Hula Dancer. Jag verkligen längtar efter att utöka vårt bestånd både i staden och i skogsträdgården. Alla färger är mina favoriter fast det är klart att lite mer suspekta nyanserna får mig att vibrera lite extra.

Akleja/ Aquilegia vulgaris den vanligaste aklejan i våra trädgårdar.

Akleja – Aquilegia

Vissa ser dem som ogräs men jag bara älskar dem i alla dess former och färger. Går man ute i skog och mark under maj – juni och anar att man hamnat där det en gång stått ett hus, torp, backstuga, är det inte omöjligt att man upptäcker gamla aklejor som överlevt. Aklejor är riktiga överlevare som växer med pålrot, vilket gör dem svåra att flytta. Tack o lov är de väldigt generösa med frön och korsar sig hej vilt, vilket gör att man kan få många plantor och flera variationer. Jag sådde Guldakleja Yellow Star som bildar stora gula blommor som luktar godis och Japansk Akleja Cameo som är en extremt låg sort som jag tänker ska kunna bli snygg i låga stenpartier.

Trädgårdsauriklar ( är en variant av primula) som delats under tidig sommar och stått i gammal kräftkartong som nya plantor ett par månader.

Viva – Primula

Primulor har varit den stora kärleken i hela mitt liv, redan innan jag cyklade fel 1994 och upptäckte P. denticulata av en slump. Redan när jag var liten var promenaderna till Hedenlunda Slott och deras ekhagar för att plocka P. veris uppskattade. Det närmade sig sommar och sommarlov!

Jag har som mest haft igång 16 olika primulasorter samtidigt och har som regel att jag sår ett gäng nya varannat eller var tredje år. Det är svårt att nämna några favoriter men P. denticulata som var min första kärlek, P. japonica som är så vacker i sitt kandelaberaktiga sätt att blomma och P. rosea som var en av de första primulorna jag lyckades med ligger nog lite extra varmt om hjärtat.

Anisisop, Agastache foieniculum är pollinerarnas favoritblomster. Det är alltid ett väldans surr bland anisisopen.

Anisisop – Agastache 

Anisisop har jag inte sått i år då jag har så otroligt många egna plantor från tidigare frösådder och inte vill dränka våra odlingar med denna underbara växt. Det här är en av de mest älskade växterna av humlor och vill du odla en blålila växt som blommar generöst i över två månader är detta en växt för dig, den finns i flera varianter hios Impecta. Den finns även en Koreansk variant som är vit och en som är mer åt det violetta. I en kopp te eller i drinken Mojito kan den piffa till det rejält!

De stora flikiga plantorna är Digitalis ferruginea, den har självsått sig sedan 1995 i skogsträdgården. Den första fröpåsen köpte jag 1996 på Impecta.

Vi arbetar mot nästa odlingssäsong

Så här ser det ut under sommaren i skogsträdgården. Stenar flyttas, plantor delas, nya frösådda plantor stoppas ner och man planerar och funderar. I en trädgård där man arbetar med perenner jobbar man (jag) alltid ett år framåt i tiden. Det skapar en spänning, dynamik och en längtan i ens odlande som gör att man alltid har flera saker att se fram emot kommande odlingssäsong, och ett år till på sig för att göra det ännu bättre.

Perennlista

De perenner vi höstsått i år finns att köpa på Impectas webbshop. Vad tror ni, kan det bli vackert när dessa får ta plats i våra rabatter?

  • 6703 Mosippa
  • 3303 Ramslök
  • 6787 Porslinsanemon
  • 65250 Blek Solhatt Hula Dancer
  • 6513 Japansk Viva
  • 6789 Sibirisk Backsippa
  • 6766 Scharlakansakleja
  • 3136 Fläcklungört
  • 6774 Kronklematis Large Hybrids
  • 6508 Brokig Kandelaberviva
  • 6038 Guldakleja Yellow Star
  • 6514 Rosenviva Gigas
  • 6043 Japansk Akleja Cameo
  • 65255 Röd Solhatt Feeling Pink
  • 6722 Blå Bergvallmo
  • 6780 Solhatt Paradiso

Johannes Wätterbäck

2 Comments

  1. Hej! Om man inte har ett växthus kan man förså tex Röd solhatt Feeling pink (en storfavorit) i vår? Hinner den blomma i sommar då? Varför höstsår man? För att gå ännu tidigare blomning? Eller för att tex Borstnejlika ska hinna blomma redan första året? Fast det kanske inte går?
    Tack för massor av inspiration och goda råd från en annan Zinniaälskare och Röd solhattälskare och väldigt många blommor till, tex Akleja. Nina

    1. Hej, bra frågor! Höst och vintersådd gör man för att härma naturen, så att frön ska starta på ett naturligt sätt, genom att utsättas för väder och vind. Ett kallväxthus underlättar en hel del då värmen på dagarna skyndar på utvecklingen. Ofta, nästan alltid blommar perenner först andra året, det här är deras sätt att starta på. Du kan ställa byttor, då det är lättast att hålla reda på fröna, lite skyddat nedbrända i tex pallkragar under eller utan fiberduk. Det brukar fungera med många växter. Har du testat att kallså zinnia på våren utomhus på skyddade lägen? / Johannes

Leave a Comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

1 × 1 =

sv_SESwedish
%d bloggare gillar detta:
Farbror Grön

FREE
VIEW