Skörda smart – så får du mer och färskare skörd

Det är lätt att tro att odling handlar om att så, plantera och rensa ogräs. Men egentligen är det skörden som är målet. Hur och när du skördar har större betydelse än många tror. Med rätt teknik kan samma planta ge mer mat, längre skördetid och fler riktigt färska måltider.

Det många missar är att hur man skördar spelar nästan lika stor roll som vad man odlar. Skördar du rätt kan du få mer mat från samma planta, förlänga säsongen med flera veckor och till och med göra förvaringen enklare efteråt. Skördar du fel kan en frikostig planta tystna i förtid. Här går vi igenom de grundprinciper vi själva lutar oss mot i odlingen, oavsett vilken gröda det handlar om.

På vår samlingssida Skörda lagra laga finns alla våra artiklar om skörd och lagring.

Från skördestress till färska grönsaker nästan året runt

När vi började odla gjorde vi nog som många andra. Nästan allting blev moget samtidigt. Augusti och september blev en enda lång skördemånad där vi försökte hinna ta hand om allt. Frysen fylldes med grönsaker, skafferiet med burkar och kvällarna gick åt till att sylta, safta och lägga in.

Visst är det en härlig känsla att kunna öppna en burk egenodlade tomater eller plocka fram frysta grönsaker mitt i vintern. Men efter några år började vi fundera på om det verkligen var dit vi ville komma. Egentligen tycker vi att färska grönsaker alltid slår lagrade.

Vi började därför tänka om. Hur kunde vi sprida ut skördarna över året i stället för att få allt på en gång? Hur kunde vi skörda färskt under så lång tid som möjligt och samtidigt minska behovet av att lagra?

Svaret blev flera olika saker. Vi började serieodla och så nya grödor direkt när en bädd blev ledig. På så sätt kunde samma odlingsyta ge flera skördar under en och samma säsong. Samtidigt lärde vi oss att många grönsaker faktiskt ger mer mat om de skördas på rätt sätt. En del producerar nya skott när man plockar lite i taget, andra håller sig bäst om de får stå kvar ute i landet tills de behövs.

I dag handlar skörden därför inte bara om att få mycket mat. Den handlar lika mycket om att kunna äta färska grönsaker under en så stor del av året som möjligt. När vi väl lagrar eller fryser in något är det ett

komplement – inte själva målet.

Skörda smart – ta hand om hela din odling

I Skörda, lagra, laga visar vi hur du tar tillvara på allt du odlat – från första skörd till färdig måltid. Du får hjälp att veta när det är dags att plocka, hur du lagrar dina grönsaker och vad du kan laga av det du skördat.

Boken är en perfekt kombination av odlingsguide och kokbok, fylld med praktiska råd och recept som gör det enkelt att ta hand om din skörd.

Lär dig hur du syrar, torkar, lagrar och lagar – så att inget går till spillo.

Läs mer om boken och beställ ditt exemplar här.

Flera sätt att skörda på

Vi brukar skämtsamt säga att det finns fyra typer av skördare: slappisen som tar det som råkar sitta bekvämt till, knyckaren som smyger till sig lite i taget utan att skada plantan, plockaren som tar det som är moget för dagen, och metodikern som har ett system för allt. Sanningen är att de flesta av oss är lite av alla fyra beroende på gröda och humör – och det är precis så det ska vara. Vägen till stora skördar över lång tid handlar sällan om perfektion, utan om att helt enkelt gå ut ofta och plocka lite i taget istället för att vänta på ”rätt” tillfälle.

Lämna kvar – och skörda efter behov

En hel del grödor ger mer om man låter grundplantan stå kvar efter första skörden.

Skär du loss huvudet på till exempel vitkål eller spetskål och lämnar plantan i jorden, brukar det bildas nya, mindre huvuden i brottytan senare under hösten – ofta en riktigt trevlig bonusskörd. Samma sak gäller broccoli, som kan fortsätta bilda småbuketter ända in i oktober, och blomkål och fänkål som ger mindre efterskördar av blast eller nya knölar.

