Så vattnar du rätt – för starkare växter och mindre jobb

Så vattnar du rätt! Att vattna är en av de viktigaste delarna av grönsaksodlingen. Samtidigt är det också ett av de områden där vi ser flest missförstånd. Många vattnar för lite, för ofta eller på fel sätt.

Under åren har vi provat oss fram till metoder som gör att växterna utvecklar djupare rötter, klarar torka bättre och dessutom kräver mindre arbete. Här delar vi med oss av de viktigaste principerna vi själva följer när vi vattnar vår köksträdgård.

Varför är vatten så viktigt?

Vatten är en förutsättning för att växter ska kunna växa och utvecklas. Men vatten släcker inte bara växternas törst – vattnet fungerar också som en transportör av viktiga näringsämnen.

Näringsämnen, däribland kväve, fosfor och kalium, måste först lösas upp i markvattnet innan rötterna kan ta upp dem. Med hjälp av vattnet transporteras de sedan vidare till växtens blad, stjälkar, blommor och frukter.

Vatten behövs också för att fotosyntesen ska fungera. Blir det för torrt växer plantorna långsammare och orkar inte utvecklas som de annars skulle göra.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att mer vatten inte alltid är bättre. Rötterna behöver även syre för att må bra. En lyckad bevattning handlar därför om att hitta en bra balans – tillräckligt med vatten för att växten ska trivas, men inte så mycket att jorden ständigt blir blöt.

Samla eget vatten

Vi försöker ta vara på så mycket regnvatten som möjligt. Vid huset där vi bor leder vi vatten från stuprännorna ner i tunnor, och även vårt växthus hjälper till att fylla på vattenförrådet. Faktum är att ett enda rejält regn kan fylla en hel tunna på 200 liter. Det är ett enkelt sätt att ta till vara en resurs som annars bara rinner bort.

Vid vårt lantställe planerar vi dessutom att koppla ihop flera tunnor. När den första tunnan blir full ska överskottsvattnet kunna rinna vidare till nästa. På så sätt kan vi lagra betydligt mer regnvatten utan att behöva passa tunnorna lika noggrant.

Även vintertid går det att samla vatten. Finns det gott om snö brukar vi skotta ner den i tunnor eller stora hinkar. När snön smälter har vi vatten som kan användas till bevattning senare under våren.

Tänk bara på att tömma kärlen innan vattnet fryser igen. När vatten blir till is ökar volymen och då finns risken att både tunnor och hinkar spricker.

Det finns inget universellt vattningsschema

En av de vanligaste frågorna vi får är: ”Hur ofta ska man vattna?”

Tyvärr finns inget enkelt svar.

En nyplanterad tomat i en liten kruka behöver helt andra mängder vatten än en etablerad kålplanta i en djup bädd. En sandjord torkar betydligt snabbare än en lerjord och en varm blåsig dag kan förändra allt.

Därför försöker vi aldrig följa ett bestämt schema. Istället försöker vi förstå vad jorden och växterna behöver.

Det viktigaste är inte hur många gånger du vattnar – utan att vattnet verkligen kommer ner dit rötterna finns.

Vi vattnar hellre ordentligt än lite varje dag

Det här är kanske vårt viktigaste bevattningstips.

Små skvättar vatten varje dag gör ofta att rötterna stannar nära markytan eller inte får något alls. Då blir plantorna betydligt känsligare när det blir varmt.

Vi försöker istället ge ordentliga mängder vatten när vi väl vattnar. Då söker sig rötterna djupare ner i jorden där fukten finns kvar längre.

Vi brukar säga: Vattna mer sällan – men ordentligt.

Det sparar både tid och vatten samtidigt som växterna blir tåligare.

Vill du få en större bild av hur du kan odla din egen mat? Läs vår introduktion till grönsaksodling här.

Frisk jord minskar behovet av vattning

Den bästa bevattningen börjar faktiskt långt innan du tar fram vattenkannan.

Ju mer organiskt material det finns i jorden desto bättre kan den hålla kvar vatten.

Under många år har vi förbättrat våra jordar med kompost, täckmaterial, ensilage, löv och biokol. Resultatet har blivit jordar som håller fukten betydligt längre än tidigare.

En välmående jord fungerar nästan som en svamp.

