Så planerar du för serieodling

Serieodling handlar om att utnyttja platsen du har effektivt. Här går vi igenom hur du planerar för att hinna med fler skördar från samma yta.

Att serieodla handlar inte om att ha gröna fingrar eller stora odlingsytor. Det handlar om att utnyttja platsen du har på ett effektivt sätt – att få flera skördar ur samma yta under samma säsong, istället för att låta jorden vila i onödan mellan en vårsådd och nästa vår.

När vi väl förstod det förändrades hela vårt sätt att odla. Nu får varenda kvadratmeter jobba året om, och vi skördar egenodlat en betydligt större del av året än vad vi någonsin gjorde när vi bara sådde en gång per vår.

Den här artikeln är vår praktiska guide till hur vi tänker när vi planerar för att få plats med flera grödor efter varandra. Den bygger på många års erfarenhet av att testa, misslyckas och testa igen – inte på någon exakt vetenskap. Så ta gärna det som fungerar för oss och gör det till ditt eget.

Gillar du vad vi gör? Vill du stötta oss:

20–30 kr – en liten slant
50 kr – Tack för artikeln!
100 kr – stötta arbetet bakom

Swish: 123 261 02 85

Eller bli premiumläsare (75 kr/mån) och få tillgång till allt material.

Det här går vi igenom

• Varför serieodling handlar om att utnyttja platsen effektivt, inte om att ha stora odlingsytor
• Hur du tänker kring en huvudgröda – vad du hinner odla innan och vad du kan odla efter
• Varför kall sådd och direktsådd gör det möjligt att hinna med ett extra steg
• När du bör förkultivera och när du ska direktså istället
• Hur du sår mer än du tror att du behöver – och varför det lönar sig
• Kort om samodling och växelbruk i en serieodling, med länkar vidare om du vill fördjupa dig

Serieodling betyder att man sår eller planterar på samma yta flera gånger under en och samma säsong. Läs mer i Vad är serieodling?

Vill du göra oss extra glada, prenumerera gärna på vår sida så får du en notis på din mail när vi publicerar nya artiklar. Du finner rutan för prenumeration när du scrollat ner nedanför det här långa inlägget.

Tänk utifrån en huvudgröda

Ett bra sätt att börja planera är att utgå från en huvudgröda – den gröda du egentligen är ute efter att odla den säsongen.

Säg att du vill odla gurka. En serieodlare tänker då i två steg: vad hinner jag odla på den platsen innan gurkan planteras ut, och vad hinner jag odla där efter att gurkan är skördad?

Gurka planteras ut ganska sent, först i juni när det är riktigt varmt, och den håller ofta i sig till tidig höst. Det lämnar ett fönster tidigt på våren som annars bara skulle stå tomt. Där passar det utmärkt med en snabb, köldtålig gröda som hinner sås, växa och skördas innan gurkplantorna behöver platsen.

Skörda mer – på samma yta

I Serieodla – få flera grönsaksskördar under samma säsong visar vi hur du kan få ut mer av din odling – oavsett om du odlar i pallkrage, på friland eller i kruka.

Genom att så och plantera i omgångar kan skördarna avlösa varandra under hela säsongen. Ett effektivt sätt att få mer mat på samma yta.

I boken hittar du konkreta odlingsserier och praktiska tips kring sådd, plantering, samodling samt jord och gödsel.

Läs mer om boken och beställ ditt exemplar här.

Det är sällan för sent!

Spenat är ett givet val i det läget. Den klarar både direktsådd och vintersådd riktigt bra, och ger dessutom skörd snabbt efter groning. Därför är spenat, och liknande snabba direktsådda grödor, ofta det första steget i en serie – de kräver ingen förkultivering, bara att du kommer ut och sår i tid.

