Så grönsaker utomhus i maj

Det finns oändligt många grönsaker man kan så i maj. Till att börja med är det nästintill alla som man kan så tidigare, som även går att så nu, men även några nya. Blev du snurrig? Härligt för det finns liksom inte någon början eller slut när det gäller att fröså!

Ända från januari har vi sått grönsaker utomhus, ja under hösten också om vi ska vara petiga. För oss sparar vi en massa plats inomhus när vi sår utomhus. Dessutom blir våra utomhussådda plantor väldigt fina när de får bada i en massa ljus utomhus. De kalla och svala utomhusnätterna håller plantorna kompakta, vilket vi tycker är en stor fördel.

Grönsaker att så utomhus i maj

Kålväxter

I stort sett alla kålväxter som broccoli, huvudkål, brysselkål, rosettkål, blomkål, grönkål, och svartkål kan sås i maj. När man väljer sorter kan det vara bra att välja de som har snabb utvecklingstid, så att de verkligen hinner ge en tillfredsställande skörd. Men tänk på att alla kålsorter kan ätas fast de inte är fullt utvecklade. Kålblad och stammar är också gott. Kålväxter vinner på att förkultiveras och att omplanteras en gång. Det är annars lät hänt att jordloppor i frilandsjorden perforerar bladen på stört, ja kanske mer en regel än undantag.

Lästips: Måste man plantera om grönsaksplantorna?

Rotfrukter, knölar och lökar

Olika rotfrukter som morot, palsternacka, svartrot, haverrot, persiljerot, rädisor, betor, kålrot, kålrabbi passar bra att så i maj. När det gäller morot, palsternacka, persiljerot, svartrot och haverrot är det alltid direktsådd som gäller eftersom deras rottrådar är så känsliga och skapar missbildningar om de omplanteras /utplanteras. Har man inget friland, pallkrage eller liknande så kan man direktså rotfrukter i stora hinkar. Rädisor, betor, kålrot och kålrabbi har ett annat växtsätt och kan med fördel förodlas för senare utplantering.

Det går alldeles utmärkt att peta ner sättpotatis i jorden nu i maj. Skörden brukar kunna ske efter två-tre månader beroende på utvecklingstiden för sorten man satt. Vill man ha midsommarpotatis är det alltså försent med majsättning. Jordärtskockor fungerar också bra att sätta nu.

Har man inte hunnit sätta lök är maj en bra tid att stoppa ner gul, röd, silver eller schalottenlök i jorden. Vi brukar maxa en pallkrage med flera påsar med blandade sättlökar och skörda allt eftersom, lite som att gallra. I början av vårt skördande/gallrande är lökarna väldigt små, så då är det nästan bara blast, vilket är supergott i sallad. De sista lökarna skördar vi mot höstkanten.

Lästips: Odla lök och skörda hela sommaren

Bladgrönt

Bladgrönsaker som sallat, mangold, nyzeeländs spenat, trädgårdsportlak och malabarspenat fungerar bra att så i maj. Annat bladgrönt som också passar utmärkt att så är dill, persilja, basilika, koriander, rosmarin och timjan. Alla dessa bladgrönsaker sår vi i krukor i växthuset i planteringsjord. En del av dessa växter som sallat, persilja, dill, timjan, koriander och mangold planterar vi ut, gärna i kanten på en pallkrage eller där vi tycker att det passar. Men de andra sorterna väljer vi oftast att odla i större krukor i växthuset eller på ett odlingsbord i närheten. Då slipper vi ofta att sniglarna skördar åt oss.

Ärtor och bönor

Ärtor och bondbönor är tåliga mot kyla och kan klara av att sås långt tidigare än maj. Brytbönor och vaxbönor är ganska känsliga för kyla så de behöver man vänta med. I slutet av maj brukar det gå bra för oss att direktså störbönor. Men om vi vill komma igång lite snabbare sår vi bönorna i krukor i växthuset. Där blir det lite varmare än utanför. Vill du ha en extra lång skördeperiod ser du till att både direktså och förodla samtidigt.

Lästips: Så ärtor ofta för att skörda länge

Dessa sår vi inte i maj!

Det finns några växter som vi har slutat att så i maj. Det beror på att dagarna är så långa och växterna snabbt går upp i blom på grunda utav det massiva ljuset. Spenat är en typisk ljuskänslig bladgrönsak, precis som rucola och pak choi. Därför sår vi dessa tre mycket tidigare eller senare. Augusti är en bra månad för dessa växter, då dygnets ljusa timmar blivit lite färre.