Behöver du anlägga en odling? Läs mer i våra guide Anlägga grönsaksodling – så kommer du igång

Vattna ordentligt redan vid utplanteringen

Om det är ett tillfälle då vi aldrig snålar med vattnet så är det när vi planterar ut.

Vi fyller planteringsgropen med flera liter vatten innan vi täcker igen med jord. Då vet vi att fukten verkligen når rötterna där den behövs.

Det är ett enkelt knep som gör stor skillnad de första dagarna efter planteringen.

Just vattningen vid utplanteringen är något vi lagt mycket tid på att utveckla. I en separat artikel visar vi steg för steg hur vi vattnar när vi planterar och varför vi alltid fyller planteringsgropen med ordentligt med vatten innan vi täcker igen.

Småplantor vill ha jämn fukt

När vi driver upp plantor använder vi nästan alltid odlingsbrickor med vatten i botten.

På så sätt kan krukorna själva suga upp den mängd vatten de behöver samtidigt som överflödigt vatten kan rinna undan.

Vi använder alltid odlingskärl med hål i botten. Det är en av de enklaste sakerna man kan göra för att ge rötterna en bra start.

Har en kruka hunnit torka ut ordentligt räcker det sällan att hälla lite vatten ovanpå. Då använder vi en annan metod som vi beskriver i vår guide om hur man räddar riktigt torra krukor.

Låt dig inte luras av jordytan

Många tittar på jordytan för att avgöra om det behöver vattnas. Men den säger faktiskt inte alltid sanningen. Ett kort regn eller en snabb vattning kan göra ytan mörk och fuktig, samtidigt som jorden längre ner fortfarande är torr. Omvänt kan jordytan kännas torr trots att det finns gott om fukt där rötterna växer.

Därför brukar vi sticka ner handen eller gräva försiktigt en bit i jorden om vi känner oss osäkra. Det är där rötterna finns och det är där fukten gör mest nytta.

Kom också ihåg att olika jordar beter sig olika. Sandjordar torkar snabbare än lerjordar och krukor torkar betydligt fortare än friland. Genom att känna efter i jorden lär du dig snart hur just din odling fungerar och när det verkligen är dags att vattna.

Pallkragar och krukor kräver olika strategi

En pallkrage innehåller betydligt mer jord än en liten kruka och håller därför fukten längre. Små krukor kan däremot torka ut på bara några timmar under högsommaren. Därför försöker vi alltid använda så stora odlingskärl som möjligt när vi odlar grönsaker.

Till riktigt törstiga växter, som tomater och gurkor, använder vi gärna krukor eller odlingslådor med vattenreservoar, även kallat underbevattning. I botten finns ett vattenmagasin som växterna själva kan hämta vatten från när de behöver det. Det ger en jämnare tillgång till vatten och gör att man inte behöver vattna lika ofta.

Vissa modeller har dessutom en flottör som visar hur mycket vatten som finns kvar i magasinet, medan andra är utrustade med ett bräddavlopp som leder bort överflödigt vatten. Det är smarta lösningar som minskar risken för både uttorkning och övervattning.

Automatisk bevattning passar inte alla

Vi har provat både solcellsbevattning och andra automatiska system.

De kan fungera mycket bra, särskilt om man befinner sig nära sin odling och kan hålla lite koll på systemen.

Själva tycker vi fortfarande bäst om ganska enkla lösningar. Då vet vi att vattnet verkligen hamnar där vi vill och vi slipper bekymra oss över slangar, stopp och kopplingar som kan börja läcka när vi inte är på plats.

Glöm inte att gödselvattna

Vatten och näring går hand i hand.

Under säsongen gödselvattnar vi flera av våra mest näringskrävande grödor, som tomater, gurkor och rotselleri. Det ger ofta en tydlig skillnad både i tillväxt och skörd.

Läs mer: Glöm inte att gödselvattna rotsellerin. Flytande näring – 6 varianter

Lycka till!

Vi hoppas att våra erfarenheter kan hjälpa dig att få friskare plantor, starkare rötter och rikligare skördar. Kom ihåg att det sällan handlar om att vattna mer – utan om att vattna smartare. När du lär känna din jord och dina växter kommer bevattningen snart att kännas lika naturlig som resten av odlingen.