Är du lite ”seg på bollen” på våren, kanske du inte hinner vakna till från vinterdvalan i tid för det första steget. Det gör faktiskt ingenting. Då planterar du bara din huvudgröda som vanligt, och fokuserar istället på vad som kan komma efter den. Två skördar från samma yta är fortfarande betydligt bättre än en, även om du missade det första steget.

Serieodling handlar inte om att pressa in exakt tre skördar varje gång – det handlar om att alltid fråga sig om platsen kan ge mer än en enda skörd.

Färskt länge

Samma tankesätt fungerar även om du hellre utgår från en enskild gröda du verkligen vill ha mycket av, snarare än från en specifik yta. Vill du till exempel ha färsk dill under en stor del av säsongen sår du den vid flera tillfällen istället för bara en gång – i februari, och sedan igen i maj, juni och juli.

Men oavsett vilket håll du tänker från handlar planeringen alltid om samma sak: vad kan den här platsen hinna ge dig, om du bara fyller på i tid?

Hela vår samlade kunskap om serieodling – metod, planering och färdiga serier – hittar du i Serieodla.

Kall sådd ger dig tid att hinna med mer

Anledningen till att det går att klämma in ett extra steg innan huvudgrödan är att så mycket som möjligt sås kallt och gärna direkt i jorden, redan innan säsongen känns igång på riktigt. Det är själva kopplingen mellan att odla kallt och att serieodla: ju tidigare du kan så något och få skörd, desto större chans att hinna med ett steg till innan platsen ska ta emot till nästa gröda.

Vi sår kallt i fyra ungefärliga perioder utspridda från november till maj – sen höstsådd, tidig vintersådd, vintersådd och kall vårsådd. Ju tidigare i den skalan en gröda kan sås, desto bättre passar den som det där första, snabba steget före huvudgrödan.

Vill du ha hela kalendern månad för månad och en fullständig lista på vad som tål kyla, har vi samlat det i vår guide om kalla sådder – här räcker det att veta att kall sådd är verktyget som gör det möjligt att hinna med mer.

Alla artiklar om Kallodling hittar du på vår samlingssida Odla kallt.

Gillar du vad vi gör ? Vill du stötta oss?

20–30 kr – en liten slant
50 kr – Tack för artikeln!
100 kr – stötta arbetet bakom

Swish: 123 261 02 85

Eller bli premiumläsare (75 kr/mån) och få tillgång till allt material.

Förkultivera eller direktså?

Vissa växter mår bäst av att förkultiveras i kruka eller bytta och omplanteras innan de hamnar på sin slutgiltiga plats. Andra vill du hellre så direkt där de ska växa klart. Det första steget i en serie – som spenaten i exemplet ovan – är oftast just direktsått, eftersom det sparar tid och inte kräver att du redan har plantor klara när säsongen startar.

Rotfrukter med känsliga rötter – morot, palsternacka, haverrot och svartrot – bör alltid direktsås. Detsamma gäller dill, som är påtagligt känslig för omplantering och blir som bäst när den får stå kvar där den grott.

Ömtåliga rötter

Växter som rotselleri, betor, kålrot, kålrabbi och rovor har inte lika ömtåliga rötter och går utmärkt att förkultivera. Spenat och vintersallat kan du göra på båda sätten, beroende på vad som passar din odling bäst.

Vi föredrar generellt att förkultivera i krukor eller återanvända plastlådor från grönsaksdisken. Det tar lite mer tid i början av säsongen, men sparar tid i längden – du har färdiga, starka plantor redo att sätta ut så fort en plats blir ledig.

Så mycket – och lär dig ”segdra” plantor

Ett av de bästa knepen vi lärt oss är att alltid så fler frön än vi tror att vi behöver. Så en hel bytta, och plantera sedan bara om en tredjedel eller hälften av plantorna när det är dags. Resten får stå kvar i såbyttan. I tomrummet efter de urtagna plantorna stoppar vi lite jord. Då bibehålls fukten bättre.