Trots att de flesta rotfrukter kan sås i maj, är det ingen vidare idé att så rotselleri. Den behöver så otroligt lång tid på sig att växa så den kommer inte hinna bli klar. Möjligen blir det några minivarianater.

En härlig blandning av olika slags växter redo att sättas ut varhelst vi behagar.

Vi förkultiverar helst

Det vanliga i våra odlingar är att vi förkultiverar eller förodlar, dvs så frön i krukor eller mindre byttor och sedan plantera ut plantorna. Det finns flera fördelar att förodla växter. Dels för att det är en mer skyddande miljö att så frön i krukor/ behållare med planteringsjord än att så dem direkt. Man slipper ofta jordloppor som är vanliga på friland och genom ytterligare en omplantering får vi stora kraftiga plantor. Stora kraftiga plantor är mer motståndskraftiga mot angrepp än mindre och genom ett större rotsystem är de tåligare mot torka.

En annan aspekt är att vi tycker att det är så kul att samodla olika växter. Att ha ett gäng stora plantor som vi kan plantera lite som vi vill i mina odlingar gillar vi. Då kan vi komponera och kombinera lite som vi tänker och tycker för stunden. Vi ser alltid till att ha lite fler plantor än planerat så att det finns reservplantor att sätta ut ifall det skulle hända något med dem som redan är utplanterade.

Exempel på samplanteringar: Samplantera broccoli, sallat, shungiku och jätteeternell, Samplantera röd spetskål, sallat, zinnia och roseneternell

Tips för sådd!

När du sår dina frön, fundera på om du vill att växten ska växa som enskilda plantor eller i grupper, som tuvor. Växter som dill, persilja koriander och basilika sår med fördel grupper eftersom de blir så bra när de växer i tuvor. Vi brukar förkultivera våra frön i lite större odlingsbehållare, sådana där askar körsbärstomater och vindruvor ligger i. Det som är så bra med dem är att de tar ganska lite plats och att det blir så lagomt mycket jord som håller fukten, mer än vad små pluggboxar gör.

Odlingsbehållarna: Så från frö, bästa odlingsbehållaren.

Tips om att så i grupp: Jag sår basilika kallt i tuvor!

Många frön sår vi i grupp för att vi vill att de ska växa i tuvor, på bilden är det dillfrön.

Direktsådd går också bra

Det mest vanliga vid den här tiden är kanske ändå att direkså sina grönsaks- och blomfrön. När man direksår sår man alltså sina frön direkt på den plats där man vill att växten ska växa. Förutom rotfrukterna morot, palsternacka, haverrot, svartrot och pesiljerot som måste direktsås, så kan man direktså det mesta om man vill. Att förkultivera eller direkså är lite av en smaksak. Innan direktsådden görs behöver man säkerställa att jorden är näringsrik och fri från ogräs. Ogräset kan nämligen försvåra för de små plantorna att växa.

När du sår kan du välja att så enskilda frön eller i grupper. Fundera på hur du vill att den växt du ska så ska växa och hur du tror att den behöver växa. Dill, persilja, koriander och basilika vill man ju oftast ha i tuvor och broccoli, kålrabbi och sallat vill man ha som enskilda plantor.

Ett lass med kompostjord är aldrig fel i en jord där grönsaker ska växa.

Jordbearbetning innan direksådd eller utplantering

I våra odlingar har vi en anläggningsjord med mycket sand och lera i som vi årligen berikar med kompost och annat organiskt material. Inför sådd och plantering ser vi till att förse jorden med rejält med gödsel i någon form. Det kan vara från en bondgård i närheten eller från butik. Det viktiga är att innehåller är helt fritt från pyralider (klopyralid och aminopyralid). Gödsel från djur, strömaterial och ekologiska gödselpreparat kan innehålla gifterna, så det är av stor vikt att kolla upp innehållet innan man gödslar sin odling. Är oturen framme kan växterna dö eller bli missbildade.

Läs mer: Gift i gödsel – hur ligger det till och vad gör vi?, Stoppa gifterna ”pyralider” som kan finnas i gödsel och jord?

Theres Lundén & Johannes Wätterbäck

Leave a Comment

Din e-postadress kommer inte publiceras.

två × 5 =