Vissa grödor är dessutom bättre av att helt enkelt få stå kvar ute i kylan. Purjolök, grönkål, rosettkål och en del rotfrukter som palsternacka och svartrot klarar sig fint genom vintern om de skyddas mot hungriga djur, och du skördar dem allteftersom du behöver dem. Vintersallat och spenat som såtts sent kan på samma sätt övervintra och ge ovanligt smakrika blad till våren.

Principen är enkel: en grönsak som får stå kvar i odlingen håller sig ofta färskare och godare längre än samma grönsak i kylskåpet. Ta bara det du behöver för stunden.

Vill du veta mer om hur länge olika växter kan klara sig? Läs vår artikel Skörda kallt – så mycket kyla tål våra grönsaker

Plocka löpande – då producerar plantan mer

Många av våra mest generösa grödor fungerar tvärtom: ju oftare du skördar, desto mer ger de.

Bönor och ärtor svarar med att sätta fler baljor om du plockar en handfull i taget istället för att vänta in en stor skörd. Gurka, zucchini och squash ger mer frukt om du tar dem när de fortfarande är små och unga – ett bra riktmärke för zucchini är mellan 7 och 20 centimeter. Tomater kan med fördel plockas något omogna och få mogna klart inomhus, vilket avlastar plantan så att den orkar sätta nya frukter. Samma logik gäller paprika och chili, som gärna får skördas gröna tidigt på säsongen för att sedan ge en riktigt stor skörd i augusti–september när nätterna blir längre.

Gemensamt för alla dessa grödor är att pollinering hjälper till rejält. Ett enkelt knep är att dutta försiktigt med ett torrt finger mellan blommorna varje gång du vattnar tomater, paprika, chili, gurka eller aubergine.

Vill du veta mer om grönsaker som producerar fler frukter och baljor efter skörd? Läs artikeln Grönsaker som fortsätter ge skörd när du plockar ofta

Skörda blad för blad

Sallat och olika bladkål behöver inte skördas i sin helhet. Nyp eller knipsa av de yttre bladen och låt plantan stå kvar och fortsätta växa – då får du både mindre svinn och skörd under en mycket längre period. De små portionerna håller sig fint ett par dagar i ett glas vatten i kylskåpet tills du är redo att äta upp dem.

Knycka lite i taget

Vissa skördar mår bra av att ”knyckas” innan de är fullvuxna. De första potatisarna kan man varsamt känna fram under plantan utan att gräva upp hela plantan, så att resten får växa vidare. Vitlök och annan lök har smakrik blast som man kan skörda lite sparsamt av – ett smart sätt att få dubbel användning av samma planta. En variant av denna skördeteknik är gallringsskörd. När vi odlar morot och fröna hamnat lite för tätt gallrar vi kontinuerligt bort de största exemplaren. På så sätt får vi samtidigt en löpande skörd.

Skörda bara en gång

Vissa grödor, som rotfrukter, majs och den slutgiltiga vitlöksskörden, ger bara en skörd per planta. Se det som en fördel snarare än en begränsning: när ytan blir ledig kan du direkt så eller plantera något nytt där. Vi brukar till exempel ta upp all potatis senast i augusti, så att de tomma bäddarna hinner ge en ny liten skörd av något annat innan säsongen är slut.

Skörda mer – på samma yta

I Serieodla – få flera grönsaksskördar under samma säsong visar vi hur du kan få ut mer av din odling – oavsett om du odlar i pallkrage, på friland eller i kruka.

Genom att så och plantera i omgångar kan skördarna avlösa varandra under hela säsongen. Ett effektivt sätt att få mer mat på samma yta.

I boken hittar du konkreta odlingsserier och praktiska tips kring sådd, plantering, samodling samt jord och gödsel.

Läs mer om boken och beställ ditt exemplar här.

Våga skörda smått

Har du sått lite för tätt eller helt enkelt behöver plats? Då är det helt okej att skörda en gröda mindre än du tänkt dig. Knölfänkål, gurka, sallat, bladkål, vitlök och ärtor är alla goda även som unga – och genom att ta bort några plantor tidigt ger du de kvarvarande mer utrymme att växa. Släpp bilden av hur grönsaker ”ska” se ut i mataffären; din egen odling får sina egna mått.

På vår samlingssida Skörda lagra laga finns alla våra artiklar om skörd och lagring.