De kvarlämnade plantorna växer betydligt långsammare i den trängre byttan – vi kallar det att segdra dem. Det är inget fel som ska rättas till, utan ett medvetet sätt att skapa plantor i olika stadier från samma sådd. Har du reservplantor till hands när sniglar eller annat äter upp de utplanterade, eller när du helt enkelt vill ha ännu en omgång, är det guld värt.

Plantor i olika stadier ger skörd vid flera olika tillfällen. Det är själva kärnan i att lyckas med serieodling.

Vi vet hur det är – man börjar odla lite, och plötsligt vill man kunna mer

I Den gröna handboken i grönsaksodling har vi samlat våra bästa erfarenheter från många års odlande. Här finns allt från grunder till konkreta tips som faktiskt gör skillnad i odlingen – och guider till många olika grönsaker som gör det lätt att prova vidare.

Det är en bok många beskriver som en riktig odlingsbibel – en sådan man återvänder till, säsong efter säsong. Vill du djupdyka i specifika grödor, då är det här boken för dig.

Läs mer om boken

eller beställ ditt exemplar här.

Samodling och växelbruk – kort sagt

Två frågor dyker nästan alltid upp när man planerar en serieodling: ska jag samodla, och behöver jag tänka på växelbruk? Båda ämnena är stora nog för egna artiklar, så här får du bara huvudpoängerna – länkar till fördjupningen hittar du i rutan i slutet av den här artikeln.

Samodling. Vi blandar grönsaker, örter och blommor där det finns plats, mest för att det är vackrare och roligare – vi har aldrig sett att det påverkar skadedjur eller skördestorlek. Enda tumregeln vi håller fast vid är att låta låga växter stå längst fram mot solen och höga längre bak.

Växelbruk. Traditionella växelbruksscheman på fyra, sex eller åtta år blir snabbt för fyrkantiga när du serieodlar tio grödor på samma yta under ett enda år. Så länge du löpande tillför kompost och gödsel blir inte jorden utarmad. Ett undantag är klumprotsjuka i kålväxter, som är värt att känna till även om du inte har problem med den idag.

Vanliga frågor om att planera en serieodling

Måste jag vänta på att en odlingsyta är tom innan jag sår eller planterar nytt? Du kan göra som du vill. Ibland skördar vi all potatis på samma gång och då får vi en stor tom yta att fylla med plantor. Men oftast skördar vi grönsaker lite här och där och planter eller sår nytt allteftersom det finns plats.

Jag bor i en kallare zon än ni – fungerar era tips ändå? Ja, principerna fungerar i hela landet, men längden på säsongen kan vara kortare. Välj växter som har kort utvecklingstid eller satsa mer på två grödor per säsong istället för tre.

Hur mycket bör jag så för att lyckas med serieodling? Så alltid mer än du tror att du behöver. Extra plantor ger dig marginal om något går fel, och du kan segdra en del av dem för att få skörd vid fler tillfällen.

Jag missade att så det första steget innan min huvudgröda skulle ut – är det kört? Nej, inte alls. Då planterar du bara huvudgrödan som vanligt och fokuserar istället på vad du hinner odla efter den. Två skördar från samma yta istället för tre är fortfarande bättre än en enda.

Måste jag följa strikta samodlingsregler? Nej, vi blandar växter hejvilt och det har gått bra i alla våra odlar år. Dessutom blir det vackrare.

Är växelbruk eller växtföljd nödvändigt om jag serieodlar? Inte i strikt mening, se vår separata artikel om växtföljd för hela resonemanget – inklusive undantaget med klumprotsjuka.

***

Det bästa med att seriodla är att man kan börja när man vill. Se till att alltid ha lite frön hemma i fall du får lust att dra igång en ny serie eller fortsätta med en redan påbörjad. Och du, plantor ska sparas in i det längsta, man vet aldrig när de kommer till användning

Lycka till!

Theres Lundén & Johannes Wätterbäck